Kandidatuppsatsen undersöker hur sex börsnoterade företag i två olika branscher tar hänsyn till och balanserar förväntningar och krav från olika intressenter under en konjunkturcykel.   Tidigare forskning har påvisat tvetydiga resultat som både pekar på att det sociala ansvaret ökar och minskar under ett och samma stadie av en konjunktur. Undersökningen har utförts genom en innehållsanalys och en kompletterande ordsökning av publicerade årsredovisningar. Till skillnad från tidigare forskning har den här studien valt att undersöka och analysera innehållet samt omfattningen av CSR-rapportering under både en hög- och lågkonjunktur. Resultatet visar på att CSR-rapportering inte följer konjunkturen och således inte ses som en kostnad då vissa företag ökade sin rapportering av CSR i lågkonjunktur. Detta påvisar att balansgången mellan att tillgodose olika intressenters krav inte gjort sig gällande.

Syftet med denna studie var att undersöka hur elbolag förhåller sig till arbetet mellan CSR och företagets finansiella mål. Dessa två mål tenderar att dra åt olika håll och det har av denna anledning varit av intresse att undersöka. Det sker även en jämförelse mellan börsnoterade och icke börsnoterade bolag. Studiens huvudsakliga undersökningsmetod har bestått av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Därefter tillämpades en kvantitativ metod i form av datainsamling från publicerade rapporter för bland annat framtagandet av nyckeltalet DuPont. Den teoretiska referensramen består av forskning med utgångspunkt i CSR och finansiell lönsamhet, bland annat Carrolls pyramid och intressentteorin. Empiriinsamlingen resulterade i att CSR är ett sätt för företag att uppnå lönsamhet. CSR blir såvida ett medel för företag att uppnå sina finansiella mål. Börsnoterade bolag tenderar att visa ett mer kortsiktigt förhållningssätt än icke börsnoterade bolag. Till sist resulterade empiriinsamlingen i att det inte upplevs vara någon motsträvighet mellan dessa två mål. / The purpose of this study has been to investigate how electricity companies relate to the work between CSR and the company's financial goals. These two goals tend to move in different directions and for this reason it has been of interest to investigate. There has also been made a comparison between listed and non-listed companies. The main research method of the study has consisted of a qualitative method in the form of semi-structured interviews. Subsequently, a quantitative method was applied in the form of data gathering from published reports for, among other things, the production of the keyratio DuPont. The theoretical frame of reference consists of research based on CSR and financial profitability, including Carroll's pyramid and stakeholder theory. The empirical gathering resulted in CSR being a way for companies to achieve profitability. CSR becomes a way for companies to achieve their financial goals. Listed companies tend to show a more short-term approach than non-listed companies. Finally, the empirical gathering resulted in the fact that there is no contradiction between these two goals.

Det har blivit alltmer vanligt att företag upprättar en hållbarhetsrapport och något som förväntas av intressenterna. Det krävs att företag tar ett ansvar för att samhället ska kunna drivas mot en hållbar framtid. Företag kan inte bara tänka på sitt ekonomiska ansvar utan även på sitt miljömässiga och sociala ansvar. Tidigare forskning visar att lyxindustrin medinriktning på mode gör ett stort avtryck på miljön, det är främst deras textilproduktion som har en stor negativ påverkan på miljön. Lyxindustrin är även en särskild intressant marknad att undersöka eftersom konsumtionen av lyxvaror vanligtvis inte grundas i ett behov av att köpa kläder utan snarare i ett behov av att uppnå en viss social image. Att lyxindustrin har en stor påverkan på vilka trender som skapas resulterar i att industrin har ett särskilt etiskt och socialt ansvar gentemot samhället. Syftet med studien är att bidra till forskningen om vad lyxkoncerner inom mode kommunicerar avseende sitt ekonomiska, miljömässiga och sociala ansvarstagande i enlighet med GRI i sina hållbarhetsrapporter. Vi har genomfört en kvalitativ innehållsanalys av fyra koncerner som alla verkar inom lyxindustrin. Datamaterialet har inhämtats från koncernernas hållbarhetsrapporter förrapporteringsåret 2019. Studien har en tvärsnittsdesign och utgår från en abduktiv ansats. Vi har sökt efter teman som kan kopplas till studiens analysmodell som är baserad på GRI:s riktlinjer för hållbarhetsrapportering. Studiens resultat och slutsatser visar att koncernerna förmedlar sitt ansvarstagande inom allaområden i sina rapporter. Dock lägger koncernerna störst vikt på det ekonomiska ansvaret följt av det sociala och till sist det miljömässiga ansvaret. Det finns ett fåtal kategorier som inte kommuniceras alls, men vi har också funnit att koncernerna kommunicerar andraområden inom CSR som inte täcks av vår teoretiska modell. Studien har således bidragit till en utveckling av den analysmodell som använts i form av två kategorier som berörkoncernernas material och produktion. / It has become a common feature that companies establish a sustainability report and something that is expected from their stakeholders. It is required that companies take social responsibility in order for society to be driven towards a more sustainable future. Companies can not only think about their financial responsibility but also about their environmental and social responsibility. Previous research shows that the luxury industry, especially the fashion industry, makes a big imprint on the environment; it is mainly their textile production that has a negative impact on the environment. The luxury industry is also a particularly interesting market to explore because the consumption of luxury products is usually not based on a need to buy clothes but rather on a need to achieve a certain social image. The fact that the luxury industry has a major impact on the trends created, results in the industry having a special ethical and social responsibility towards society. The purpose of the study is to contribute to the research on what luxury fashion companies communicate regarding their financial, environmental and social responsibility in accordance with GRI in their sustainability reports. We have conducted a qualitative content analysis of four corporations, all of which operate in the luxury industry. The data material has been obtained from the corporations’ sustainability reports for the reporting year 2019. The study applies a cross-sectional design and is based on an abductive approach. We have searched for themes that can be linked to the study's analysis model which is based on GRI's guidelines for sustainability reporting. The study’s findings and conclusions indicate that the corporations convey their responsibilities in all areas throughout their reports. However, the corporations place the greatest emphasis on the financial responsibility, followed by the social and lastly the environmental responsibility. A few categories are not communicated at all, but we have also found other areas within CSR where the corporations communicate but that are not covered by our theoretical model. The study has thus contributed to an evolution of the analysis model used, two categories have been added that concern the corporations’ materials andproduction. This study is written in Swedish.

