What is creativity? Why is it important? How can you stimulate pupils to becomemore creative? These are some of the questions that are studied in this thesis.The discussion is focused on programming as the medium of creativity and theresult is a setup for a course book that teaches programming at the same time asit makes the reader more creative. The results are based on literature study aswell as observations and interviews with teachers and pupils from three differentschools in Stockholm, Sweden. The study shows that gets more important everyday as more and more jobs are replaced by computers and we live in an age ofabundance. The teachers would like the pupils to be more creative but don’tknow how achieve that at the same time as they have to teach them everythingthat they are supposed to know when the course ends. / Vad är kreativitet? Varför är det viktigt? Hur kan man stimulera eleverna till att blimer kreativa? Detta är några av de frågor som undersöks i denna rapport.Diskussionen fokuserar på programmering som redskap för kreativiteten ochresultatet blir ett upplägg för en lärobok i programmering som kan stimuleraläsaren till att bli mer kreativ. Resultatet bygger på litteraturstudier samtobservationer och intervjuer med lärare och elever på tre gymnasieskolor iStockholmsområdet. Undersökningen visar på att kreativitet blir allt viktigare i ettsamhälle med överflöd där allt fler arbeten ersätts av datorer. Lärarna skullegärna vilja att eleverna var mer kreativa men har svårt att få ihop det med alltsom ska hinnas med under kursen.

No description available.

No description available.

Studien tar sin utgångpunkt i samarbetet och samverkan mellan specialpedagog och föräldrar till barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Syftet är att öka kunskapen om föräldrars erfarenheter och upplevelser samt belysa vilka förväntningar föräldrar besitter kring specialpedagogens yrkesroll. Studien framhåller möjligheter och hinder i samarbete och samverkan med bakgrund från tidigare forskning och studiens resultat.En teoretisk förankring utifrån ekologisk systemteori genomsyrar studien med fokus på kommunikation inom mesosystemet. En kvalitativ metodansats har använts och resultatet bygger på fem stycken semistrukturerade intervjuer med föräldrar till barn i behov av särskilt stöd. Då informanternas egna upplevelser och erfarenheter har varit av intresse är studien även inspirerad av en fenomenologisk ansats. Två olika intervjuformer har använts i studien, via mail och via ett personligt möte. Utifrån datainsamlingen har en tematisk analys genomförts, vilket har resulterat i tre huvudteman, Föräldrars uppfattningar av specialpedagogens yrkesroll, Framgångsfaktorer i samverkan och samarbete samt Hinder i samverkan och samarbete.Med bakgrund av tidigare forskning och studiens resultat finns en tydlig förväntan att specialpedagogen tillgodoser föräldrars, pedagogers och andra aktörers upplevelser inför kommande specialpedagogiska insatser. Då förskolans uppdrag skiljer sig från andra aktörer behöver specialpedagog och föräldrar diskutera innebörden av samverkan. Detta eftersom resultatet av studien visar att föräldrakontakten med specialpedagogen minskar då barnet tillhör en annan organisation, i det här fallet habiliteringen. Informanterna önskar även ett utökat samarbete med specialpedagogen, gärna i form av återkoppling via telefon. I likhet med tidigare forskning lyfter informanterna i studien flera faktorer som kan vara fördelaktiga för en samverkanssituation mellan föräldrar och specialpedagog. Specialpedagogens förmåga att förhålla sig saklig, bevara ett lugn samt upprätthålla en balans mellan närhet och distans skapar en trygghet i ett möte som även inkluderar många känslor. Framgångsfaktorerna diskuteras i relation till begreppet relationskompetens.

No description available.

År 2011 genomfördes en reform som syftade till att tydligare koppla gymnasieskolansyrkesprogram med arbetslivet och att göra yrkesprogrammen mer attraktiva. Iställetresulterade reformen i att antalet sökande elever till yrkesprogrammen minskade med entredjedel. Samtidigt som antalet sökande elever minskade, ökade behovet av utbildadarbetskraft. Syftet med denna uppsats är att undersöka varför intresset för yrkesprogrambland högstadieelever minskar, hur högstadieelever föreställer sig yrkesprogram ochvilka faktorer som påverkar högstadieelever i frågan att välja eller inte väljayrkesprogram. För att uppnå syftet med denna uppsats kommer följandefrågeställningarna att besvaras: (1) Hur resonerar elever i årskurs nio kring sinakarriärval? (2) Vilka faktorer är det som påverkar elever att välja eller inte väljayrkesprogram? Studien är baserad på åtta semistrukturerade intervjuer med elever iårskurs nio som vid tidpunkten för studien nyligen genomfört sina gymnasieval. För attanalysera det empiriska materialet har vi använt oss av Careership, Social CognitiveCareer Theory och Vertical & Horizontal Discourse. De begrepp från teorierna som vifrämst har använt är habitus, handlingshorisont, brytpunkter, vertikal- och horisontelldiskurs samt upplevd självförmåga. Utifrån studiens resultat framkommer det attmajoriteten av informanterna som har valt högskoleförberedande program har gjort detför att de velat studera vidare på universitet. Det framkommer även att de har varit osäkrapå vad de velat studera efter gymnasiet och har valt högskoleförberedande program föratt de har velat hålla fler vägar öppna. Intresse har också varit en påverkansfaktor somvisat sig vara av vikt, till och med viktigare än tillgänglighet till yrken eftergymnasieskolan. Vidare framkommer det med tydlighet att eleverna har haft vissa ideal ivad en ”god karriär” består av. Huruvida en individ förverkligar detta ideal har i de flestafall haft en anknytning till individens närmaste omgivning, i de flesta fall familjen. Dethar även funnits elever som inte har känt samma krav att leva upp till detta ideal.

