<p>Det finns ett stort behov av att skydda information från obehöriga eftersom inte all information är offentlig. För institutionen för datavetenskap på högskolan i Skövde gäller det att skydda information som tentor, inlämningsuppgifter och lösningsförslag med mera. Detta är information som gör datorsystemet attraktivt för inkräktare. För att höja säkerheten till en nivå som gör det svårare för inkräktare att läsa informationen bör denna krypteras. Olika krypteringsalgoritmer från de symmetriska och asymmetriska systemen beskrivs, studeras och exemplifieras i rapporten.</p><p>Resultatet av rapporten ger en rekommendation till vilka algoritmer som kan vara lämpliga att införa som krypteringsalgoritmer hos institutionen för datavetenskap på högskolan i Skövde.</p>

<p>Att välja rätt nätverksoperativsystem för verksamheten vid en omorganisation av nätverket är en svår uppgift. Rätt nätverksoperativsystem är avgörande för hur nätverket i organisationen eller företaget skall fungera. När en omorganisation planeras kan andra nätverksoperativsystem, som kan passa verksamheten bättre, än det existerande systemet väljas. Valet av system beror till exempel på vilken nivå av säkerhet, åtkomlighet, utbyggbarhet, ekonomisk kostnad och driftsäkerhet nätverket skall ha.</p><p>Denna rapport fokuserar på val av nätverksoperativsystem. Detta görs med avseende på hur det är möjligt att implementera säkerhet, åtkomlighet och driftsäkerhet. Målet är att förse Högskolan i Skövde med ett förslag på nätverksoperativsystem. Förslaget baseras på de problem, krav och önskemål på ett framtida nätverk, som har framkommit under de intervjuer som har gjorts. Rapporten resulterar i ett förslag på det nätverksoperativsystem som borde passa skolan bäst. Förslaget grundas alltså på de aspekter som utrönades i litteraturstudien för systemen jämfört med de aspekter som gavs i de intervjuer som gjorts. Valet stod mellan de tre olika nätverksoperativsystemen: Novell NetWare, Microsoft Windows NT och Sun Solaris.</p>

<p>Vid designande av artificiella nätverk (ANN) är en viktig fas att identifiera en bra topologi. Topologin har betydelse för hur väl ett ANN klara att klassificera tidigare osedd data och även hur väl ett ANN klarar av att klassificera generellt. Ett sätt att automatisera detta designarbete är att använda genetiska algoritmer. Att använda GA för att evolvera ANN kallas neuroevolution.</p><p>Vid användande av neuroevolution sker en automatisering av nätverksdesignen. Men eftersom GA använder en population, d.v.s. en mängd av nätverk i detta fall, och alla dessa nätverk behöver tränas ett antal träningsepoker så blir denna automatisering tids och resurskrävande. Just träningen av ANN har en stor betydelse för hur lång tid evolutionsprocessen tar.</p><p>I detta arbete har fyra olika metoder för reducering av träning vid neuroevolution identifierats. Av dessa identifierade metoder har tre metoder ansetts tillräckligt lovande att utföra tester med. Dessa tre kvarvarande har implementerats och testats på två olika problemtyper. Använda testproblem är åtta bitars paritetsproblem och ett klassificeringsproblem rörande klassificering av bilder på träd (tall och gran).</p><p>Metoderna har utvärderats teoretiskt och även baserat på resultat från experiment. Som bedömningskriteria har resulterande nätverks klassificeringsförmåga, storlek hos resulterande nätverk och hur stor minskningen av antal använda träningsepoker är.</p>

<p>I detta arbete studeras möjligheten att förbättra en metod för analys av biologiska sekvenser. En på senare tid populär metod för sekvensanalys är baserad på Hidden Markov models (HMM). HMM har haft stora framgångar i att modellera biologisk data, såsom proteinfamiljer, men används även inom bland annat taligenkänning. Existerande problem med HMM är bland annat långa träningstider och oförmåga att finna globala lösningsoptima.</p><p>En metod för att försöka effektivisera träningsfasen hos en HMM presenteras och utvärderas. Denna är avsedd för att undersöka om modeller som på förhand kan initieras med hjälp av förkunskap i problemdomänen får lika bra klassificeringsförmåga som modeller som tränas på konventionellt sätt.</p><p>Metoden tillämpas på två proteinfamiljer av relativt olika karaktär. Resultaten utvisar att prestandan hos de olika modellerna inte direkt kan kopplas till effekten av metoden utan är mycket beroende av proteinets karaktär.</p>

<p>I detta arbete har jag försökt att besvara frågan om hur hypertext kan nyttjas för att förbättra hanteringen av anteckningar i UCASE-verktyg. Detta har inte minst varit motiverat av de goda erfarenheter andra forskare har haft av CASE-verktyg med hypertextfunktionalitet.</p><p>För att kunna besvara frågan har jag först utarbetat ett ramverk med krav på hanteringen av anteckningar i CASE-verktyg utifrån bl. a. anteckningarnas och dokumentationens roll i systemutvecklingsprocessen.</p><p>Detta ramverk har sedan använts för att utvärdera två UCASE-verktygs hantering av anteckningar. Utifrån denna utvärdering har sedan möjliga förbättringar föreslagits.</p><p>Som ett resultat av detta har jag funnit att det sannolikt finns vissa brister i UCASE-verktygs hantering av anteckningar. Inte minst förefaller möjligheten att koppla anteckningar till andra anteckningar och objekt i modeller att vara begränsad. Jag har därför föreslagit att sådan funktionalitet ska införas med hjälp av hypertext.</p>

