Denna studie undersöker hur rapporteringen kring de fem världsreligionerna skiljer sig mellan en sekulär och en religiös nyhetstidning. Tidningarna är den kristna tidningen Dagen samt Dagens Nyheter (DN). En kvantitativ innehållsanalys har genomförts på totalt 188 artiklar från kristna Dagen och 47 från sekulära DN för att analysera religionsrapporteringens innehåll. Nio artiklar har sedan analyserats kvalitativt med fokus på hur religionen och dess utövare gestaltas. Undersökningsperioden var första kvartalet 2014. Den kvalitativa analysen har genomförts med stöd av bland annat Martin Conboys teorier om nyhetsspråk och Brigitte Mrals modell av en klassisk retorikanalys. Den kvantitativa studien visar bland annat att officiella religiösa aktörer, som präster och imamer, kommer till tals oftare i Dagen än i DN. Religionsrapporteringen i Dagen har även en jämn fördelning mellan inrikes och utrikesnyheter, i kontrast till DN som oftast rapporterar om religion i andra länder. I DN spelar religionen en mindre roll och förekommer i en kulturell eller politisk kontext snarare än en religiös sådan, medan Dagen oftare belyser tro och andliga perspektiv med religionen som huvudämne. Den kvalitativa analysen antyder också att DN har ett kritiskt och sekulärt förhållningssätt till samtliga religioner, medan Dagens förhållningssätt varierar beroende på vilken religion som behandlas, till förmån för kristendomen.

In October 2020 Peter Wolodarski, the editor-in-chief of the Swedish newspaper Dagens Nyheter (DN), announced that he wanted to improve the news coverage of the climate crisis. The aim of this study is to investigate whether DN has changed their way of reporting on the climate crisis through text and pictures within six months, and if so what those changes are. Framing theory is central in this study as it identifies the usage of generic and theme specific frames in DN’s articles. This is done by comparing all articles in September 2020 and March 2021 that contain the topic “climate crisis” published on their online service. The usage of pictures was also studied for additional context. In order to study this the methods qualitative text analysis and semiotic image analysis were used. To provide results the data then underwent a quantitative analysis as well as qualitative analysis.The findings of the study show that DN has shifted their usage of generic frames, meaning a change in which scale the climate crisis is portrayed, and an increased and widened usage of specific frames in their articles. However, the usage of pictures has not changed notably. In conclusion, does DN in fact seem to have changed their overall reporting on the climate crisis within the studied period. The study contribution is an added understanding of papers reporting on the clime crisis online as well as media’s usage of frames and how those can change in a relatively short period of time.