No description available.

Digitaliseringen är i ständig utveckling inte minst inom skolvärlden. I styrdokumenten står det att undervisningen ska främja elevernas digitala kompetens. Forskning visar att det finns både möjligheter och utmaningar med digitalisering generellt i undervisningen dock saknas det forskning som talar om hur digitaliseringen påverkar just SO-undervisningen. Med bakgrund i detta syftar vår undersökning till att belysa möjligheter och utmaningar med digitala verktyg i SO-undervisningen. För att besvara vårt syfte har vi valt att använda oss av teorierna aktör och nätverksteori (ANT) samt multimodalitet för att analysera vårt resultat. Teorierna vi har valt förklarar vad effekterna av digitaliseringen är på människan. I detta arbete använder vi oss av en gruppintervju samt tre individuella intervjuer för att samla materialet som sedan ska analyseras utifrån valda teorier. Materialet består av lärarnas erfarenheter av digitaliseringen i SO-undervisningen. Resultatet visar att samtliga lärare anser att digitala verktyg är en bra undervisningsresurs som både motiverar eleverna och underlättar undervisningen. Lärarna berättar även att en av utmaningarna är att eleverna distraheras av digitala verktyg vilket leder till att de inte är fokuserade på skolarbetet. Efter att ha analyserat vårt resultat har vi dragit slutsatserna att det finns möjligheter och utmaningar med digitalisering i SO beroende på undervisningsmoment. Ett exempel är att digitala verktyg är lämpliga när eleverna ska redovisa sina kunskaper eftersom att de kan göra det på olika sätt vilket är en anpassning efter elevernas behov. Däremot är det mindre lämpligt med digitala verktyg i diskussionssammanhang eftersom att eleverna riktar sin fokus till datorn istället för att fokusera på diskussionen.

I denna kunskapsöversikt redovisar vi forskning kring begreppet essentialism inom religionsvetenskap och begreppets relevans ur ett didaktiskt perspektiv. Vidare redogör vi för forskning kring hur essentialism kan påverka religionsundervisning. I arbetet problematiserar och kontextualiserar begreppet essentialism och visar på hur essentialism inom religionskunskap kan tas i uttryck på flera olika sätt. Kunskapsöversikten ger en genomgång över hur essentiella religionsdefinitioner uppstått och fortsatt dominera utanför en akademisk kontext. Dessutom ger översikten förslag på sätt att undvika essentiella framställningar av religioner genom anammandet av ett hermeneutiskt perspektiv

Läroböcker har en central roll i historieundervisningen i den svenska skolan. Undersökningar visar på brister i dessa läroböcker, bland annat så dominerar ett vitt mansperspektiv. Andra perspektiv, såsom ras, kvinnor, sexualitet utelämnas alternativt marginaliseras, trots deras närvaro i historien. Vidare står klart och tydligt i Läroplanen för gymnasieskolan att olika perspektiv är något som eleverna ska få ta del av i historieundervisningen på gymnasiet. Mot denna bakgrund så utförs en undersökning av om och hur intersektionalitet närvarar på undervisningen i gymnasieskolan. Intersektionalitet är en teori som visar olika strukturer och perspektiv, och hur de samverkar. Just på grund av avsaknaden i historieläromedel så utfördes tre semistrukturerade intervjuer med behöriga historielärare på gymnasiet. Under intervjuerna undersöktes förekomsten av intersektionalitet, användningen av intersektionalitet, utmaningar och möjligheter med att använda intersektionalitet i undervisningen bland annat. De slutsatser som kunde dras var att lärare arbetar med fler perspektiv i sin undervisning men att intersektionalitet som teori kan ge eleverna ett verktyg vid exempelvis maktanalyser. Dessutom kan intersektionalitet innebära att fler perspektiv inkluderas i undervisningen, vilket leder till nya tankegångar och idéer elever kan relatera till och som på så vis fångar ett intresse.