In this study Lezama’s Paradiso is “the mysterious labyrinth of the cognitive image,” a metaphor for his search for ultimate enlightenment--knowledge of super nature toward the Highest Good. The Preamble introduces the novel Paradiso as his poetic sum of knowledge generated by the Cognitive Eros like an encyclopedic narrative with revelation at the center. Chapter One presents labyrinth fundamentals and the mythic method to analyze the novel. It identifies a heightened perception or sensation, cognition, and imagination as “new” senses “beyond reason” needed to read this “new other” novel. It also explains how the author’s clues aid comprehension, how the poetic word illuminates a fourfold method for interpretation, and how the double structure of the narrative superimposes a circuitous pathway of multicursal storylines and descriptions of Old World images upon a linear unicursal surface narrative. Chapter Two examines three cognitive images in Lezama’s labyrinth: Confluence analyzes how multiple streams of thought and images flow from chaos into order in the poet’s mind and how the labyrinth’s principle of opposition represents the convergence of contradictory images whose combination will inspire other images. Androgyne or Oneness illustrates the nature of creativity--how symmetrical opposite images unite or copulate to germinate other imagery. Figure and Revelation show Lezama’s use of Scriptural figura to represent the prefigurative sense of his writing. Chapter Three interprets Lezama’s own labyrinthine method and steps for interpreting Paradiso derived from his scrutiny of “the other” analogous novel, Julio Cortázar’s Rayuela. The study concludes that Paradiso delivers Lezama’s Delphic Course, a systematized literary orientation based on the belief that each text transmits wisdom. The protagonist/reader undergoes Anthropophany, is transformed into a learned interpreter and a higher self toward manifestation in the image of the Word/God. With the author-protagonist as mentor Paradiso proclaims Lezama’s ideal program of cultural, intellectual, ethical, and spiritual formation of the individual after the classic Greek Paideia, parallel to the way of purification and redemption achieved through the Paideia of Christ. Finally, the text embodies Lezama’s crusade to restore Cuba as a bridge for cultural exchange and development between the Old World and the New World. / text

Syftet med vår studie är att utifrån resemotivet image studera på vilka sätt image och dess indelningarutgör faktorer när turisterna väljer destination att besöka. Med ‘dess indelningar’ syftar vi till att undersöka kognitiv och affektiv image har en betydande roll för människor bosatta i Sverige när de väljer att semestra i landet. Vidare har vi även för avsikt att studera och besvara om det finns likheter och/eller skillnader mellan olika demografiska grupper där kön och ålder ligger i fokus.  Vi har grundat studien i fyra olika teman: Image, WOM/eWOM (Word of mouth/electronic Word of Mouth), Staycation och Resemotiv. Dessa teman är även de som utgör vår studies teoretiska ramverk. I denna studie har vi använt oss av en kvantitativ metod där vi valt att nyttja oss av en enkätstudie för att samla in data och studiens vetenskapsteoretiska förhållningssätt är socialkonstruktionism. Utifrån vårt syfte och frågeställningar har vi sedan valt att strukturera upp frågorna i enkätverktyget Survey & report och därefter har vår insamlade data analyserats med hjälp av verktyget SPSS för att nå fram till studiens resultat. Vårt resultat påvisar att image som resemotiv har en betydande roll när människor väljer semesterdestination inom Sverige. Däremot syns det att image som eget begrepp inte är välkänt bland våra respondenter när de får resonera kring sitt eget resemotiv. Vi diskuterar detta närmre i vårt analyskapitel vilket sedan övergår till att presentera våra slutsatser och förslag på framtida forskning. / The purpose of our study is to, based on the travel motive image, study in which ways image and its division constitute factors when tourists choose a destination to visit in Sweden. With ‘its division’, we aim to investigate whether cognitive and affective image has a significant role for people living in Sweden when they choose a vacation in the country. Furthermore, we also intend to study and answer whether there are similarities and/or differences between different demographic groups where gender and age are in focus. We have based the study on four different themes: Image, WOM/eWOM (Word of Mouth/electronic Word of Mouth), Staycation and Travel motives. These themes are also those that constitute the theoretical framework of our study. In this study, we have used a quantitative method in which we have chosen to use a questionnaire study to collect data and the study's scientific theoretical approach is social constructionism. Based on our purpose and questions, we have then chosen to structure the questions in the survey tool Survey & report and then our collected data has been analyzed with the help of the tool SPSS to reach the study results. Our results show that image as a travel motive plays a significant role when people choose a holiday destination within Sweden. On the other hand, it seems that image as its own concept is not so well known among our respondents when they can reason about their own travel motive. We discuss this in more detail in our analysis chapter, which then moves on to present our results and proposals for future research.

