<p>Under slutet av 1970-talet förändrades marknaden, från att har varit säljarens marknad, där kunderna fick vara nöjda med de produkter de erbjöds, till att bli köparens marknad. Kunderna började ställa högre krav på produkterna, till exempel när det gällde prestanda och kvalitet. Konkurrensen mellan företag ökade. Företag från Japan lyckades slå sig in på de västerländska marknaderna. Detta berodde i stor utsträckning</p><p>på den tillverkningsfilosofi som japanerna använde sig av, som radikalt skilde sig ifrån den västerländska synen på tillverkning. Bland annat har japanska företag drastiskt minskat sina lager och man använder sig av några få leverantörer som har långtidskontrakt. Den filosofi som många tillverkande företag i Japan använder sig av kallas för Just-In-Time (JIT). Genom att använda sig av JIT kan företag öka sin produktivitet och effektivitet.</p><p>De problemställningar som jag i första hand kommer att belysa är: “Vilka krav ställs på ett företags produktionsstyrning vid en övergång till JIT-tänkande?”, “Vilka förändringar/åtgärder behöver vidtas när företaget övergår till JIT?” och slutligen “Hur kommer ett företags datasystem/IS att påverkas, vid en övergång till JIT?”. Dessa problemställningar kommer i första hand att besvaras med hjälp av litteraturstudie, men även en intervju på ett företag har genomförts.</p><p>Att införa JIT i produktionen kan medföra stora fördelar och förbättringar som kan vara avgörande för ett företags fortsatta överlevnad. För att erhålla ett JIT-system som fungerar på ett tillfredställande sätt ställs det stora krav på företags produktionsstyrning. Genom att vidta lämpliga åtgärder så kan dessa krav genomföras och leda till ett förbättrad och effektivare produktion. För att erhålla bästa möjliga resultat bör JIT även integreras med de befintliga datasystem som ett företag kan tänkas ha, såsom MPS-system.</p>

<p>Denna rapport är ett examensarbete som utförts vid Institutionen för datavetenskap vid Högskolan i Skövde.</p><p>Examensarbetet behandlar transportlogistik och samordning av företag i allmänhet, samt ett transportsamordningsprojekt i Falköping.</p><p>Denna rapport syftar till att utgöra en form av rekommendation för en sådan transportsamverkan.</p><p>Rapporten inleds med en bakgrundsbeskrivning där jag redovisar varför och hur transportsamordningsprojektet i Falköping startade samt vilka fördelar en fungerande transportsamverkan kan ge.</p><p>I introduktionen gör jag en historisk tillbakablick över transportlogistikens utveckling samt beskriver de fyra transportkomponenterna; väg, terminal, godsbärare och drivmedel. Här behandlar jag även organisationsteoretiska faktorer som kan inverka vid en samordning av företag.</p><p>Rapporten innehåller också en detaljerad problembeskrivning där jag avgränsar problemet samt ger två perspektiv ur vilka problemen kan granskas. Dessutom anger jag ett antal problemställningar som jag anser vara intressanta och motiverar varför jag ser dem som intressanta.</p><p>Vidare redovisar jag mitt tillvägagångssätt vid genomförandet av en intervjuundersökning, analyserar den insamlade informationen samt drar slutsatser med utgångspunkt från denna analys samt reflekterar över hur det projekt jag studerat varit organiserat och hur det har utvecklats.</p><p>I rapportens sista kapitel försöker jag, med utgångspunkt från de erfarenheter jag skaffat mig under arbetets gång, att ge ett antal rekommendationer gällande transportsamordning och projekt liknande det i Falköping.</p>

<p>Det här arbetet behandlar ämnet EDI (Electronic Data Interchange). EDI är en teknik som gör det möjligt för företag att utbyta affärsinformation elektroniskt, i stället för att använda den traditionella pappershanteringen. EDI ersätter normala pappersdokument med elektroniska filer, som gör det möjligt för olika företags datorsystem som är sammankopplade, att kommunicera med varandra utan mänsklig inblandning.</p><p>I arbetet har en undersökning genomförts med utgångspunkt på EDI och mindre företag. Anledningen till att jag inriktat mig på mindre företag är för att jag anser att dessa har en annan syn på investeringar och satsningar på ny teknik än vad de stora företagen har. De frågeställningar som jag har undersökt är hur stor utbredningen av EDI-användningen är bland mindre företag, anledningar till att mindre företag tvekar med att införa EDI. Jag har också undersökt om EDI behövs på ett mindre företag, samt vilka krav man ska ställa på ett EDI-system. Arbetet har i huvudsak genomförts i form av litteraturstudier.</p><p>Det som jag har fått fram med mitt arbete är att det förekommer olika anledningar som bidrar till att mindre företag tvekar med att införa EDI. Anledningarna är ofta hinder i form av ekonomiska och tekniska skäl, men det förekommer även brister i kunskap om EDI. Dessa hinder är vanliga bland många mindre företag i Sverige.</p>

