Submitted by Leonardo Barcellos (lpbarcellos@gmail.com) on 2017-06-20T00:02:43Z No. of bitstreams: 1 Final version - Dissertation paper - Leonardo Barcellos.pdf: 2615722 bytes, checksum: c5b3c3f34e1c9b8347aec530d34e7f74 (MD5) / Approved for entry into archive by ÁUREA CORRÊA DA FONSECA CORRÊA DA FONSECA (aurea.fonseca@fgv.br) on 2017-06-21T16:00:26Z (GMT) No. of bitstreams: 1 Final version - Dissertation paper - Leonardo Barcellos.pdf: 2615722 bytes, checksum: c5b3c3f34e1c9b8347aec530d34e7f74 (MD5) / Made available in DSpace on 2017-07-05T12:25:37Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Final version - Dissertation paper - Leonardo Barcellos.pdf: 2615722 bytes, checksum: c5b3c3f34e1c9b8347aec530d34e7f74 (MD5) Previous issue date: 2017-06-07 / This dissertation paper gathers three studies on the relationship between accounting practice and certified public accountants’ (CPAs) cognitive reflection abilities (CR-ability). The first chapter summarizes the three studies, presenting contextual information about how the research ideas and identification strategies relate to my doctoral studies. The study in the second chapter maps Brazilian CPAs’ CR-abilities to demographic characteristics, providing not only the foundational insights for the studies in the next chapters but also evidence that male and younger CPAs tend to present higher CR-abilities than female and older CPAs, as well as that employer firm size may determine CR-abilities of preparers and managers. The study in the third chapter applies a quasi-experimental approach to examine whether auditing practice is more likely to prevent CR-abilities decline than financial reports elaboration practice. The paper explores the unique counterfactual opportunity provided by the accounting setting to find that aging leads human beings to adapt information processing strategies towards Type 1 of reasoning in detriment of Type 2. But auditing practice may curb this trend. These findings make several contributions to psychology and accounting fields. The paper in the fourth chapter examines the influence of stable CPAs’ individual characteristics, i.e., CR-ability and professional experience in pressured firms, on the professional judgments behind the recognition of assets and cash flows arising from audiovisual content (AV-content). The findings suggest that CR-ability drives differential AV-content assets and cash flows classification at recognition and, ultimately, incomparable financial statements, but professional experience in pressured firms is likely to refrain such differences in the case of assets. Finally, I present my concluding remarks in the fifth chapter.

Bakgrund och problemdiskussion: Att erhålla ett godkänt resultat på auktorisationsprovet och därmed bli auktoriserad revisor utgör ett långsiktigt mål och milstople för många revisionsmedarbetare. I Sverige motsvarar denna titel en kvalitetsstämpel på att revisorn har den kompetens som krävs för att enligt nationell lagstiftning utöva professionen. I dagens föränderliga samhälle möter revisionsyrket nya krav, dilemman och reformer för att säkerställa att branschen balanserar yrkets attraktion med kompetens. Studien ämnar således att utforska de komplexiteter och utmaningar som är förknippade med att uppnå denna eftertraktade titel med hänsyn till branschens föränderliga krav och den föränderliga utbildningsmiljön som råder för framtida revisorer. Speciellt med tanke på att det är cirka 40 procent som i dagsläget erhåller ett underkänt resultat. Syfte: Syftet med studien är att analysera eventuella mönster, trender och hinder som påverkar möjligheterna till auktorisation. Metod: Studien bygger på en deduktiv flermetodsstudie där befintlig teori har använts för att härleda hypoteser som sedan testas statistiskt utifrån data tilldelad av Revisorsinspektionen. För att skapa ytterligare förståelse för resultaten från den kvantitativa delstudien utförs även semistrukturerade intervjuer som syftar till att inkludera tentandernas egna uppfattningar och erfarenheter. På så sätt tillåts fördjupande inslag för att vidga insikterna och generera en helhetlig bild över tentandernas potential att erhålla ett godkänt resultat.  Slutsats: Utifrån teorier om profession, kompetensutveckling, genus och socialt kapital visar resultaten att byråtillhörighet, ålder och provtillfälle har en avgörande påverkan på om tentanden lyckas på auktorisationsprovet. Arbetslivserfarenhet från Big-4-byråer anses vara betydande för framgång på provet, vilket medför att provets bredd och relevans i förhållande till verkliga typsituationer kan ifrågasättas. Dessutom poängteras det även hur individuella faktorer har ett inflytande på utfallet. Vidare visar resultatet hur RIFS 2018:1's införande har haft en negativ påverkan på erhållna poäng och möjligheten till ett godkänt resultat. Trots detta anses yrkets roll som profession inte hotad i och med provets bibehållande svårighetsgrad såväl som att arbetslivserfarenhet uppfattas som det främsta medlet för kunskapsinsamling. / Background and Problem: The pursuit of achieving a passing result on the certification exam, and thereby becoming a certified public accountant, is a long-term goal and milestone for many audit employees. In Sweden, this title represents a benchmark of quality assurance that the auditor has the competence required to practice the profession according to national legislation. In today's changing society, the audit profession faces new demands, dilemmas, and reforms to ensure that the industry balances professional attractiveness with competence. The study thus aims to explore the complexities and challenges associated with achieving this coveted title, taking into account the changing demands of the industry and the changing educational environment prevailing for future accountants, especially considering that it is approximately 40 percent who currently receive a failing result.  Purpose: The purpose of the study is to analyze possible patterns, trends, and obstacles that affect the possibilities for authorization.  Method: The study is based on a mixed-methods research with a deductive approach, where existing theory has been used to derive hypotheses that are then tested statistcally based on data provided by Revisorsinspektionen. In order to gain further understanding of the results from the quantitative sub-study, semi-structured interviews are also conducted with the aim of incorporating the examinees' own perceptions and experiences. With this approach, deeper insights are allowed to broaden and generate a holistic picture of the examinees' potential to obtain a passing result.  Conclusion: Based on theories about profession, competence development, gender and social capital, the results show that agency affiliation, age, and the time of examination significantly influence whether the examinee suceeds in the CPA-exam or not. Work experience from Big-4 agencies is considered significant for success on the exam, which disputes the exam´s relevance to real-life situations. Additionally, results demonstrate how the introduction of RIFS 2018:1 has negatively impacted the points obtained and the possibility of achieving a passing result. Despite this, the auditing profession is not considered threatened due to the CPA-exam's maintained level of difficulty, as well as the perception that practical expertise is the primary means of acquiring knowledge.