<p>”Gemensamt är att alla bolag skall vara undervärderade och noterade och i behov att styras upp”</p><p>Uppsatsen handlar om vad Gardell gör, något så ovanligt som att gå in i börsbolag och påverka som minoritetsägare inifrån. Något som kräver stort kapital och klar strategi. Uppsatsen ämnar, att med hjälp av de tre tidigare innehaven Skandia, Lindex och Perstorp, analysera hur Gardell skapar värde. Hur väljer Gardell ut vilka företag som är värda att satsa på och hur kommer han in i bolagen? Hur skapar Gardell legitimitet och hur förankrar han sina förslag hos ägare och ledning? Med hjälp av egenutvecklad Management by Media modell samt Ellis och Williams omstruktureringsmodell analyseras fallföretagen. Analysen visar att Gardell flitigt tillämpar Management by Media samt att legitimitet och makt söks genom valberedningsdeltagande och i förlängningen genom plats i styrelsen. Ytterligare en viktig upptäckt är ägarförändringen, efter Gardells inträde tenderar andelen utländska ägare öka kraftigt. Undersökningen visar att arbetet har benägenhet att ske i tre steg i enlighet med Omstruktureringsmodellen, interna förändringar, externa förändringar och därefter finansiella förändringar.</p><p>Fem faktorer är viktiga visar analysen och dessa efterfrågas av Gardell och Cevian Capital om bolaget skall ses som potentiellt investeringsobjekt. Ägarna missnöjda med ledningen, Intressanta marknader, Kapitalmix/hög soliditet, Organisatoriska imperfektioner och verksam i Stabila branscher.</p><p>Slutsatserna konkretiseras i en avslutande diskussion kring framtida potentiella</p><p>investeringar. Följande fem bolag anses uppfylla dessa ovanstående kriterier; Tele2, Stora Enso, Skanska, SSAB samt Assa-Abloy.</p>

”Gemensamt är att alla bolag skall vara undervärderade och noterade och i behov att styras upp” Uppsatsen handlar om vad Gardell gör, något så ovanligt som att gå in i börsbolag och påverka som minoritetsägare inifrån. Något som kräver stort kapital och klar strategi. Uppsatsen ämnar, att med hjälp av de tre tidigare innehaven Skandia, Lindex och Perstorp, analysera hur Gardell skapar värde. Hur väljer Gardell ut vilka företag som är värda att satsa på och hur kommer han in i bolagen? Hur skapar Gardell legitimitet och hur förankrar han sina förslag hos ägare och ledning? Med hjälp av egenutvecklad Management by Media modell samt Ellis och Williams omstruktureringsmodell analyseras fallföretagen. Analysen visar att Gardell flitigt tillämpar Management by Media samt att legitimitet och makt söks genom valberedningsdeltagande och i förlängningen genom plats i styrelsen. Ytterligare en viktig upptäckt är ägarförändringen, efter Gardells inträde tenderar andelen utländska ägare öka kraftigt. Undersökningen visar att arbetet har benägenhet att ske i tre steg i enlighet med Omstruktureringsmodellen, interna förändringar, externa förändringar och därefter finansiella förändringar. Fem faktorer är viktiga visar analysen och dessa efterfrågas av Gardell och Cevian Capital om bolaget skall ses som potentiellt investeringsobjekt. Ägarna missnöjda med ledningen, Intressanta marknader, Kapitalmix/hög soliditet, Organisatoriska imperfektioner och verksam i Stabila branscher. Slutsatserna konkretiseras i en avslutande diskussion kring framtida potentiella investeringar. Följande fem bolag anses uppfylla dessa ovanstående kriterier; Tele2, Stora Enso, Skanska, SSAB samt Assa-Abloy.

<p>Bakgrund: De svenska börsbolagen gör större vinster än någonsin tidigare, men har fått stor kritik för att vara för långsamma i sin vinstallokering. Företag med överkapitaliserade balansräkningar utan investeringsbehov är potentiella måltavlor för riskkapitalisternas affärsidé om finansiell effektivisering och en aggressivare kapitalstruktur. Debatten i media har skapat kritik kring dessa så kallade kortsiktiga och giriga bolagsplundrare som påstås förstöra finansiella värden och kreditvärdigheten i företagen. I tidigare fall har marknaden svarat positivt på riskkapitalisternas investeringar, något som har reflekterats i ett kraftigt ökande aktiepris. Skeptiker hävdar dock att spekulationer är anledningen till att marknadsvärdet drivs upp, inte fundamentala aspekter.</p><p>Syfte: Syftet med denna magisteruppsats är att fastställa en bild av fenomenet riskkapital och hur dess aktiva ägande inverkar på svenska börsbolags kreditbetyg, kapitalstruktur och värdering.</p><p>Metod: För att uppnå syftet med vår magisteruppsats har en kvalitativ ansats till-lämpats baserad på tre börsbolag där riskkapitalisters aktiva ägande spelat en betydande roll. Det empiriska materialet har insamlats genom personliga intervjuer med aktie- och kreditanalytiker, och studien förlitar sig även på markandsdata, artiklar och nyhetssändningar i media, samt respektive bolags kvartals- och årsrapporter.</p><p>Slutsats: Studien har gjorts over den tidsperiod som varit riskkapitalisternas inve-steringshorisont – explicit och implicit. Genom att analysera det aktiva ägarskapet i tre svenska börsbolag kan slutsatsen dras att det inverkat positivt i form av högre prestanda och marknadsvärdering. De finansiella förändringarna har, till skillnad från kritiken, styrkt kreditbetyget i fallen Lindex och Volvo. En analys av Skandia/Old Mutual visade dock en marginellt ökad kreditrisk. Slutsatsen visar härmed att riskkapitalisternas inverkan på svenska börsbolag är värdeförädlande utan att äventyra den finansiella statusen.</p> / <p>Background: The Swedish blue chip companies are performing better than ever, but have been strongly criticised for being too slow in their excess fund allocation. Companies with overcapitalised balance sheets and no investment needs are potential targets for activist funds’ business idea of more aggressive capital structures and financial restructuring. In media, this debate has raised criticism against these so called short-sighted, greedy asset-strippers that destroy company values and increase the companies’ risk of default. In prior cases where activist funds have taken actions, the market has responded positively through increasing the share price. However, sceptics argue that the higher share price is merely a response to a speculative reaction with no fundamental argument supporting the upgrade in market capitalisation.</p><p>Purpose: The purpose of this thesis is to establish a view of the phenomenon of activist funds and their impact on blue chip companies’, listed on the Stockholm Stock Exchange, credit rating, capital structure and valuation.</p><p>Method: To fulfil the purpose of our master thesis, a qualitative approach has been applied based on three cases involving the activities of activist funds. The empirical findings have been retrieved via personal communications with stock- and credit analysts, and the study also relies on articles and news coverage from media, stock market data and annual reports from each of the chosen companies respectively.</p><p>Conclusion: The study has regarded the period of time which has been the investment horizon of the activist funds – explicitly and implicitly. Analysing their active ownership, the conclusion can be drawn that these activist funds have clearly had a positive impact on each of the blue chip companies’ performance and intrinsic value respectively. The financial restructuring has - contrarily to the criticism – strengthened the credit ratings in the cases of Lindex and Volvo. In the Skandia/Old Mutual-case, a marginally higher default risk was detected. Thus, the study has concluded that activist funds indeed add significant shareholder value without jeopardising the companies’ financial statuses.</p>

