Stora koncerner med verksamhet i flera företag och inte sällan i flera länder kan gynnas av att styra hela koncernens ekonomi från en gemensam enhet. Moderbolaget har olika stor insyn i dotterbolagens verksamheter beroende på koncernens storlek och organisationsstruktur och därmed kan centralisering av likviditetsstyrningen ske på olika sätt. Syftet med uppsatsen är att ur ett ledarskapsperspektiv studera hur centraliserad likviditetsstyrning utförs samt hur det kan påverka koncerner. För att uppnå syftet har kvalitativa intervjuer genomförts med ekonomicheferna i fyra koncerner. Studien har därmed gjorts ur ett ledarskapsperspektiv och personliga intervjuer har gjorts för att få en djupare förståelse för hur koncernerna väljer att centralisera sin likviditetsstyrning samt vilken påverkan det har. Koncernerna som intervjuats har i hög grad centraliserad likviditetsstyrning och de viktigaste besluten fattas i huvudsak från en och samma enhet, resultatet av intervjuerna visar att centraliserad likviditetsstyrning skapar ökad översikt och kontroll. Ekonomicheferna anser sig ha god insyn i dotterbolagens verksamheter och kan därmed fatta de beslut som är de bästa för koncernen.  För att få en ökad förståelse för hur cash pooling kan användas som instrument för att centralisera likviditetsstyrningen intervjuades även två banker. Cash pooling ger en översiktlig bild över koncernens likviditet genom interna överföringar mellan konton med intern ränta. Därmed används det befintliga kapitalet på ett effektivt sätt innan externa lån behöver tas. Tre av koncernerna använder sig av cash pooling och de anser att det skapar en överskådlighet över koncernens likviditet samt en ökad effektivitet eftersom antalet externa banklån reduceras. Bankerna är eniga och menar att cash pooling skapar en samlad bild över koncernens likviditet. Utöver cash pooling tar studien även upp begrepp som centralisering, cash management och treasury management, vilka även de kan ses som sätt att effektivisera likviditetsstyrningen i en koncern. / Business groups with companies active in several countries can benefit from managing the entire group’s economy from one single entity. The parent company’s transparency of its subsidiaries is depending on the size and the organizational structure of the concern. Therefore, centralization of the liquidity can be done in several ways. The purpose of the study aims to clarify how centralization of the liquidity can be performed and what consequences it gives the concern. The study has been conducted through the leaders’ perspectives of the business groups. Interviews have been carried out with the financial chiefs of four business groups, in order to get a deeper knowledge of how the liquidity is centralized and what effects it brings. The business groups have in a great extent centralized their liquidity to one entity where the most important decisions are made. The financial chiefs consider themselves to have the right knowledge to make decisions with the concern’s best interest in mind. To get a deeper knowledge about centralization of liquidity from the perspectives of the banks, and also to get awareness of cash pooling and how it is used, the decision of interviewing two banks as well, was made. Cash pooling is an instrument for optimizing the liquidity within business groups and thereby enabling an effective management of cash, and reducing the need for external borrowings. Three out of the four concerns interviewed are users of cash pooling and they all consider it an effective instrument that creates transparency and control over the liquidity. The banks agree and say that it gives a more composed picture of the liquidity of the concern, which simplifies the contact with the bank. In addition to cash pooling, the study also discusses cash management and treasury management. In conclusion, it is clear to say that there are considerable advantages, such as a greater transparency and control, when a corporate group is centralizing its liquidity. It also creates legitimacy against banks.

This paper addresses the problem of a failing net debt approach; deposited funds rarely compensate the cost of debt. Venturing into operational credit facilities, the study evaluates the efficiency and feasibility of transitioning into fully cash-free liquidity management. The study takes a holistic approach and evaluates the research questions from the perspective of management through case studies on four smaller Swedish industrial firms. The study finds that there is substantial potential to free up capital; return on equity could have been boosted by an annual 5-10 percent including substantial one-off distributions. The study also concludes that Agency reasons are strong reasons for why firms are carrying material cash reserves. Through qualitative interviews, the study identifies several additional, but not less important, obstacles in the way of a full out cash-free transition. Most significantly, the financial system is not offering fully committed long term operational credit facilities and operating across different jurisdictions complicates the consolidation of liquidity. The study concludes that the matter would not have vast negative implications on real business activities, although further research would be required in regard to an extended debt overhang problem. / Uppsatsen kretsar kring den fallerande logiken med begreppet nettoskuld; tillgodohavanden på bank genererar sällan upp för kostnaden relaterad till motsvarande skuld. Med utgångspunkt i operationella kreditstrukturer utvärderas möjliga effektivitetsvinster och genomförbarheten av en fullständig övergång till kassa-fri likviditetshantering. Studien har ett holistiskt angreppssätt och utvärderar frågeställningarna från ett management-perspektiv genom fallstudier på fyra mindre svenska industriella bolag. Studien finner betydande möjligheter att frigöra kapital; årliga avkastningen på eget kapital hade kunnat öka med 5–10 procent och betydande engångsutdelningar hade varit möjliga. Studien finner vidare att agentteorin är en stark anledning till att bolag bär betydande kassapositioner. Genom kvalitativa intervjuer identifierar studien ytterligare, men ej desto mindre betydande, hinder för en kassa-fri övergång. Mest betydelsefullt, är att nuvarande finansiella system inte erbjuder för syftet fullgoda kreditstrukturer, samt det faktum att företag med verksamhet över olika jurisdiktioner upplever juridiska svårigheter med att konsolidera likviditet. Studien drar slutsatsen att en övergång inte skulle medföra betydande negativa konsekvenser för den operativa affärsverksamheten, men identifierar samtidigt att ytterligare studier skulle vara nödvändiga framförallt kring hur finansiella incitament kopplade till agent-teorins ’debt overhang’ skulle förändras vill en övergång till en fullt garanterad operationell kreditstruktur.