No description available.

Den här studien handlar om manliga förskollärares erfarenheter av bemötanden de fått i relation med kollegor utifrån manliga stereotypa förväntningar, samt hur de vill bli bemötta. Syftet med studien är att synliggöra om erfarenheter finns och vad som kan göras för att manliga förskollärare ska känna sig väl bemötta i sin yrkesroll. Forskningsfrågorna undersöker vilka manliga stereotypa förväntningar det kan finnas i förskolan, vad manliga förskollärare har för erfarenheter av dem och hur manliga förskollärare vill bli bemötta i förskolan. Studien utgår ifrån teorin feministisk poststrukturalism med fokus på jämställdhet och könsförväntningar. Metoden som användes var kvalitativa semistrukturerade intervjuer där fyra legitimerade manliga förskollärare intervjuades. Resultatet av undersökningen visade att manliga förskollärare har erfarenheter av att bli bemötta utifrån manliga stereotypa förväntningar. Dessa förväntningar har dock försvunnit över tid ju längre de manliga förskollärarna varit anställda på samma förskola.

No description available.

No description available.

A thesis presented for the degree of Doctor of Philosophy, School of Computer Science and Applied Mathematics. University of the Witwatersrand, South Africa. 26 August 2016. / In the reinforcement learning paradigm, an agent learns by interacting with its environment. At each state, the agent receives a numerical reward. Its goal is to maximise the discounted sum of future rewards. One way it can do this is through learning a value function; a function which maps states to the discounted sum of future rewards. With an accurate value function and a model of the environment, the agent can take the optimal action in each state. In practice, however, the value function is approximated, and performance depends on the quality of the approximation. Linear function approximation is a commonly used approximation scheme, where the value function is represented as a weighted sum of basis functions or features. In continuous state environments, there are infinitely many such features to choose from, introducing the new problem of feature selection. Existing algorithms such as OMP-TD are slow to converge, scale poorly to high dimensional spaces, and have not been generalised to the online learning case. We introduce heuristic methods for reducing the search space in high dimensions that significantly reduce computational costs and also act as regularisers. We extend these methods and introduce feature regularisation for incremental feature selection in the batch learning case, and show that introducing a smoothness prior is effective with our SSOMP-TD and STOMP-TD algorithms. Finally we generalise OMP-TD and our algorithms to the online case and evaluate them empirically. / LG2017

Denna studie undersöker lärares perspektiv på kooperativt lärande som enundervisningsmetod inom matematikundervisningen. Kooperativt lärande innebär atteleverna elever arbetar tillsammans i små grupper för att uppnå gemensamma mål,tidigare forskning har visat att denna metod kan bidra till högre måluppfyllelse, socialafärdigheter och självkänsla hos elever. Eftersom den tidigare forskningen är av kvantitativkaraktär och fokuserar på elevernas resultat är syftet med denna studie att kvalitativtundersöka hur lärare uppfattar och implementerar kooperativt lärande i sin undervisning.Datainsamlingen insamlas genom semistrukturerade intervjuer med fyra lärare somarbetar på olika skolnivåer och resultatet analyseras sedan utifrån fenomenografins andraperspektiv. Resultaten visar att lärarna i allmänhet har en positiv syn på kooperativtlärande och dess potential att förbättra elevernas inlärning och engagemang i matematik.Medan den främsta utmaningen som lyfts fram är att strukturera kooperativt lärande pårätt sätt, genom att skapa effektiva gruppkonstellationer, att balansera lärarens ochelevernas roll i grupparbetet och att hantera den förlängda tidsåtgång som kooperativtlärande kan innebära. Studiens slutsats är att kooperativt lärande erbjuder eleverbetydande möjligheter för att förbättra matematikundervisningen förutsatt att lärarenvisar på individuell kännedom och anpassning av undervisningen för att maximera detkooperativa lärandets potential.

Idag möts elever från alla världens olika hörn i samma klassrum, vilket ställer höga krav på de olika professionerna i skolan att kunna möta denna mångfald på ett effektivt och givande sätt. Skolor och undervisning kan skilja sig beroende på vilken form av skola eller vilken plats i Sverige den är placerad. Något som dock inte skiljer sig åt är att alla lärare oavsett vart de bor eller vilken skola de är verksamma i använder sig av någon form av läromedel. De flesta lärare, oavsett generation, använder läroböcker eftersom de både har för avsikt att garantera kunskap och är ändamålsenliga (Eilard, 2008). Jag upplever att det finns en lucka i forskningen om hur läromedel kan tillmötesgå en ny typ av mångkultur av språk och kulturer. Med hjälp av Vygotskijs (1978) sociokulturella teori undersöker studien ett digitalt och ett analogt läromedel.  Studiens syfte är att genom en kvalitativ komparativ innehållsanalys belysa skillnader och likheter mellan det digitala läromedlet Binogi och det analoga läromedlet Språkkraft. Studien syftar till att besvara forskningsfrågorna; Hur synliggörs möjligheterna till transspråkande och flerspråkigt arbetssätt i digitala och analoga läromedel? Vilka likheter och skillnader finns det angående flerspråkighet och transspråkande i de olika läromedlen? Samt hur synliggörs kulturell och språklig bakgrund i läromedlet och vilka möjligheter finns det till samtal kring dessa? Resultatet visar att båda läromedel kan bedömas som flerspråkiga men det är enbart Binogi som kan anses möjliggöra transspråkande strategier. Båda läromedlen möjliggör en viss typ lärande inom elevens proximala utvecklingszon, genom stegrande svårighetsgrad och möjlighet till lärande tillsammans med andra.

Modersmålet kan för många elever vara en viktig resurs för att stötta och främjaspråkinlärning, trots det upplevs modersmålet som en sällan nyttjad resurs. Genom attgranska och sammanställa forskning och insikter om hur modersmålet integreras och kanintegreras i undervisningen, syftar kunskapsöversikten att bidra till en överblick i hur ettmer flerspråkigt arbetssätt kan implementeras i skolan. För att nå resultat har följandefrågeställningar använts vid granskning av relevanta artiklar: Varför ska man använda sigav elevernas modersmål som resurs i svenskundervisning? och Hur kan man använda sigav modersmålet i undervisningen? Resultatet visar att fördelarna är många och det rör sigfrämst om att stärka elevernas identitet för att ge dem självförtroende och tillit tillmodersmålet som resurs. Genom att öppna upp klassrummet för modersmålet som ennaturlig resurs signalerar läraren att det är en välkommen tillgång. Ökat engagemangbland elever, men även vårdnadshavare, blir tydligt och leder till stolthet, nyfikenhet ochen ökad lust att lära. En diskussion förs även om studiens relevans för professionen ochmöjliga områden att fortsätta att utveckla och fördjupa studien i.

No description available.

No description available.