Matematikundervisningen i skolan är något som alltid har intresserat mig, speciellt efter ensnart färdig utbildning som civilingenjör och lärare. Efter att jag tagit del av diverse rapportervittnandes om sämre resultat på de nationella kursproven i matematik är det därför av intresseatt fördjupa sig inom detta område. Detta examensarbete ämnar vara en del i arbetet med attutveckla en bättre matematikundervisning.Då vi lever i en alltmer digitaliserad vardag där ungdomar spenderar alltmer tid uppkopplademed spel och kommunikation och då jag studerat vikten av att involvera användarna iutvecklingen av system faller det sig naturligt att försöka integrera dessa naturliga drivkrafteräven i skolan. Detta arbetes uppgift har varit att översiktligt sammanställa några av de störstamatematiska tävlingarna och spelen i Sverige, både fysiska och digitala, samt sammanställarelevant nutida forskning gällande systemutveckling. Jag har även utvecklat ett egettävlingsförslag. De främsta metoderna har varit litteratur- och rapportstudier, diskussion medpå området insatta personer samt två större enkätundersökningar.Arbetet har resulterat i en sammanställning av flera stora tävlingar och spel, både digitala ochfysiska, samt en god sammanställning av fakta relevant för tävlingsutveckling, både vad gällerproblem, system och struktur. Det har dessutom utvecklats ett förslag på en digitalmatematiktävling. Syftet har varit att finna nya idéer att utveckla vid arbetet med en bättrematematikundervisning. Förslaget som har uppkommit är därför att mer översiktlig karaktäroch har därför varit svårt att utvärdera fördjupat. Vad man kan säga är dock att min tävlinginte har fått det genomslag jag hoppades på då enbart två personer deltog i tävlingen. Dekommentarer som inkommit, bland annat via diskussioner med dessa deltagare, samt deresultat jag erhållit från bland annat enkätundersökningarna anser jag dock vara mycketrelevanta vid en vidareutveckling av detta projekt. / The teaching of mathematics has always interested me, especially after studies in engineeringand teaching. This genuine interest, together with the fact that Swedish students achieveworse grades in mathematics than for many years, is the reason why I wanted to immersemyself in this area. I hope, with this project, to make a contribution to the development of abetter education in mathematics.Living in an online world where youths spend lots of time with computer games andcommunication and having knowledge of the importance of involving users into the process ofdeveloping new systems, I found it interesting to integrate these natural driving forces intoeducation. This project has briefly compiled the biggest competitions in mathematics but alsocontemporary research, relevant to my subject, in system development. According to thesestudies, I have also designed a digital competition in mathematics and problem solving. Themain methods have been studies of different literature, communication with informedindividuals and two bigger surveys.My proposal to a competition has only been a pilot and is therefore hard to evaluate deeply.The fact that only two students participated is of course a failure but despite this I foundcomments and results from mainly the surveys very useful when developing biggercompetitions and new material to the teaching of mathematics.

The user centered design process is a framework built on methods aiming at including the user in the design process. When designing a system that is going to be used by persons suffering from severe disabilities, a number of unique difficulties are introduced.This thesis investigates what particular issues that has to be considered when designing for eye tracking based interaction and how user inclusion can be achieved despite the presence of severe disabilities.Persons from three habilitation centers in the Stockholm area were included in the study which was implemented as an iterative design process, including a number of methods common within user centered design.The result of this study indicates that many of the well-recognized methods in user centered design can be used when including users with cerebral palsy. Focus is shifted slightly away from the user towards other persons in the vicinity. To achieve high usability the system must facilitate individual customizations of the interface regarding the colors, sizes and placements of objects. A method of two step selection, reducing the numbers of unintentional selections, is also presented. / Användarcentrerad design är ett ramverk byggt på metoder som syftar till att inkludera användaren i designprocessen. När ett system, som ska användas av personer med allvarliga funktionsnedsättningar designas, introduceras ett antal unika svårigheter.Detta examensarbete undersöker vilka särskilda faktorer som måste tas i beaktande då en design för ögonstyrd interaktion skapas samt hur användare kan inkluderas trots närvaron av allvarliga funktionsnedsättningar.Personer från tre habiliteringscenter i stockholmsområdet inkluderades i studien som implementerades som en iterativ designprocess där metoder, vanliga inom användarcentrerad design, tillämpades.Resultatet av studien indikerar att många välkända metoder inom användarcentrerad design kan användas för att inkludera användare med Cerebral Pares. Fokus flyttas något från användaren till personer i dennes omgivning. För att åstadkomma hög användbarhet måste systemet tillhandahålla möjligheten till individuella anpassningar av färger, storlekar och placering av objekten på skärmen. En tvåstegsmetod, som minskar antalet ofrivilliga val, presenteras också.

