Cykelandelen i landet har historiskt varit betydligt högre, men i och med miljöfrågans ökande popularitet och tidskritiska natur har intresset återigen väckts för detta klimatsmarta transportmedel. Sedan början av 2000-talet har det börjat planeras för cyklande i form av specifika cykelplaneringsdokument, s.k. cykelplaner. Cykelplaner finns främst i kommuner med tätbebyggelse då det är där ökat cyklande har mest positiv inverkan. Dock är ämnet fortfarande ungt och under utveckling. Denna studie är en jämförande och utvärderande sådan kring ett antal icke slumpmässigt utvalda cykelplaner som tillhör kommuner i Stockholms län. Utifrån frågeställningarna som listas nedan har cykelplanerna jämförts och analyserats.• Hur ser cykelplanerna ut, och hur skiljer de sig avseende utformning och innehåll?• Vilka mål sätts i cykelplanerna och hur formuleras dessa mål?• Hur ser genomförandeprocessen ut för att förverkliga målen?• Uttrycker cykelplanerna problem med dagens regelverk avseende cykelfrämjande?Resultaten visar att cykelplaners utformning generellt är lik ur ett övergripande perspektiv, men desto mer olik ju mer man går ner i detalj, på grund av den enkla anledningen att kommunerna till vilka cykelplanerna hör också har samma förhållande till varandra. Det visar sig att utformning och formulering av mål i stort är bristfällig i vissa kommuner, där språkbruk och struktur är otydligt och övergripande och egentligen inte klargör så mycket konkret om planerat cykelfrämjande arbete. I dessa cykelplaner är även målformuleringar vaga och ospecifika, vilket leder till att uppföljningsarbetet som generellt är bristfälligt vad gäller många cykelplaner, försvåras ännu mer.Genomförandeprocessen för att nå utsatta mål är svår att följa på grund av brist av uppföljningsdokument såsom t.ex. cykelbokslut, och den bästa tillgängliga källan till uppföljande av cykelplanerna visar sig vara den ideella organisationen cykelfrämjandets rapport (kommunvelometern). Kommunal medverkan i denna rapport är dock frivillig. Alla kommuner är inte anslutna och därmed kan inte generella slutsatser dras, men tre av sex studerade cykelplaner är med och utvärderas baserat på vad som framgår i cykelfrämjandets kommunvelometer. För att få en bild av övriga kommuners möjligheter till genomförande identifieras fyra faktorer som underlättar just genomförandemöjligheter.Potentiella juridiska utvecklingsområden har identifierats, och författaren är av uppfattningen att det existerar hinder i gällande juridik som potentiellt står i vägen för cykelfrämjande arbeten. Även Stockholms kommun har gjort samma bedömning. I diskussionsavsnittet uttrycks dock åsikten att cykelplanarbetet anses vara för ungt och outvecklat för att med fördel kunna dra nytta av alltför stora juridiska förändringar.För att på bästa sätt fortskrida med cykelfrämjande arbete anses det krävas bättre statistik och undersökningar, samt att kommuner, som bär det största ansvaret gällande cykelplanarbete, jobbar aktivt med att dels finslipa cykelplaners utformning och målformulering, men också att jobba betydligt mer med uppföljande arbete, förslagsvis i form av kommunala cykelbokslut. / The percentage of regular bicycle users in the country have historically been significantly higher, however, due to the increased popularity and time critical nature of the environmental problem, there is a new spark of interest in this climate friendly mean of transportation. Since the beginning of the 21st. century, bicycles have been part of the city planning and traffic planning forums, and a new kind of planning documents, the so-called bicycle plans, have been developed and used as part of the city planning process. Bicycle plans still mostly exist in municipalities with higher urban development, since this is where they can have the biggest positive impact.This bachelor’s thesis is a comparison between a number of bicycle plans from municipalities in the county of Stockholm. The samples are non-probability samples. Based on the questions below, the bicycle plans have been compared and analyzed.• How are the plans written, and how do they compare with regards to structure and contents?• What are the goals set in the plans and how are said goals expressed?• Describe the process of implementation used to make the goals reality.• Do the plans express problems with current legislature with regards to promoting bicycle usage?The results show that bicycle plans are similar in overview, but all the more different, the more in detail they are analyzed. This is due to the simple fact that the municipalities for which the plans are developed have the same inherent relationship. It becomes clear, that the structure and wording of goals set in bicycle plans is flawed in some municipalities in that the phraseology is vague and obscure, and do not really clarify all that much about concrete planned bicycle promoting commitments. This vague target setting inevitably leads to making the monitoring work, which generally has flaws in many bicycle plans, even harder.The implementation process that is needed to reach set goals, is hard to analyze, due to lack of follow-up documents as “cykelbokslut”, which literally translates to bicycle balance sheets, and can be described as yearly follow-up documents that presents how bicycle promoting efforts are going. So far in the development of systematic working routines, the best follow-up information is not provided by the public sector, but by nonprofit organizations, like “cykelfrämjandet”, and their reports such as “kommunvelometern”. The report does not include all of the Swedish municipalities, only the ones who choose to participate, which makes it difficult to draw general conclusions based on obtained results, however, three out of the six chosen municipalities are participants of kommunvelometern and are therefore evaluated based on results that are presented in the report. In order to obtain a framework to evaluate the other three municipalities bicycle plans, four factors are identified, that facilitates the possibilities of successful implementation, whereupon the plans are evaluated based on these factors.Potential areas of development with regards to the legal aspect have been identified, and the author is of the opinion that there are obstacles in existing legislature that hinder bicycle promoting efforts. The municipality of Stockholm have come to the same conclusion as they have identified legal challenges and also started to experiment with small changes in order to promote biking. Although this may be the case, it is expressed in the discussion chapter, that bicycle promoting work through the means of bicycle plans is still a very young and underdeveloped area, wherefore it cannot yet benefit from changes in legislature.In order to best continue with bicycle promoting work, better statistics and data is needed. The existing information is inadequate with regards to bicyclists. Municipalities, who carry most of the responsibility must also actively work with honing the bicycle plans to be as effective as possible, while at the same time start working with follow-up work on a much bigger scale than they currently do, in order to ensure completion of stated goals and visions. Tentatively through so called cykelbokslut.