På senare år har miljöarkeologi genomgått en signifikant utveckling, men det är inte helt tydligt på vilket sätt den kommersiella sidan av arkeologi har följt med i utvecklingen. Det huvudsakliga målet med denna studie är att utforska hur miljöarkeologin tillämpas inom den svenska uppdragsarkeologin. Studien utvärderar krav och föreskrifter gällande miljöarkeologi inom uppdragsarkeologi genom att studera lagar, och relevanta texter författade av Riksantikvarieämbetet och Länsstyrelserna. Studien utforskar också hur ofta miljöarkeologi appliceras inom det uppdragsarkeologiska arbetet genom att studera ett urval arkeologiska undersökningar där de enskilda Länsstyrelsernas krav och utredarnas (arkeologernas) val av miljöarkeologiska analysmetoder sammanställs och jämförs. Fortsättningsvis utforskar studien vilka uppdragsarkeologiska undersökningar som använder vilken typ av miljöarkeologiska analysmetoder genom att studera rapporter från Västerbottens län publicerade mellan åren 2010 och 2024. Resultaten visar på att miljöarkeologi är ett krav från Länsstyrelserna när det är ansett att vara en del av god vetenskaplig kvalité. Kraven på miljöarkeologi skiljer sig åt mellan de olika länen. De miljöarkeologiska analysmetoder som används inom uppdragsarkeologi, både i jämförelsen mellan olika län samt i sammanställningen av olika uppdragsarkeologiska undersökningar inom Västerbotten, visar på ett begränsat urval av möjliga metoder. Val av miljöarkeologiska analysmetoder har dock blivit mer varierat, samt tillämpats oftare, på senare år. De underliggande orsakerna till resultaten beror sannolikt på större systematiska problem inom den uppdragsarkeologiska sektorn.