<p>Den här rapporten handlar om upper-CASE samt dess effekter, möjligheter och de hinder som finns för dess införande. Fem personer i fem organisationer har frågats ut med enkät eller intervju om deras erfarenheter och synpunkter. I tre av organisationerna användes upper-CASE-verktyg i systemutvecklingen och i två användes det ej.</p><p>· De förra ansåg alla att underlättad dokumentation, förbättrad kommunikation mellan projektmedlemmar, förbättrad kvalitet hos det färdiga systemet samt en viss tidsvinst i systemutveckling var effekter som uppnåtts av användandet av upper-CASE. Det utvecklade systemet blir också lättare att förvalta ibland. Av negativa effekter tyckte man sig se ett visst beroende av CASE-leverantörens support. Det verkar också som att gränssnittet brister i vissa verktyg. Användandet av upper-CASE i en organisation kan påverka kunskaperna hos användarna. I en organisation yttrade sig detta på så vis att mängden människor med samma kompetens - skill set - växte. Detta underlättade matchning uppgift - kompetens i systemutveckling.</p><p>· Ett av de konsultföretag som ej använde upper-CASE arbetade oftast efter kundens metod. Eftersom upper-CASE-verktyg ofta har en metod inbakat blev det klumpigt att använda sådana. Ett tecken hittades på att faktorer som ekonomi och användbarhet gör att upper-CASE kanske bidrar dåligt i systemutveckling hos små organisationer, i jämförelse med lower-CASE.</p><p>· Underlättad dokumentation, förbättrad kommunikation, och ökad kvalitet var fördelar som sågs av samtliga organisationer i den här undersökningen.</p>

<p>"Kravhantering - Kvalitet vid kravspecifikation" är titeln på detta arbete som lägger tyngden på processen kravinsamling vid utveckling av informationssystem. Rapporten ger en slutsats av en undersökning som har genomförts med hjälp en av litteraturstudie och ett antal intervjuer. Rapporten är författad under perioden januari till juni år 1997 av Marie Ryberg och är baserad på författarens erfarenheter, litteraturstudie och intervjuer. Syftet med rapporten är att motivera behovet av kvalitet vid kravinsamling och att klargöra begrepp, problem och metoder inom kravinsamling. Denna rapport riktar sig till personer inom systemutvecklingsbranschen.</p><p>Rapporten ger ett inledande kapitel med historia och utveckling inom systemutveckling. Begrepp inom systemutveckling förklaras och min uppfattning av informationssystem utreds. Två betydande begrepp inom detta arbete är krav och kravspecifikation. En kravspecifikation är en samling krav och att dessa krav är korrekt dokumenterade lägger rapporten stor vikt vid. Kravinsamlingen sker inom kravhanteringen. Tre aspekter på kravhantering presenteras, av tre olika författare. Kravhanteringen syftar till att ge en god bild över hur man finner krav på informationssystem. Till slut ges en beskrivning av kvalitet vid kravhantering.</p><p>Efter insamlat material presenterar jag mina problemställningar. Här redovisas även problemavgränsning och förväntat resultat. Dessa problemställningar undersökas sedan med hjälp av en eller flera relevanta metoder. Utifrån ett antal möjliga metoder diskuteras metodvalet.</p><p>Genomförandet har utförts med hjälp av två metoder, litteraturstudier och ett antal intervjuer. Med hjälp av dessa metoder har jag kunnat samla in information för att få svar på mina problemställningar. Genomförandet analyseras sedan, med egna värderingar om det insamlade materialet.</p><p>Slutsatser utifrån analysen redovisas med koppling till problemställningarna. Därefter följer en diskussion om arbetsprocessen och förslag till fortsätta studier. Till slut redovisas erfarenheter och kritisk granskning av arbetet.</p>

