Studded tires are widely used during the winter season in the Nordic countries due to their performance qualities in extreme cold temperatures, however they cause wear on the road surface. This is not only an economic problem but also a health problem due to amount of airborne wear particles that are generated.  Therefore, a test method under controlled laboratory conditions for tire and road wear is needed. In this thesis,studded tire wear on concrete road samples are studied using two test equipments; a Pin on disc and a British pendulum rig test.  Three different types of concrete road materials and two different types of tire stud geometries were used in the study. The road sample wear ranks the same in both test equipment’s following the rebound hardness of the concrete material. For the two studded tires samples differences in the amount of wear could be noticed. One possible explanation here is the wear dependence on the velocity due to the difference in simulated vehicle speed for the two tests equipment’s. / Dubbdäck används i stor utsträckning under vintersäsongen i Norden på grund av deras prestandaegenskaper i kalla temperaturer. Ett problem med dubbdäck är att de orsakar slitage på vägytan. Detta är inte bara ett ekonomiskt problem utan också ett hälsoproblem då en del av slitaget är partiklar som är luftburna och inandningsbara. Därför finns det ett behov av testmetoder för däck och vägslitage i kontrollerad laboratoriemiljö. I denna studie utvärderas dubbdäcksnötning i två testutrustningar; den brittiska vägpendeln och en pinne-på-skiva maskin. Prov utfördes med tre olika vägvarianter av betong och två olika dubbgeometrier. Storleken på nötningen rankades den samma för de olika vägbeläggningarna i de två olika provutrustningarna. Dock så inverkade dubbgeometrin på resultatet och olika nivåer på vägslitage kunde noteras för de två dubbvarianterna i beroende på val av provutrustning. En möjlig förklaring kan vara ett hastighetsberoende av nötningen då de två olika provutrustningarna simulerar olika fordonshastigheter.