This study aims to find an answer to what prerequisites that needs to betaken into consideration when designing an eye controlled software formathematical activities carried out by children that suffers from cerebralpalsy. A user centred study was conducted at three habilitation centresaround Stockholm. This resulted in a high-fi prototype for columnarcalculation, in which findings from the study were incorporated.These findings included the need to be able to adjust colour, sizeand shape of interface elements, as the target group suffered from visualimpairments. The interface should have a simple and clean design, astoo appealing elements may draw the attention away from the task. Furthermore,it shouldn’t be too childish, despite the fact that the softwarecovers basic mathematics.The tasks should have various kinds of representation, such as readoutinstructions and visualizations. It is also theorized that by designingthe interface to have non-selectable elements, the user doesn’t needworry about clicking on buttons that affects the interface. Thus, thefocus can be on solving the task. The user should be encourage to solvetasks by getting feedback when a task is solved. This feedback shouldonly be given once per task, and should be customizable and optional. / Den här studien syftar till att svara på frågan hur fysiska och kognitivaförutsättningar ska beaktas när ett ögonstyrt matematikhjälpmedel förbarn och ungdomar med cerebral pares designas. En användarcentreraddesignprocess vid tre habiliteringscenter genomfördes. Detta resulteradei en high-fi prototyp för matematiska uppställningar, i vilken aspekterfrån studiens resultat var integrerade.Dessa resultat innefattade ett behov att kunna ändra färger, formeroch storlek på grafiska element i gränssnittet. Detta eftersom mångaav användarna har cerebrala synnedsättningar (cvi) och är exempelviskänsliga för vissa kontraster. Gränssnittet ska även ha en enkel och rendesign, eftersom för tilltalande element kan leda till att de riktar sinuppmärksamhet på dessa, istället för att intressera sig för uppgiften.Programmet ska också stödja olika typer av representationer avuppgiften, så som visualiseringar och uppläsning. Detta förenklar processenatt förstå vad som förväntas utföras. Det argumenteras också förfördelarna med ett gränssnitt där stora delar av vyn inte är klickbar. Ioch med detta så kan användaren vila blicken och få en uppfattning omvar denne befinner sig, utan att behöva oroa sig för att råka klicka påen knapp och därigenom göra förändringar i gränssnittet.Användaren ska uppmuntras till att lösa uppgiften genom att fåfeedback. Denna återkoppling ska bara ske en gång per uppgift och varaanpassningsbar och valbar.

This study examines how formal mathematics can be taught in the Swedishsecondary school with its new curriculum for mathematics. The study examineswhat a teaching material in formal mathematics corresponding to the initialcontent of the course Mathematics 1c could look like, and whether formalmathematics can be taught to high school students.The survey was conducted with second year students from the science programme.The majority of these students studied the course Mathematics D.The students described themselves as not being motivated towards mathematics.The results show that the content of the curriculum can be presented withformal mathematics. This both in terms of requirements for content and studentsbeing able to comprehend this content. The curriculum also requires thatthis type of mathematics is introduced in the course Mathematics 1c.The results also show that students are open towards and want more formalmathematics in their ordinary education. They initially felt it was strangebecause they had never encountered this type of mathematics before, but somestudents found the formal mathematics to be easier than the mathematicsordinarily presented in class.The study finds no reason to postpone the meeting with the formal mathematicsto university level. Students’ commitment to proof and their comprehentionof content suggests that formal mathematics can be introduced inhigh school courses. This study thus concludes that the new secondary schoolcourse Mathematics 1c can be formalised and therefore makes possible a renewedmathematics education. / Denna studie undersöker hur formell matematik kan undervisas i den nya svenskagymnasieskolan med dess nya ämnesplan för matematik. I studien undersökshur ett undervisningsmaterial i formell matematik motsvarande det inledandeinnehållet i kursen Matematik 1c kan se ut och huruvida denna matematik kanundervisas med gymnasieelever.Undersökningen genomfördes med elever från det naturvetenskapliga programmetsandra årskurs. Majoriteten av dessa elever läste då kursen MatematikD. Eleverna beskrev sig själva som ej motiverade i matematik.Resultatet visar att innehållet i ämnesplanen kan presenteras med formellmatematik. Detta både med avseende ämnesplanens krav på innehåll och atteleverna kan förstå innehållet. Ämnesplanen kräver dessutom att denna typ avmatematik tas upp som en del av innehållet i kursen Matematik 1c.Resultatet visar också att eleverna är öppna för och vill ha mer formellmatematik i undervisningen. De tyckte att det kändes ovant eftersom att dealdrig tidigare stött på denna typ av matematik, men vissa elever fann formellmatematik som enklare än matematiken som normalt presenteras på lektionerna.Studien finner ingen anledning till att skjuta upp mötet med formell matematiktill universitetsnivå. Elevernas engagemang för bevis och tillgodogörandetav innehållet talar också för att formell matematik kan introduceras i gymnasiekurserna. Studiens slutsats är således att nya gymnasieskolans kursMatematik 1c kan formaliseras och öppna upp för en förnyad matematikundervisning.

