<p>Högerhänta och vänsterhänta försökspersoner utsattes för, och fick bedöma skillnad i tonhöjd hos, ett antal tonpar i vilka den ena tonen saknade grundfrekvens. Undersökningens ändamål var att söka verifiera hypotesen: "Vid perception av komplexa toner med saknad grundfrekvens, uppvisar flertalet vänsterhänta människor asymmetri i mindre utsträckning än vad högerhänta människor gör". Emellertid kunde inte hypotesen vare sig verifieras eller falsifieras, eftersom för få försökspersoner kunde uppbringas.</p>

<p>Var tionde person har en defekt som gör att de inte upplever färger som andra. Denna defekt kallas för färgblindhet. Forskningen om färgblindhet har främst fokuserats kring de fysiologiska aspekterna av färgblindheten samt vilka våglängder av ljus (färger) som färgblinda förväxlar. Hur färgblinda upplever färger har sällan, eller aldrig, studerats särskilt ingående.</p><p>Denna studie fokuseras på hur färgblinda upplever färger, genom att b l a undersöka hur färgblinda kategoriserar färger och använder färgbegrepp. Studien har genomförts utifrån olika teorier om människans upplevelser, begreppsvärld och sätt att kategorisera olika typer av information (här färginformation). Studien belyser ett kognitionsvetenskapligt perspektiv av hur en färgdefekt påverkar individens sätt att uppleva färger.</p><p>Metoden som använts för att studera de färgblindas upplevelser har varit en blandning av en kvalitativ intervju och kvantitativa färguppgifter. Materialet har sedan bearbetats kvalitativt.</p><p>Resultaten visar att färgblinda inte upplever färger på det sätt som tidigare antagits och att andra faktorer än själva färgen påverkar vilken upplevelse den färgblinde får av ett färgstimuli. Resultaten belyser även hur en defekt som färgblindhet påverkar individens sätt att mentalt representera färg och bearbeta färginformation. Färgblindheten påverkar starkt färgblindas sätt att kategorisera färger. Undersökningen visar också att färgblindas mentala representationer av rött och grönt inte skiljer sig från normalseende man tidigare antagit. Färgblindas prototyper för färgerna rött, grönt, gult och blått skiljer sig inte från normalseendes. Vidare framkom att färgblinda är lika beroende av färger som ledtrådar i omgivningen som normalseende. Resultaten kan säga mycket om hur färger bör användas och inte användas.</p>

<p>Att använda samplat tal i datorprogram blir allt vanligare vilket leder in på frågan om detta är av godo. Kan tal och text kombineras i en datorapplikation för att skapa effektivare inlärning eller bör en sådan kombination undvikas? För att utreda detta studerades teorier rörande inlärning, cues, kognitiva flaskhalsar samt automatisk informationsbehandling. Utifrån dessa teorier drogs slutsatsen att en kombination av text och tal inte ger en effektivare inlärning. För att undersöka detta empiriskt genomfördes ett kvantitativt experiment med 60 experimentdeltagare i åldrarna 11-13 år. Experimentdeltagarna studerade ett inlärningsmaterial vilket utgjordes av fakta om ett imaginärt land. Deltagarna testades sedan och deras resultat jämfördes utifrån om de läst, lyssnat eller både läst och lyssnat på inlärningsmaterialet.</p>

This item is not the definitive copy. Please use the following citation when referencing this material: Dillon, A. (1996) Myths, misconceptions and an alternative perspective on information usage and the electronic medium. In: J. F. Rouet et al (eds.) Hypertext and Cognition, Mahwah NJ: LEA, 25-42. Abstract: Hypertext represents the forefront of a technological wave in education that is driven more by enthusiasm for the computer than by reliable knowledge of the human user. This chapter outlines some of the myths and misconceptions that have emerged in recent years about hypertext and its use for information-intensive activities such as learning. In so doing, it emphasizes experimental evidence over wishful thinking and outlines an ergonomic perspective on human information usage that seeks to maximize usability and ultimately the acceptability of this emerging technology.

Könsskillnader i kognitiva förmågor antas vanligtvis bero på en kombination av evolutionära, sociala och biologiska orsaker. En kompletterande förklaring presenteras i denna undersökning, nämligen betydelsen av ohälsa. Syftet med studien var att undersöka hälsans betydelse för könsskillnader i prestation på test av verbalt flöde och visuospatial förmåga, två kognitiva funktioner där forskningen har dokumenterat könsskillnader. 32 kvinnliga och 21 manliga psykologistudenter som i genomsnitt var 29 år deltog. De kontaktades genom ett anslag vid Psykologiska institutionen i Stockholm. Undersökningsdeltagarna skattade sin subjektiva, funktionella och medicinska hälsa. Därefter fick de göra test av perceptuell snabbhet, verbalt flöde och visuospatial förmåga. Männen presterade bättre i verbalt flöde och visuospatial förmåga. Efter kontroll för ohälsa minskade männens övertag i verbalt flöde, dock växte deras fördelar i visouspatial förmåga. Resultatet skiljer sig från tidigare forskning eftersom kvinnor vanligtvis presterar bättre på test av verbalt flöde och hälsan typiskt förklarar samtliga av männens kognitiva fördelar.