Film-induced tourism, or film tourism, is in a simplified sense the phenomenon that occurs when a person visits a place selected by inspiration from a film/TV series. A prerequisite for film tourism is that within a film/TV series, features appear that inspires the viewer to visit either recording locations or other places associated with the film/TV series. In the study of film tourism, destination image plays a central role, which can be explained as an individual's collection of expectations, ideas, feelings, and impressions that have been built up over time for a destination. This study aims to help fill a knowledge gap that includes studies of how films or TV series with negative/controversial content affect the viewer's perceptions and mental images of a destination image. More specifically, the study will focus on the TV series Peaky Blinders and Birmingham, England. Through the theory section, a theoretical framework is established in which, among other things, it is being described how previous research have focused on film tourism, destination image, motivation, and commitment. Furthermore, a conceptual model is created that clarifies the basis of our study and which also forms the cornerstone of the research design. The study includes a quantitative approach where three hypotheses are put and then tested against the data collection, which is gathered through a digital survey where the sample consists of Peaky Blinders fans. The results show the cognitive, affective, and conative image of Birmingham found by spectators of Peaky Blinders and explains how the commitment to the TV series affects these aspects. Conclusions are drawn by accepting the hypotheses, which is that the commitment to Peaky Blinders affects the cognitive, affective, and conative image of Birmingham. / Film-inducerad turism, eller filmturism, är i förenklad mening det fenomen som uppstår när en människa besöker en plats som valts ut genom inspiration från en film/TV-serie. En förutsättning för filmturism är att det inom en film/TV-serie framkommer särdrag som uppmanar åskådaren till att besöka antingen inspelningsplatser eller andra platser som förknippas med filmen/TV-serien. Inom studiet av filmturism spelar destinationsimage en central roll, vilket kan förklaras som en individs samling av förväntningar, idéer, känslor och intryck som har byggts upp med tiden för en destination. Denna studie ämnar bidra till att fylla en kunskapslucka vilken innefattar undersökningar av hur filmer eller TV-serier med en negativ/kontroversiell handling påverkar åskådarnas uppfattningar och mentala bilder av en destinations image. Mer specifikt kommer studien att fokusera på TV-serien Peaky Blinders och Birmingham, England. Genom teoriavsnittet etableras ett teoretiskt ramverk där det bland annat redogörs för hur tidigare forskning fokuserat på filmturism, destinationsimage, motivation samt engagemang. Vidare skapas en konceptuell modell som tydliggör grunden för vår studie och som även utgör grundstenen i utformandet av forskningsdesignen. Studien innefattar ett kvantitativt angreppssätt där tre hypoteser ställs för att sedan testas mot datainsamlingen, som sker genom en digital enkätundersökning där urvalet består av fans till Peaky Blinders. Resultaten visar den kognitiva, affektiva och konativa image av Birmingham som finns hos åskådare av Peaky Blinders samt redogör även för hur engagemanget för TV-serien påverkar dessa aspekter. Slutsatser dras genom ett accepterande av de ställda hypoteserna, vilket innebär att engagemanget för Peaky Blinders påverkar den kognitiva, affektiva samt konativa imagen av Birmingham. / <p>2020-06-08</p>