Denna studie belyser hur IT-branschens kultur förhåller sig till andra yrkeskulturer, ochvilken betydelse det kan ha för kommunikationen dem emellan. Det ska poängteras att dettaär en mycket begränsad studie där jag har gjort ett stickprov i IT-branschen för att se om minaerhållna resultat verkade stämma överens med befintliga teorier och resultat från närliggandeoch mer omfattande undersökningar. Min etnografiska studie fokuserade interaktionen mellanIT-konsulter från ett utvalt datakonsultföretag och deras kunder, som mestadels tillhördeandra branscher. Interaktionen skedde i huvudsak i samband med att IT-konsulterna skulledemonstrera de verksamhetssystem som kunderna beställt och konsulterna byggt ihop.Studien resulterade i en forskningsinriktad ansats mot att förstå mer om vad IT-branschensyrkeskultur har för påverkan när IT-arbetare kommunicerar med personer från andrayrkeskulturer och vad det kan få för effekter i ett större perspektiv. Resultaten som utkristalliserade sig var att IT-yrkeskulturen skiljer sig väsentligt från andrayrkeskulturer, framförallt genom att IT-arbetare har en gemensam vördnad för teknik ochteknisk kunskap, samt att IT-arbetarna formas av förväntningarna från samhället i stort. AttIT-branschen allmänt ses som en enhet, leder till att de som arbetar där känner sig som enenhet, med samma övergripande tekniska kunnande att leva upp till. Dessutom visade det sigatt de ömsesidiga fördomarna mellan IT-yrkeskulturen och andra yrkeskulturer leder tillkommunikationsproblem dem emellan. Kulturskillnader och förhållningssätt hos enskildaindivider har ofta byggts upp under lång tid och sitter därför djupt rotade i respektive part. Detresulterar i en olycklig mix av teknikskräck kontra en benägenhet att bl.a. använda onödigtkrångliga ord, s.k. buzz words, för att skapa en sorts överlägsenhet eller ettsjälvförverkligande inom sin kultur. Detta kan i sin tur få följden att det blir ett mycketkomplicerat kommunikationsklimat, p.g.a. en initialt existerande, svårforceradkommunikationsbarriär. Eftersom många företag är beroende av en fungerande interaktionmed IT-arbetare menar jag att det finns mycket tid och pengar att spara på att förbättrakommunikationen med dem. I slutet av rapporten har jag resonerat vidare och tagit fram frön till några kortsiktiga och ettlångsiktigt förslag på lösningar. Bland de kortsiktiga märks medvetenhet omkommunikationssituationen och tydlighet i interaktionen, samt att sätta upp gemensamma mål att sträva mot, vilket skapar en vi-känsla och kan få flera positiva följder. I det långsiktigaförslaget funderar jag kortfattat kring förbättringar av direktiv som handlar om grundläggandeIT-utbildning i Sverige. Dessa förbättringar ska leda till en högre lägstanivå av ITmedvetenhethos medborgarna, vilket i förlängningen medför en bättre grund för ITkommunikationoch att vi i viss mån undviker det klassamhälle relaterat till IT-kunskap somjag menar redan är under framväxt. / This paper concerns my research on the culture of the IT-workforce and how it relates to otheroccupational cultures, as well as how the relation affects the communication between them. Iconducted an ethnographic study at an IT-consulting company. My focus was on theinteraction between the IT-consultants and their customers. In combination with previousresearch in the same subject area, the study shows that the IT-workforce has a distinctoccupational culture. It is influenced by the reverence of technical knowledge and how the ITworkforceis treated as a group by society in general. This reciprocal prejudice also leads tointercultural dysfunction. Since a lot of companies depend on the IT-workforce there is muchto gain if communication is improved. Some solutions are for the IT-workforce to be morepronounced and understanding in the intercultural communication and to find common goalsto strive towards. Also the lowest level of IT-knowledge among the general population mustbe raised to avoid a class society related to IT.

No description available.