<p>Konventionella databassystem är passiva. Detta innebär att databasen förändras genom explicita användarkommandon. Ett aktivt databassystem är ett databassystem som bevakar situationer (events) av intresse och, när de inträffar, utlöser ett lämpligt beteende (action) förutsatt att ett visst villkor (condition) är uppfyllt [Kim95]. De aktiva databassystemen sägs ha ett aktivt beteende. Detta beteende kan t ex specificeras i sk ECA-regler.</p><p>I de passiva databassystemen kan det aktiva beteendet efterliknas på två olika sätt. Bägge lösningarna medför dock problem. Den första lösningen innebär att applikationsprogrammen byggs ut med kod för villkor och handling samt med kod för att kunna kontrollera om händelsen har inträffat. En av nackdelarna med denna lösning är att samtliga relevanta applikationsprogram måste sökas upp och justeras då villkoret och/eller handlingen ska förändras.</p><p>I den andra lösningen ställer applikationsprogram frågor med jämna mellanrum till databasen (pollas) för att kontrollera om villkoret är uppfyllt. Det största problemet med att polla databasen är att fastställa den lämpligaste pollningsfrekvensen. Då pollningsfrekvensen är för hög överbelastas databasen och dess prestanda blir lidande. Om databasen däremot pollas för sällan uppstår en tidsfördröjning innan händelsen upptäcks. I vissa fall kanske inte händelsen upptäcks alls. Enligt [L&L95] blir problemet med pollning större desto fler applikationsprogram som pollar databasen.</p><p>Ett tänkbart användningsområde för aktiva databaser är computer-integrated manufacturing (CIM) [Gat95] m.fl. Enligt [Kus90] är CIM ett koncept antaget av företag för att förbli konkurrenskraftiga. CIM skulle även kunna sägas utgöra ett verktyg genom vilket företag försöker spara tid och pengar.</p><p>Pollningen antas inverka negativt på tillverkningen i CIM. Jag har försökt visa att antagandet är riktigt genom att i en experimentcell utforma tre olika situationer där pollningsfrekvensen är olika samt en situation där en aktiv databas används. I arbetet har följande problemställningar undersökts:</p><p>· Vilka blir effekterna på genomflödet och på kapacitetsutnyttjandet om databasen pollas med olika frekvenser och om en aktiv databas används i den specifika tillämpningen i cellen?</p><p>· Är det möjligt att göra några ekonomiska vinster, dvs att spara in tid och kapital eller att öka intäkterna, genom att slippa polla i det aktuella scenariot och istället använda en aktiv databas?</p><p>Resultaten av arbetet visar att pollningen inverkar negativt på såväl genomflödet som på kapacitetsutnyttjandet i scenariot samt att bägge faktorernas värden förbättrades då en aktiv databas användes. Med andra ord kan pollningen anses inverka negativt på tillverkningen. Det visade sig även vara möjligt att göra ekonomiska vinster i scenariot genom att ersätta den passiva databasen med en aktiv. Hur omfattande vinsterna blev berodde bl a på vilken pollningsfrekvens den passiva databasen pollades med innan den aktiva databasen infördes. Vilka resultaten blir i andra situationer är dock svårt att uttala sig om.</p>

<p>ag har studerat och undersökt de problem som uppkommer när företag ska minska sina lager. Jag har koncentrerat mig på företag som har tillverkning och inköp mot lager.</p><p>Jag har undersökt de i litteraturen beskrivna problemen och sedan jämfört några av dem mot en fallstudie på ett företag som motsvarar ovanstående beskrivning.</p><p>Det finns många olika sorters lager, vilket har lett till att denna rapports tyngdpunkt ligger på hur företagens färdigvarulager kan minimeras.</p><p>De första fem kapitlen är en inledning och beskrivning av lagerproblematiken och de ligger till grund för mina problemställningar i kapitel 6. Sedan följer en beskrivning av genomförandet av min fallstudie hos Fiskars Sverige AB.</p>

<p>Verksamheter är idag utsatta för olika hot och faror, i form av både yttre och inre angrepp. Ett angrepp orsakar ofta ett avbrott och det kan bli mycket kostsamt. Att ringa in de olika riskerna och planera för hur de ska hanteras, kan spara mycket pengar och är således viktigt för verksamheten.</p><p>De yttre angreppen kan främst förebyggas med olika tekniska lösningar, medan de inre angreppen har en annan form av lösning. Den hotbild som finns mot företag idag, är att mer än en tredjedel av de angrepp som sker är av typen inre angrepp, därför är det viktigt att hitta de säkerhetsåtgärder som på effektivaste sätt kan förebygga dessa.</p><p>Med detta arbete har jag försökt belysa vilka de viktigaste säkerhetsåtgärderna är för att förebygga de inre angreppen. I rapporten har jag beskrivit kortfattat vad det finns för olika hot och faror mot en verksamhet. Det finns även en översiktlig beskrivning varför en verksamhet bör skyddas och hur den kan skyddas.</p><p>Genom att främst studera litteratur, men också genom att göra ett antal intervjuer har jag försökt besvara problemeställningen "hur kan inre angrepp förebyggas?". Resultatet och vilka slutsatser som jag har dragit finns redovisat i denna rapport</p>

