C-uppsatser

C-uppsatser

Inledning: Den vetenskapliga förankringen om mat och vin i kombination är låg. Upplevelsenav en måltid involverar alla de mänskliga sinnena, vilket således har gjort den svår att mäta.Hur stor roll spelar egentligen grundsmakerna och krävs det ytterligare element för att lyfta enkombination av mat och vin till högre höjder?Bakgrund: Förutom smaklökarna på tungan som bildar den grundläggande uppfattningen avdet vi stoppar i munnen, är det främst munkänsla och flavours som bidrar till helheten avsinnesupplevelsen av mat och dryck. Flavours är en kombination av det människan smakar,känner och luktar och det råder oenighet om hur stor vikten av flavours kontra grundsmakerär vid en kombination.Syfte: Författarna avsåg att undersöka vilken betydelse flavours respektive grundsmaker harför upplevelsen av mat och vin i kombination.Metod och material: För att kunna besvara syftet användes kvalitativa fokusgruppintervjuersamt en kvantitativ sensorisk analys i form av Temporal Dominance of Sensations (TDS).Resultat: Undersökningen visade att både fokusgrupperna och TDS-panelen vargrundsmaksorienterade i deras bedömningar. Likväl belyste fokusgrupperna att flavours hadeen viktig roll i att lyfta en kombination och ge den karaktär och komplexitet. Ett antaldeltagare framhävde även vikten av oväntade inslag i en kombination för att förhöja dengastronomiska upplevelsen.Slutsats: Trots grundsmaksorienteringen i fokusgrupperna och TDS-panelen är flavoursviktigt för att höja den gastronomiska nivån. Förenklingen av terminologin har lett till attflavours är underskattat jämfört med grundsmaker, därmed bör perspektiven för mat och vin ikombination vidgas.Nyckelord: grundsmaker, aromer, gastronomi, sensorisk analys / C-uppsatser

Vin har konsumerats i 8000 år och idag är bedömningen av dess kvalité mer utbredd än någonsin. Men begreppet är inte definierat på ett tillfredställande sätt ännu och uppfattningen av kvalité är även beroende av engagemanget för vin. Syftet med denna studie är därmed att undersöka uppfattningen av begreppet vinkvalité hos personer med stort engagemang för vin samt att undersöka hur uppfattningen av vinkvalité förändras med förhöjd engageringsnivå. Studien genomfördes med hjälp av två fokusgruppsintervjuer vars deltagare var första- och tredjeårsommelierstudenter vid Örebro universitets Restaurang- och hotellhögskola samt en intervju med en Master of Wine där deltagarnas uppfattning av vinkvalité utforskades. Resultatet visade att en större kunskap om vin möjliggör en mer ingående och detaljerad beskrivning av hur vinkvalitet bedöms något som kunde iakttas mellan alla grupper. Däremot verkar inte uppfattningen om vinkvalité som koncept förändras med en ökad utbildningsnivå. Informanterna hade svårt att formulera sin uppfattning av vinkvalité men upplevelsen som vinet kan ge menade de har en central roll i begreppet. Resultatet indikerar att ett ökat vinkunnande medför att personer gör kvalitetsbedömningar av vin mer detaljerat och bedömningen kopplas även då i större grad till yttre faktorer. Indikationer finns även på att den bedömda vinkvalitén har ett nära samband med upplevelsen ett vin kan ge. Nyckelord: engageringsgrad (eng. rate of involvement), kvalitetsbedömning, uppfattad kvalité, upplevelse

Inledning: Allt fler utbildar sig inom restaurangbranschen samtidigt som branschen präglas av dålig lönsamhet. Flera tidigare studier visar dock att utbildad personal kan leda till ökad lönsamhet. Genom att anställa en utbildad sommelier och genom att utbilda personalen i matsalen i produktkunskap, serveringsteknik och försäljningsteknik bör vinförsäljningen öka på restaurangen.Syfte: Att kartlägga svenska restaurangers användande av sommelierer och utbildning av matsalspersonalen. Studien syftar också till att identifiera restauratörers attityd mot utbildning samt presentera praktiska riktlinjer för utbildning av personal.Metod: Strukturerade telefonintervjuer genomfördes med restauratörer som tilldelats God klass i White Guide. Trettiotvå restauranger valdes utifrån ett stratifierat slumpmässigt urval.Resultat: Svenska restauranger har i genomsnitt 50 procent utbildad personal i matsalen. Nästan alla restauranger utbildar sin personal och störst fokus ligger på produktkunskap. Det finns generellt en positiv syn på utbildning på restaurangen och dess inverkan på vinförsäljningen men en viss misstro mot anställning av formellt utbildad personal.Slutsats: För att utbildning skall påverka vinförsäljningen positivt måste alla utbildningsformer kontinuerligt äga rum. Branschen och utbildningsinstitutionerna bör samarbeta mer.Nyckelord: Försäljningsteknik, kunskap, serveringsteknik sommelierutbildning, och vin. / C-uppsatser

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.