Den här uppsatsen analyserar humor i texter skrivna av kvinnor, samt humors funktion och framställning genom några utvalda kvinnliga humordrag i förhållande till tragiska, svåra ämnen. Uppsatsen utgår från två verk – Ett år av vila och avkoppling av Ottessa Moshfegh och Carrie Fishers Vykort från drömfabriken. Humorn analyseras genom en textnära och komparativ läsning som lyfter upp likheter och skillnader mellan humorns funktioner i de två olika verken. Uppsatsen tar en teoretisk utgångspunkt i John Morrealls tankar och teorier om universell humor, samt en teoribildning av kvinnliga humordrag i tre texter av Gail Finney och Regina Barreca. Med hjälp av Finney och Barreca har jag konstruerat en lista på sju punkter som visar den kvinnliga komikens mönster och hur den skiljer sig från den manliga. Analysen är indelad i tre delar som diskuterar hur humor nyttjas som självförsvar, själskadebeteende och självförstärkning i verken.