The aim of this thesis project is to produce an algorithm for finding a topologicalrepresentation of a polygon, called a straight skeleton, using floating pointarithmetic. Various straight skeleton algorithms are examined and discussed witha focus on time complexity and one is chosen for implementation. This implementationis then compared with the open source library CGAL with regards torunning time. The result is an algorithm which is based on an algorithm by Felkeland Obdrzalek and which, for polygons with more than five thousand vertices andthree significant digits representing points, runs around 25% faster than CGALsimplementation. Complications regarding the use of floating-point arithmetic arealso discussed. / Syftet med detta examensarbete är att producera en algoritm för att finna entopologisk representation av en polygon, som kallas det rakkantiga skelettet, genomatt använda flyttalsaritmetik. Olika algoritmer diskuteras med avseende främst påtidskomplexitet och en väljs för implementation. Denna implementation jämförssedan med ett öppet källkodsbibliotek, CGAL, med avseende på körtid. Resultatetär en algoritm som är baserad på en algoritm av Felkel och Obdrzalek och som, förpolygoner med fler än fem tusen hörn och tre värdesiffror hos punkter, har ungefär25% snabbare körtid än CGALs implementation. Komplikationer som uppstår pågrund av användandet av flyttalsaritmetik diskuteras också.1

H2O är en mycket speciell liten molekyl, som har en väldigt viktig funktion för livet på vår planet. Jordens yta består till 73% av vatten, varav 3% är sötvatten. 79% av allt sötvatten är bundet i glaciärer och isflak. Därför är det viktigt att allt det tillgängliga vattnet är aven god kvalitet. Därför är min stora fråga: vad är vattenkvalitet. Och ur den sprang fem mindre frågor: Vad mäter man? Hur mäter man vattenkvalitet? När mäter man vattenkvalitet? Varför mäter man vattenkvalitet? Vad är elevernas bild av vattenkvalitet? Metoden som valdes var studier av böcker äldre avhandlingar och annan information på internet. För att inhämta informationen från gymnasieelever och gymnasielärare användes intervjuer. Resultatet från intervjuerna analyserades med hjälp av kemins tre dimensioner och kunskapsemfaser.  På grund av arbetets storlek behövdes en begränsning. Därför berör mitt arbete endast de kemiska och fysikaliska begrepp och parametrar som elever i gymnasiet kan mäta genom laboration. Några av de begrepp och parametrar som valdes var till exempel: Alkalinitet, konduktivitet, några tungmetaller, metoder för mätning av syrgasförbrukning, pH-värde och temperatur. under kapitel 2.1 finns hela listan på begreppen och parametrarna som jag valde.  Vad dessa begrepp och parametrar innebär var också svaret på första delfrågan. Andra frågan tog upp vilka analysmetoder som kan nyttjas. Även information kring vilka provtagningsinstrument (till exempel Ruttnerhämtare) som kan nyttjas, var man tar sina prov och vad man bör tänka på innan provet hämtas.  Den tredje frågan besvarades genom att förklara olika faktorer som man måste tänka på när man väljer datum för vattenprovtagning. Saker som till exempel cirkulationsperioden, vattenflöde och algblomning. Tidpunkter som kunde anges var till exmepel då att dricksvatten mäts minst var tredje år och att badvatten mäts före, under och efter badsäsongen. I fjärde frågan skrev jag om gränsvärden och bedömningsgränser. Samt förklaringar till varför dessa parametrar mäts. För femte och sista frågan kom det fram att den kurs som eleverna läste koncentrerade sig på närsalttransporter och övergödning.  Och inom det området så har de tillräcklig kunskap för att klara av framtida studier och förstå de grundläggande fenomenen.  Och därmed leva som goda medmänniskor. Men de har inte tillräckling kunskap för att arbeta med det. Men de klarade ändå målen för kursen.  Svaret till den stora frågan är att: vattenkvalitet är ett betyg som visar hur duktiga vi är på att ta hand om vattnet och därmed alla djuren och naturen. Och därav titeln: - Vattenkvalitet - vad, hur, när, varför och elevernas bild av detta. Med underrubriken: Vattenkvaliteters betydelse för vårt liv.