Background: Sustainability reporting has become more important for companies, serving as a tool to describe the company’s commitment to and promotion of sustainable development. As a result of the increasing attention to climate and human rights issues, Agenda 2030 was introduced, consisting of the 17 Sustainable Development Goals (SDGs). This call for action from all countries, through a global partnership, has further increased the importance of sustainability reporting for companies to report on their commitment to and promotion of sustainable development. Therefore, this study aims to contribute to the unexplored area concerning changes in the content of companies sustainability reports before and after the launch of the United Nations Sustainable Development Goals (SDGs). Purpose: The purpose of the study is to increase knowledge about how the implementation of the UN's Sustainable Development Goals (SDGs) has affected car manufacturers' sustainability reporting. The focus is on identifying how sustainability reporting has changed and which SDGs are being emphasized. Finally, the study aims to contribute to the literature on institutional theory and isomorphism, to see if it can explain the similarities between the companies' sustainability reports. Method: To fulfill the purpose of the study, a qualitative research method with a deductive research approach was utilized. The study’s data collection was conducted through content analysis, where each company’s sustainability reports were mapped based on excerpts categorized according to themes related to the UN’s 17 SDGs. Conclusion: After conducting the analysis, the conclusion can be drawn that the launch of the UN’s SDGs has not led to a change in companies’ choice of focus area in their sustainability reports, which is explained by the fact that companies previously followed similar guidelines, such as the GRI, which already included similar guidelines covering both economic, social, and environmental aspects. Despite increased expectations for sustainability reporting after the SDG launch, the scope of content and actions in the reports has increased for companies, without necessarily changing focus. They tend to prioritize goals where they have the greatest impact and which interest their stakeholders the most, to maintain legitimacy and credibility. Furthermore, the compilation of the empirical data shows that there are similarities in the themes companies choose to report on. These similarities are explained by the institutional theory, which suggests that companies are driven by institutional pressures from external actors. / Bakgrund: Hållbarhetsrapportering har blivit viktigare för företag och fungerar som ett verktyg för att beskriva företagets engagemang och främjande av hållbar utveckling. Som resultat av den stigande uppmärksamheten kring klimatet och mänskliga rättigheter introducerades Agenda 2030, som utgörs av de 17 globala målen (SDGs). Denna uppmaning till handling från alla länder, genom ett globalt partnerskap, har ytterligare ökat betydelsen av hållbarhetsrapportering för företag för att rapportera om deras engagemang och främjande av hållbar utveckling. Denna studie har därför som avsikt att bidra till det utforskade området kring förändring av innehållet i företags hållbarhetsrapporter före respektive efter lanseringen av FN:s globala mål (SDGs).  Syfte: Syftet med studien är att öka kunskapen om hur införandet av FN:s globala mål (SDGs) har påverkat biltillverkares hållbarhetsrapportering. Fokus ligger på att identifiera hur hållbarhetsrapporteringen har förändrats samt vilka SDGs som ligger i fokus. Slutligen avser studien att bidra till litteraturen kring institutionell teori och isomorfism, ifall det kan förklara likheterna mellan företagens hållbarhetsrapporter.  Metod: För att uppfylla syftet med studien användes en kvalitativ forskningsmetod med en deduktiv forskningsansats. Studiens datainsamling utfördes genom innehållsanalys där respektive företags hållbarhetsrapports kartlades baserat på utdrag som kategoriserades utifrån teman kopplat till FN:s 17 SDGs.  Slutsats: Efter en genomförd analys kan slutsatsen dras att lanseringen av FN:s SDGs inte har lett till en förändring i företagens val av fokusområde i sina hållbarhetsrapporter, vilket förklaras av att företag tidigare följt liknande riktlinjer, som GRI, som redan innehöll liknande riktlinjer som berör både ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter. Trots ökade förväntningar på hållbarhetsrapporteringen efter SDG-lanseringen har företagens omfattning av innehåll och initiativ i rapporterna ökat, utan att nödvändigtvis ändra fokus. De tenderar att prioritera mål där de har störst påverkan och som intresserar deras intressenter mest, för att bevara legitimitet och trovärdighet. Vidare visar sammanställningen av empirin att det finns likheter i de teman företagen väljer att rapportera om. Likheterna förklaras med hjälp av den institutionella teorin, som menar på att företagen drivs av institutionella påtryckningar från externa aktörer.