<p>Detta Examensarbete är en undersökning av företag som organiserat sin verksamhet efter produkternas flöden genom produktionen. De anställda arbetar i lag från order till leverans med en och samma produkt. Genom kompetensutveckling och breddade arbetsuppgifter för de anställda, i kombination med befintlig eller ny produktionsteknik, skapas möjligheter för ökad effektivitet och produktivitet. De anställda utbildas för flera och nya arbetsuppgifter där de växlar mellan operativa arbetsuppgifter och administrativa arbetsuppgifter. Arbetsgrupperna ansvarar för de resurser som företaget disponerar, samt styr och följer upp verksamheten mot uppställda mål för till exempel leveranssäkerhet och produktivitet. Ansvaret för den löpande verksamheten ligger hos arbetsgrupperna i produktionsflödet.</p><p>För att lyckas med omorganisationen drar jag slutsatser som att ledningen måste skapa motivation, kunskap och praktiska möjligheter hos sina anställda. Att formulera gemensamma mål och diskutera gemensamma värderingar ses som en viktig del i arbetsprocessen. Det gäller att förankra idéer och att specificera krav och planer för utvecklingsarbetet. Tid och resurser måste satsas på kompetensutveckling längs hela produktionsflödet, för att de anställda ska få vidgat arbetsinnehåll och ökat ansvar.</p>

<p>Produktionsstyrningen på företagen runt om i världen är i ständig förändring. Ett begrepp som ofta används för japanska logistiska idéer är Just-In-Time (JIT). Vad som egentligen innefattas i JIT beror på vilken författare man läser. För det mesta belyses de produktionstekniska delarna av JIT.</p><p>En del av Just-In-Time som mer sällan tas upp i litteraturen är faktorer som ibland anses som grundläggande för att JIT ska fungera framgångsrikt på företagen. Många av dessa faktorer är något mjukare aspekter av Just-In-Time. Det är om dessa mjukare faktorer mitt arbete handlar.</p><p>Jag ska i mitt examensarbete undersöka om ett antal faktorer som tillämpas på japanska företag även tillämpas på företag i Sverige. De olika faktorer mitt arbete kretsar kring är i korthet följande:</p><p>- Jobbrotation</p><p>- Gemensamt beslutsfattande</p><p>- Självstyrande grupper</p><p>- Teamwork och grupptillhörighet</p><p>- Möjlighet till långsiktig personalpolitik</p><p>- Omfattande utbildning</p><p>- Gemensamt språk inom företaget</p><p>- Aktiv förslagsverksamhet</p><p>- Synbarhet för alla</p><p>- Lönesystem</p><p>Undersökningen går ut på att få reda på om dessa faktorer är något som tillämpas på företag i Sverige. Jag vill även undersöka i vilken utsträckning de olika faktorerna tillämpas.</p><p>Jag har valt att använda mig av en enkätundersökning för att få reda på om de olika faktorerna tillämpas i Sverige. De företag som var aktuella för att passa in på min problemställning var tillverkande företag i Skaraborg med mellan 100 och 500 anställda. Jag ringde och talade med den produktionsansvarige på företagen och berättade om mitt examensarbete innan jag skickade ut enkäterna.</p><p>Utifrån enkätsvaren kunde jag dra slutsatserna att samtliga faktorer tillämpas på företag i Sverige. Jag kunde även dra slutsatsen att det inte är ovanligt att faktorerna tillämpas. Det fanns ingen faktor som verkade helt främmande för företagen. Jag ansåg mig även kunna säga vilken faktor som tillämpas mest och vilken som tillämpas minst. Den faktor som verkar vara vanligast är ‘Möjlighet till långsiktig personalpolitik’ och den faktor som verkar vara ovanligast är ‘Gemensamt beslutsfattande’.</p><p>Förslag till fortsatt forskning anser jag kunna vara att undersöka ytterligare mjuka faktorer, eventuellt med inriktning på attityder, trender och vilken kunskap som finns på svenska företag om dessa eller andra faktorer.</p>

<p>Enligt vissa kontroversiella forskare, som kallar sig kognitiva etologer, så kan antropomorfism användas i forskningssyfte inom djurkognition. Syftet med den här rapporten är att analysera antropomorfism och dess grundläggande beståndsdelar, samt utföra en undersökning för att ta reda på vilka faktorer som påverkar människors tolkningar av djurs beteende. Tre personer fick kommentera några videosekvenser, innehållande djur. De skulle låtas att de var ett av djuren och efter varje videosekvens blev de utfrågade om hur de hade resonerat under "agerandet". Den kvalitativa analysen av materialet visade att flera faktorer tillsammans inverkade på deltagarnas tolkningar och att överdriven antropomorfism kan undvikas till viss del, beroende på individuella faktorer.</p>

