Background: China is today regarded as Sweden’s most important business partner in Asia. Even if there are cultural differences between Sweden and China the intercultural distance has successively decreased. One of the reasons is the globalisation. Another reason is the consecutive development of Swedish-Chinese relations. The interpretation from common understanding has increased the level of trade between the nations. There is an on-going development of business co-operation between Sweden and China.  The Purpose: This Bachelor Thesis will examine the differences between the Swedish-Chinese business culture and how the cultural differences affect the Swedish B2B in China. The purpose is formulated by the basis of our main research questions; “How do Swedish B2B companies perceive the cultural differences between the Swedish and Chinese way of doing business?“ and “how do Swedish companies operating in China deal with business cultural diversity in China?”  Theoretical Framework: The basis of our Bachelor Thesis examines the theories within cultural dimension. The theoretical framework is based on proven studies from e.g. Hofstede’s Five Dimensions, Trompenaars Cultural Diversity, CVS, the GLOBE Study, Cross-Cultural- Communication & Adaptation and Guanxi.  Methodology: We have used an abductive approach with the basis of a qualitative research strategy. The primary data is gathered from six different case studies; Scania, Ludvig Svensson AB, Formox AB, Century 21, Business Sweden and Småland-China Support Office. The empirical findings will further be interpreted with the theoretical framework, analysed and we will finish up with our conclusion.  Conclusion: From the research examined we have identified a numerous of business cultural differences between Sweden and China. Even if the cultural barriers including communication, decision-making, co-operation, relations and business behaviour differs there are numerous of essential exploratory effort that can be initiated to prevent cultural misunderstandings and barriers. This fundamental will be presented as our suggestions.

Bakgrund: I ett alltmer mångkulturellt samhälle blir det märkbart hur förutsättningarna för en god hälsa skiljer sig mellan olika samhällsgrupper. Hälso- och sjukvården har som uppgift att främja hälsan hos alla patienter oavsett bakgrund. Detta ställer nya krav på den svenska sjukvården, då en mångkulturell utveckling leder till fler transkulturella möten i vården. Dessa möten innehåller ofta hinder som kan vara svåra att överbrygga, vilket kräver en kunskap om vilka faktorer som påverkar mötet och en medvetenhet om kulturens betydelse hos sjuksköterskan.   Syfte: Syftet med studien var att utifrån ett sjuksköterskeperspektiv belysa de faktorer som påverkar vårdrelationen i transkulturella möten.   Metod: En litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga artiklar var av nio kvalitativa och fyra kvantitativa. Resultatet analyserades och sammanställdes genom ett kvalitativt analysinnehåll.  Som teoretiska utgångspunkter användes en definition av kulturell kompetens och vårdrelation.   Resultat: Resultatet visar att kommunikation och språkbarriärer utgör det största hindret i den transkulturella omvårdnaden. Användning av tolk som hjälpmedel visade sig ha både för- och nackdelar. Organisatoriska hinder försvårade förutsättningen för en fungerande vårdrelation och kulturella skillnader visade sig kunna leda till konflikter i vårdmötet. Sjuksköterskan använde sig av olika strategier som hjälpmedel vilket illustrerade en viss kulturell medvetenhet, medan bristen på förståelse ledde till generaliseringar som resulterade i en diskriminering av patienter. Många sjuksköterskor saknar utbildning i transkulturell omvårdnad, vilket efterfrågades av merparten. De sjuksköterskor som genomgått en utbildning i kulturell kompetens uppgav positiva effekter som lett till en ökad medvetenhet.   Diskussion: Sjuksköterskan behöver bli medveten om de negativa konsekvenser som en bristande kommunikation och kulturella konflikter har för etablerandet av en vårdrelation till patienten. Enligt de dokument som styr professionen har sjuksköterskan en skyldighet att skapa de bästa förutsättningarna för en god omsorg om patienten. Okunskap och oförståelse leder till en diskriminering av patienten som inte hör hemma i vården. Utbildning i kulturell kompetens har bevisligen positiva effekter för att motverka generaliseringar och öka medvetenheten hos sjuksköterskan. För att främja en kulturell medvetenhet bör mer fokus läggas på dessa frågor i sjuksköterskans grund – och fortutbildning.