Bakgrund: De svenska börsbolagen gör större vinster än någonsin tidigare, men har fått stor kritik för att vara för långsamma i sin vinstallokering. Företag med överkapitaliserade balansräkningar utan investeringsbehov är potentiella måltavlor för riskkapitalisternas affärsidé om finansiell effektivisering och en aggressivare kapitalstruktur. Debatten i media har skapat kritik kring dessa så kallade kortsiktiga och giriga bolagsplundrare som påstås förstöra finansiella värden och kreditvärdigheten i företagen. I tidigare fall har marknaden svarat positivt på riskkapitalisternas investeringar, något som har reflekterats i ett kraftigt ökande aktiepris. Skeptiker hävdar dock att spekulationer är anledningen till att marknadsvärdet drivs upp, inte fundamentala aspekter. Syfte: Syftet med denna magisteruppsats är att fastställa en bild av fenomenet riskkapital och hur dess aktiva ägande inverkar på svenska börsbolags kreditbetyg, kapitalstruktur och värdering. Metod: För att uppnå syftet med vår magisteruppsats har en kvalitativ ansats till-lämpats baserad på tre börsbolag där riskkapitalisters aktiva ägande spelat en betydande roll. Det empiriska materialet har insamlats genom personliga intervjuer med aktie- och kreditanalytiker, och studien förlitar sig även på markandsdata, artiklar och nyhetssändningar i media, samt respektive bolags kvartals- och årsrapporter. Slutsats: Studien har gjorts over den tidsperiod som varit riskkapitalisternas inve-steringshorisont – explicit och implicit. Genom att analysera det aktiva ägarskapet i tre svenska börsbolag kan slutsatsen dras att det inverkat positivt i form av högre prestanda och marknadsvärdering. De finansiella förändringarna har, till skillnad från kritiken, styrkt kreditbetyget i fallen Lindex och Volvo. En analys av Skandia/Old Mutual visade dock en marginellt ökad kreditrisk. Slutsatsen visar härmed att riskkapitalisternas inverkan på svenska börsbolag är värdeförädlande utan att äventyra den finansiella statusen. / Background: The Swedish blue chip companies are performing better than ever, but have been strongly criticised for being too slow in their excess fund allocation. Companies with overcapitalised balance sheets and no investment needs are potential targets for activist funds’ business idea of more aggressive capital structures and financial restructuring. In media, this debate has raised criticism against these so called short-sighted, greedy asset-strippers that destroy company values and increase the companies’ risk of default. In prior cases where activist funds have taken actions, the market has responded positively through increasing the share price. However, sceptics argue that the higher share price is merely a response to a speculative reaction with no fundamental argument supporting the upgrade in market capitalisation. Purpose: The purpose of this thesis is to establish a view of the phenomenon of activist funds and their impact on blue chip companies’, listed on the Stockholm Stock Exchange, credit rating, capital structure and valuation. Method: To fulfil the purpose of our master thesis, a qualitative approach has been applied based on three cases involving the activities of activist funds. The empirical findings have been retrieved via personal communications with stock- and credit analysts, and the study also relies on articles and news coverage from media, stock market data and annual reports from each of the chosen companies respectively. Conclusion: The study has regarded the period of time which has been the investment horizon of the activist funds – explicitly and implicitly. Analysing their active ownership, the conclusion can be drawn that these activist funds have clearly had a positive impact on each of the blue chip companies’ performance and intrinsic value respectively. The financial restructuring has - contrarily to the criticism – strengthened the credit ratings in the cases of Lindex and Volvo. In the Skandia/Old Mutual-case, a marginally higher default risk was detected. Thus, the study has concluded that activist funds indeed add significant shareholder value without jeopardising the companies’ financial statuses.