SammanfattningNär praktisk arbetslivsorientering (kommer hädanefter benämnas som prao) 1 juli 2018 återigen blir obligatoriskt i grundskolans högre åldrar menar riksdagen i sin proposition till regeringen att detta ska bistå eleverna att lättare fatta framtida studie- och yrkesinriktade beslut. Att så är fallet finns det studier som både bekräftar och motsäger, några av dessa presenteras i tidigare forskning. Studien som följer har intresserat sig för att undersöka vilka erfarenheter elever i årskurs nio beskriver utifrån sin sista prao på högstadiet. Studien har följande frågeställningar; hur har eleverna kommit fram till vart någonstans de vill praoa? vad beskriver eleverna ha lärt sig under sin prao? samt vilka erfarenheter beskriver eleverna ur berättelser om sin praoperiod? En kvalitativ metod har tillämpats i studien och fokusgruppsintervjuer med en intervjuguide som underlag har genomförts. De teoretiska begrepp som använts vid studien analys är tagna ur DOTS-modellen av Law och Watts (1977) samt SCCT-teorin av Brown, Hackett och Lent (2000). Resultatet har i huvudsak visat på tre analytiska huvudpoänger som studien tar upp. Andra faktorer än intresse för yrke är det som styr valet av praoplats, informanterna tycks inte anamma ett valfokus samt att lärdomar som beskrivs inte är kopplade till det specifika yrket. Diskussionen visar dock att praon trots allt visat vad informanterna inte vill göra och att detta i sin tur visst underlättar framtida studie- och yrkesval även om denna koppling inte görs av dem själva.Nyckelord; Prao, DOTS-modellen, SCCT-teorin, Studie- och yrkesval, karriärlärande