<p>Det här arbetet handlar om hur ett företag kan minska sina lager men fortfarande tillfredställa kunderna. Arbetet kommer även ta upp vilka olika typer av lager det finns och varför ett säkerhetslager är bra att ha.</p><p>Det finns tre mål som de flesta tillverkande företagen vill uppnå för att förbättra sin konkurrenssituation och generera hög lönsamhet:</p><p>1. Hög service nivå mot kunderna</p><p>2. Låg kapitalbindning i lager</p><p>3. Den mest kostnadseffektiva operationsföljden, med de kortaste ställtiderna</p><p>Problemet med de tre ovanstående punkterna är att de motarbetar varandra. Hög kundservice kräver ofta stora lager för att man alltid ska kunna leverera i tid och att produktionen är flexibel för att kunna följa kundens varierande behov. Det här strider mot punkt två och tre där man vill ha små lager och så få förändringar i produktionen som möjligt.</p><p>Den här problematiken visar på hur mycket det finns att tänka på innan ett lager kan optimeras och hur svårt det kan vara att komma fram till vilken lagerstorlek som är lämplig. De flesta företag har ej heller råd med att bara uppfylla ett eller två av ovanstående mål. Uppfylls inte alla tre kan det bli väldigt kostsamt.</p>

<p>Företag och organisationer har sedan industrialismens första år arbetat med att försöka effektivisera produktionen. Effektiv produktion leder till billigare produkter, som i sin tur leder till ökad försäljning. Ett bra hjälpmedel för att uppnå denna effektivisering är införande av ett MPS-system. Systemet hjälper till att planera, organisera, samordna, styra och kontrollera materialflödet i företaget.</p><p>Införandet av detta system är dock inte alldeles trivialt. Många experter säger att implementering av MPS-system är svårare än att introducera en ny produkt eller att etablera sig på en helt ny marknad. Det finns många kritiska faktorer för att införandet skall bli lyckat. Några av de viktigaste är att det måste finnas klart uttalade mål med implementationen, engagemanget hos företagsledningen och de anställda, noggrann analys av företagets behov, tillvägagångssättet vid val av system, samarbetet med leverantören samt utbildning av personalen.</p><p>Denna uppsats har gjorts i syfte att undersöka hur företag har behandlat dessa olika faktorer vid införandet av deras MPS-system. Hur man går tillväga vid införandet påverkar i mycket hög grad hur nöjd man skall bli med systemet. Med nöjd menas här att systemet skall leva upp till de förväntningar som fanns på det före införandet. För att undersöka hur nöjda företag är med sina system har jag gjort en enkätundersökning. Utifrån den kan konstateras att många har slarvat med de faktorer som nämndes ovan och då framför allt analysen av företagets behov. Som en följd av detta har de blivit mer eller mindre missnöjda med sina system.</p>

<p>Denna rapport behandlar områdena materialadministration/logistik och ABC- kalkylering. Syftet med rapporten är att sammanfatta information om dessa två områden för att sedan använda denna information på en konkret verksamhet.</p><p>Logistik har blivit ett allt viktigare begrepp ute bland företagen. De kostnader som ryms inom detta område är stora, vilket också är anledningen till företagens intresse. En god materialadministration, dvs ett snidigt flöde av material, skapar fördelar för hela företaget. Producerande företag styrs till mångt och mycket av flödet genom verksamheten, det är längs detta flöde som aktiviteter uppstår.</p><p>En metod som tillkommit i slutet av 80-talet och vuxit sig starkare under 90-talet är ABC-kalkylering. ABC är ett sätt att fördela kostnader ned på produkter/artiklar. Den stora fördelen ligger i fördelningen av de indirekta kostnaderna. Denna fördelning</p><p>sker ej schablonmässigt, till skillnad från den traditionella kostnadsfördelningen. Det var just de indirekta kostnaderna, eller snarare ökningen av dessa, som var anledningen till att ABC utvecklades.</p><p>Rapportens första fyra kapitel behandlar logistik och ABC-kalkylering generellt. Där tar jag upp historia och utveckling inom områdena. Kapitel 5 är problembeskrivning och kapitel 6 och 7 metodbeskrivning. Fallstudiearbetet startar i kapitel 8 för att sedan övergå till analys och värdering av insamlat material (kapitel 9 och 10) samt slutsatser (kapitel 11) och diskussion (kapitel 12).</p>