<p>This dissertation is concerned with exploring the behaviour and the internal properties of agent controllers which employ recurrent artificial neural networks, whose internal dynamics have been evolved by an evolutionary algorithm for coping with a visually-guided orientation task. Guided by a very simple fitness function, defined at behaviour level, the evolution allowed for emergence of different strategies, two of which are analysed in detail using traditional connectionist analysis methods. The examined strategies succeed in the orientation task by inherently handling a simple form of the object persistence problem in the limited environment, and by employing behaviours which include passive and active search, object tracking, obstacle avoidance, and a simple form of discrimination, each of which were observed to correspond to hidden unit activation subspaces.</p>

<p>In recent years organizations developing information systems have started to demand that there should be an explicit connection between the rationale of the system developed and the system itself. In the "From Fuzzy to Formal" project an attempt to develop a methodology supporting this was made. Within the project a method called Enterprise Modeling was developed, aiming at creating this connection. This method contains five different sub-models. The sub-models are connected to each other by inter-model links. The models developed using EM are of high complexity. Therefore tool and repository support should be provided. To be flexible and extendible, such a tool set should be based upon a standardized meta-model. CDIF is an example of such a standard.</p><p>In this dissertation we develop a meta-model capable of capturing the information that is created using the Enterprise Modeling technique. We use the extensibility mechanism that is provided with the CDIF standard to extend the existing CDIF Integrated meta-model to support the models used in this work. We also develop a procedure supporting the mapping between the representations. Finally we discuss the functionality of a tool capable of supporting the work with the models.</p>

<p>The task to this thesis has been to create an application, Katana-databas 1.0, for analysing c-code. The generated output gets stored in a data structure which content in the end of the program run gets written in a textfile which gets used by Katana. It's a tool for reverse engineering, developed by Johan Kraft at Mälardalens institute.</p><p>Katana-databas has got the following limitations. (1) It can only handle preprocessed files, meaning it doesn't contain any rows beginning with "#". (2) Only complete files can be handled. (3) No references to unknown functions or variables are allowed. (4) A further limitation is that the application can't handle any ADT's. It can only handle primitive types. (5) Finally the application is only written for pure c-code, and thus doesn't handle code written C++.</p><p>The task has been solved by creating an automatically generated lexer with Flex and Bison rules in Visual Studio. There after a limited parser has been developed which purpose is to process the lexemes which the lexer generates.</p><p>The underlying causes for the thesis is to replace Understand with Katana-databas. Katana has this far used the database in Understand, but it contains closed source code. What is seeked is open source code, which Katana-databas is based on.</p> / <p>Programmeringsuppgiften till detta arbete har bestått i att skapa en applikation, Katana-databas 1.0, för analys av C-kod. Utflödet som applikationen skapar sparas i en datastruktur vars innehåll i slutet av programkörningen skrivs ut i en textfil som används av Katana. Det är ett verktyg för reverse engineering, utvecklat av Johan Kraft på Mälardalens högskola.</p><p>Katana-databas har fått följande begränsningar. (1) Den kan bara hantera filer som är preprocessade, dvs. den innehåller inga rader som inleds med ”#”. (2) Endast kompletta filer kan hanteras. (3) Inga referenser till okända funktioner eller variabler är tillåtna. (4) En ytterligare begränsning är att applikationen inte kan hantera ADT:er. Den kan bara hantera primitiva typer. (5) Tillsist är applikationen endast skriven för ren c-kod, och klarar således inte av att hantera kod skriven i C++.</p><p>Uppgiften har lösts genom att skapa en automatgenererad lexer med Flex och Bisonrules i Visual Studio. Därefter har en limiterad parser utvecklats vars syfte är att bearbeta de lexem som lexern genererar.</p><p>Det bakomliggande syftet med arbetet är att ersätta Understand med Katana-databas. Katana har hittills använt sig av databasen i Understand, men den består av sluten källkod. Det som eftersträvas är öppen källkod, vilket Katana-databas baseras på.</p>

<p>A modern home contains varieties of electronic equipment and systems like: TV, Hi-fi equipment, central heating systems, fire alarm systems, security alarm systems, lighting systems etc. Enabling these devices to communicate is the first step towards the long-predicted smart home, but this requires communication standards to follow. It can be anticipated that the technology must be wireless in order for such network to be feasible.  Large set of standards are present for as well wired as wireless communication in between such devices, but today no standard communication interface available.</p><p> </p><p>The goal of this project is to survey available standards for short-range wireless communication, and to evaluate and compare their capabilities to become a general standard for home automation. The evaluation must take such aspects as security, range, network architecture and the heterogeneous set of devices into consideration. Furthermore, this thesis proposes how to interconnect the home network to the external network for remote supervision and control.</p>