This thesis has shown that the concept of constraint management is instrumental in understanding the domains of command and control and aviation safety. Particularly, functional modeling as a means to address constraint management provides a basis for analyzing the performance of socio-technical systems. In addition to the theoretical underpinnings, six studies are presented.           First, a functional analysis of an exercise conducted by a team of electricity network emergency managers is used to show that a team function taxonomy can be used to analyze the mapping between team tasks and information and communication technology to assess training needs for performance improvement. Second, an analysis of a fire-fighting emergency management simulation is used to show that functional modeling and visualization of constraints can describe behavior vis-à-vis constraints and inform decision support design. Third, analysis of a simulated adversarial command and control task reveals that functional modeling may be used to describe and facilitate constraint management (constraining the adversary and avoiding being constrained by the adversary).           Studies four and five address the domain of civil aviation safety. The analysis of functional resonance is applied to an incident in study four and an accident in study five, based on investigation reports. These studies extend the functional resonance analysis method and accident model. The sixth study documents the utility of this functional modeling approach for risk assessment by evaluating proposed automation for air traffic control, based on observations, interviews, and experimental data.           In sum, this thesis adds conceptual tools and modeling methods to the cognitive systems engineering discipline that can be used to tackle problems of training environment design, decision support, incident and accident analysis, and risk assessment.

No description available.

In this essay I consider the foundations of a particular approach to cognitive science. There is a belief, among some, that cognitive research ought to proceed in two steps. In the first step, cognitive systems ought to be interpreted as rational beings, endowed with knowledge of their environments and motivated by goals and desires. Questions about the modularity of knowledge and about the sort of knowledge that is necessary or sufficient for a given competence are addressed at this stage. In the second step, inferences are to be made about the design of control systems that might instantiate these kinds of knowledge states, goals and rationality. Studies at the knowledge level are meant to serve as guidelines in the search for mechanisms. Problems arise as soon as one asks for the justification of this view. For instance, one often hears that knowledge is attributed by a process of interpretation that is subjective; it depends on the scientist having a 'manual' for interpreting behaviour that has no foundation in fact. Knowledge is essentially observer relative; it designates nothing intrinsic in a system. In Chapter Three I argue that this position is false. By introducing the notion of 'robustness 1 as the touchstone of realism I suggest that knowledge states are potentially as robust as any in science. Moreover realism about knowledge does not entail accepting what Fodor has called the Language of Thought hypothesis. We can reason about knowledge states in abstraction from the various ways knowledge can be implemented in a system. The language of thought is just one of many ways that knowledge can be used by a system. Hence there is no simple way to move from an account of what a system knows to how it uses or has access to that knowledge. In Chapter One I argue that the step from 'knowledge theories' to 'process theories' is more complicated than language of thought theorists suppose. In Chapter Two I discuss the basic methodology of research at the knowledge level. Any well-defined task imposes severe constraints on the way it can be accomplished. The discovery of these constraints and the consequences that flow from them is perhaps the central job of knowledge level research. I conclude the thesis with two chapters on the limitations of knowledge level research. Given that the more structured and rigid a task environment is, the more determinate the knowledge that is necessary or sufficient for task competence, we would expect that tasks and environments which are more open-ended, less closed to intervention from outside interference, would not submit to knowledge level research. Relying on a distinction between peripheral and central cognitive faculties, I question the prospects for knowledge level research of central faculties. Unlike the problem of vision or muscular co-ordination, the problem of deliberation is radically open-ended. Too many factors might become relevant to bound the class of task knowledge that might become vital.

Thesis (Ph. D.)--University of California, San Diego, 1997. / Vita. Includes bibliographical references (leaves 281-298).

<p>Neural Darwinism (ND), also called the Theory of Neuronal Group Selection (TNGS) is a biological theory of brain development and function which is based on evolutionary and developmental principles. ND highlights the importance of selectionist processes underlying these principles. The aim of this literature review is to capture and summarize the essentials of both ND and its theoretical extensions, the Dynamic Core Hypothesis (TDCH) and Information Integration Theory, and reflect how ND as a theory accounts for a wide range of conscious phenomena such as general, informational and subjective conscious states. This is achieved by evaluating how 16 widely recognized properties of consciousness can be explained and accounted for with the theoretical framework of ND.</p>