<p>Detta arbete behandlar EDI (Electronic Data Interchange). EDI är en teknik som innebär att standardiserade dokument skall kunna överföras elektroniskt från ett datorsystem till ett annat, med ingen eller begränsad mänsklig inblandning. Jag har försökt att inrikta min undersökning mot små och medelstora företag.</p><p>De nyckelfrågställningar som jag valt att undersöka är följande: Vad talar för EDI och vilka skäl finns det till ett införande? Vilka förväntningar har företag på EDI vid ett införande? Vilka krav ställs det på organisationer som står inför ett införande av EDI? Vilka hinder finns för små och medelstora företag att införa EDI? Säkerhet i samband med EDI? Dessa frågeställningar har jag genom litteraturstudier, surveyundersökningar och en fallstudie samlat material till. Efter att materialet samlats in och analyserats så har jag dragit slutsatser utifrån mina frågeställningar. Det resultat som har slagit igenom är framför allt att fördelarna med att använda EDI i stället för traditionell pappershantering är så avgörande att nackdelarna blir blygsamma att diskutera. Några av fördelarna är att felfrekvensen vid inmatningarna minskar eftersom detta endast behöver göras en gång. Tidsbesparing kan göras eftersom hastigheten på dokumentöverföringen är mycket snabbare än postgången. Den främsta nackdelen är dock att det kan vara dyrt för små företag i början av ett projekt att införskaffa all utrustning. En annan nackdel är den brist på kunskap som kan finnas hos företag i den här kategorin.</p><p>Eftersom EDI inte har använts så länge bland små och medelstora företag finns det stora möjligheter för fortsatt arbete. Exempel på sådant arbete kan vara en uppföljning av de olika frågeställningar som jag har för att se om det blivit som företagen förväntat sig.</p>

<p>Syftet med denna rapport är att göra en förberedelse för elektronisk dokumenthantering av redovisande dokument i tillverkande företag. Ämnet är idag aktuellt när tillverkande företag hela tiden måste ha produktansvarslagen i åtanke. Tillverkande företag har ökade krav på att tillverka produkter med hög säkerhet och att även kunna bevisa det. Kraven på spårbarhet ökar och i och med det ökar kraven på god dokumenthantering. Många företag står inför liknande problem; verksamheten stora mängder information, frågan är bara var dokumenten finns och hur snabbt dessa kan hittas då det blir aktuellt vid en återsökning.</p><p>För att vara säker på att företaget har fullgod dokumentation på tillverkningen väljer många företag att certifiera sig enligt ISO 9001. En ceritifiering enligt ISO 9001 medför oftast en ökad alstring av dokument i en verksamhet. Detta i sin tur ställer ökade krav på spårbarhet och dokumenthantering. En elektronisk lösning på dokumenthantering har på senare tid blivit allt mer aktuellt som en följd av möjligheter med ny teknik.</p><p>En fallstudie har genomförts på Volvo Aero Corporation i Trollhättan där kontrollrapporter i kritiska operationer har studerats närmare.</p><p>De problemställningar som har undersökts i detta arbete är i korthet:</p><p>· Hur återsöks kontrollrapporterna idag för en specifik artikel?</p><p>· Vilka olika angreppsätt, vilka olika fokus är aktuella vid en återsökning?</p><p>· Går det att standardisera ett dokumenthuvud för alla kontrollrapporter för att på så vis underlätta en elektronisk hantering och implementering av dokumenten?</p><p>Uppgiften består av att hitta gemensamma strukturer på en viss typ av redovisande dokument som har ett gemensamt syfte. Anledningarna till att återsöka dokumenten kartläggs och gemensamma parametrar kan konstateras. Utifrån dessa parametrar arbetas ett standardiserat dokumenthuvud fram. Dokumenthuvudet ska innehålla ett visst antal informationsfält där varje fält ska tjäna ett syfte med avseende på spårbarhet av de tillverkade detaljerna och återsökning av dokumenten. Dokumenthuvudet ska ligga till grund för en elektronisk hantering och återsökning av dokumenten.</p><p>Eftersom uppgiften omfattar förhållandevis "obruten mark" är den mesta informationsinsamlingen baserad på intervjuer inom verksamheten.</p><p>Resultatet i denna rapport redogör för ett antal anledningar att återsöka dessa typer av dokument. Vidare konstateras ett antal önskvärda parametrar som kan användas för gemensam kontrollrapport och ett prototypförslag för layout arbetas även fram.</p>