“Rocket  deployed  Atmospheric  probes  conducting  Independent  measurements  in  NorthernSweden” (RAIN) är ett projekt där teamet utvecklat och byggt ett experiment för provtagning av aerosolpartiklar  i  mellersta  atmosfären.    Experimentet  skjuts  upp  med  en  sondraket  ifrån Esrange i Kiruna i slutet av Mars 2012. Det består av två mätsonder som monteras i raketcylindern, skjuts ut från denna och faller fritt från ca 80 km höjd. Under fallet genom atmosfären samlar mätsonderna in prover vid olika höjder. Proverna kommer efter experimentet att analyseras i svepelektronmikroskop (SEM). Atmosfäriska aerosolpartiklar spelar en viktig roll i molnbildning på olika höjder och påverkar både klimatet och miljön på jorden. Provtagning av dessa på hög höjd är dock ett problem och ingen bra teknik för detta finns idag.Eftersom uppsatsen skrivs inom ramarna för ett examensarbete på programmet Civilingenjör & Lärare är den tvådelad, en teknisk del och en pedagogisk del. Den tekniska delen beskriver arbetet med testerna av provtagning av aerosolpartiklar vid markytan samt SEM analysen av dessa prover. Den pedagogiska delen beskriver arbetet med att sprida intresse för naturkunskap och teknik genom att utföra skolbesök och presentera projektet RAIN. / “Rocket  deployed  Atmospheric  probes  conducting  Independent  measurements  in  NorthernSweden” (RAIN) is a project where the team developed and constructed an experiment for multipoint sampling of aerosol particles in the middle atmosphere. The experiment is launched with a sounding rocket from Esrange in Kiruna March 2012. It consists of two probes which are mounted in the rocket cylinder. They will be ejected from this and fall from about 80 km height. During the fall through the atmosphere the probes collect samples on different heights. The post experiment analysis is done with a scanning electron microscope (SEM). Atmospheric aerosol particles play an important part in cloud formation and have impact on both climate and environment on earth. Sample-taking of them in high altitudes is a problem though and there exists no good technique for this today.This Master thesis has two parts, one technical and one pedagogical, since it is written within the frames of the program Master of Science in Engineering and of Education. The technical part covers the test of aerosol particle collection at ground level and the post-test SEM analysis of this. The pedagogical part describes the work with spreading interest for science and technology by school visits presenting project RAIN.

I detta examensarbete genomförs en användarcentrerad designprocess med mål att utvärdera olika arbetsmetoder som används för att skapa ett förslag till ett beläggnings- och bemanningssystem, i form av en prototyp, för IT-konsultföretaget Valtech AB. Under arbetet har vi försökt att utreda hur bra dessa arbetsmetoder är för att identifiera användarna och deras behov men även att analysera vilka designmoment som är viktiga för att systemet ska bli användbart. Företaget har ett beläggnings- och bemanningssystem sedan tidigare men systemet uppfyller inte de behov och krav som företaget och användarna ställer på det. Under examensarbetets gång har därför flera arbetsmetoder inom människa-datorinteraktion, användarcentrerad designprocess och agil systemutveckling genomförts för att undersöka hur dessa metoder påverkar vår syn på användarnas behov med systemet. Vi har även studerat hur dessa metoder påverkar huruvida systemet är användbart eller ej samt om och vilka delar i designen av systemet som påverkar systemets användbarhet.Resultat efter olika undersökningar har visat att behovent med kring det nuvarande beläggnings- och bemanningssystemet har förändrats sedan det började användas. Även företagets storlek påverkar hur bemanningsprocessen går till på företaget. Allt eftersom företaget växer behöver användarna ett bättre stöd i beläggnings- och bemanningssystemet för att det ska vara användbart i företagets olika processer. Viktigt är också att det nya systemet inte blir för komplicerat då användarna prioriterar att det är enkelt, snabbt och överblickbart. Examensarbetet fokuserar framförallt på de arbetsmetoder som vi har använt, resultaten från dessa och jämförelser mellan dem. Detta gör att innehållet i denna rapport till stor del kommer att vara av teoretisk karaktär. / A user-centered design process is used in this thesis with the goal to evaluate different methods that is used to create a prototype for a new resource management tool for Valtech AB, a Swedish IT consulting company. During the thesis we have tried to sort out how good these methods are for identifying who the user and their needs are and analyzed which design principles that are important for a system with high usability. The company is at the moment using a resource management tool that does not fulfill the needs of either the company or the end-user. Methods from human-computer interaction, user-centered design process and agile software development is used in this thesis to evaluate how these methods affect our view of the users’ needs with a resource management tool. We have also studied how these methods themselves and different parts of the design of the tool affect its usability.The result after the different surveys has shown that the needs of thea resource management device have changed since it was implemented. The size of the company is one factor that affects how the manning process is done. As the company continues to grow the user needs better support from the resource management tool for it to be useful in the company’s processes. The users prioritize that the new resource management tool is simple to use, has a simple design, is fast to use and that it gives a good overview. There for it is important that the new tool doesn’t become too complicated.The thesis’s main focus is on the different methods that we have been using, their result and comparisons between these. The content in this report is there for mostly theoretical.