<p>Denna rapport behandlar distansarbete som arbetsform. Inriktningen på rapporten är hur den svenska lagstiftningen och avtal kan används vid arbetsformen. Rapporten inleds med en genomgång av begreppet distansarbete och de olika former av distansarbete som finns. Vad rapporten avser med distansarbete är att en arbetstagare arbetar hemma hel- eller deltid med stöd av data- och telekommunikation. Arbetstagaren arbetar med en uppkoppling mot företaget, där han eller hon kan hämta och skicka information.</p><p>Vidare går rapporten igenom fakta som berör frågeställningar som; vilka kan arbeta hemma?, vilka personliga förutsättningar underlättar för att arbeta på distans?, vilka är motiven för att företag inför distansarbete?.</p><p>Argument som är för och emot distansarbete tas upp. Argumenten är uppdelade i fördelar och nackdelar för den enskilde individen och företaget. Det följer också en diskussion om hur samhället påverkas av att människor börjar att arbeta på distans.</p><p>Den problemformulering och de frågeställningar som rapporten behandlar är:</p><p>- Hur kan den befintliga lagstiftningen användas vid arbetsformen distansarbete?</p><p>- Vad säger lagen om distansarbete?</p><p>- Vilka lagar berörs av arbetsformen?</p><p>- Vad säger fackföreningarna om distansarbete?</p><p>- Vad kan behöva regleras genom avtal mellan arbetstagare och arbetsgivare?</p><p>Det följer en redovisning över vilka möjliga metoder det finns för att lösa frågeställningarna. Jag valde att söka information genom en litteraturstudie samt med intervjuer. Intervjuundersökningen genomfördes för att få fram fackföreningarnas uppfattning om distansarbete som arbetsform.</p><p>Vidare följer en analysdel där jag analyserar de fakta jag fått fram genom litteraturstudien och intervjuerna. Analysdelen bearbetar en lag i taget och till sist fackföreningarnas åsikter om distansarbete.</p><p>Mina slutsatser av examensarbetet är att den lagstiftning som nu reglerar distansarbete som arbetsform kan användas. Det finns luckor i lagstiftningen som behöver regleras med avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare. Anledningen till att luckorna finns är att lagstiftningen är skriven för en arbetstagare med fast arbetstid, fast arbetsplats och kan kontrolleras av arbetsgivaren.</p>

<p>I denna rapport har jag försökt göra en studie om hur Skövde kommun skall gå till väga för att implementera ett intranät. Kommunen har över 3000 anställda och jag intervjuade 12 förvaltningschefer för att få fram deras önskningar och åsikter.</p><p>I början av rapporten introducerar jag vad konceptet intranät betyder i stort och hur det har kommit till. I kapitel tre kommer mina frågeställningar.</p><p>Slutsatsen i arbetet är i stort sätt att jag rekommenderar att kommunen sätter igång ett pilotprojekt där en IT-specialist är projektledare. Projektet kan ta hänsyn till den önskelista som jag tog fram från intervjuerna med cheferna.</p><p>Rapporten avslutas med en diskussion om arbetets gång.</p>

<p>Från att endast finnas inom enstaka branscher, till att sprida sig brett över branschregistret har ordet projekt fått en vidare betydelse. Begreppet projekt används idag flitigt inom IT-branschen. I och med att projektarbete har blivit vanligare, har nya frågor och funderingar kommit upp kring teambuilding.</p><p>I rapporten tar jag tar upp de kriterier som ställs, både på projektledare och de medlemmar som ingår i projektgruppen, samt vilka egenskaper en projektledare bör besitta för att skapa en bra miljö i ett projekt. Vidare i min genomförandedel gör jag en jämförelse hos litteraturen för att avgöra skillnader och likheter i åsikter och synsätt.</p><p>I min studie har jag funnit att litteraturen till stor del är överrens om de kriterier som ställs upp på projektledare och projektmedlemmar. Däremot finns det vissa skillnader i litteraturen om projektledarens arbetsuppgifter och ansvarsområden.</p>

<p>Rapporten innehåller en presentation av aspekter som är viktiga för att minimal dokumentation kontinuerligt ska framställas under system- utvecklingsfasen, aspekter som är primära för att minimal dokumentation ska bibehållas korrekt under systemförvaltningsfasen, samt hur förvaltning av minimal dokumentation kan förenklas. Dessutom innehåller rapporten ett förslag till vad minimal dokumentation är.</p><p>Det som framkommer i rapporten är att det är viktigt att en verksamhet har policies som ställer krav på kontinuerlig framställning av minimal dokumentation under systemutvecklingsfasen, samt på att minimal dokumentation ska bibehållas korrekt under systemförvaltningsfasen. Dessutom ska planer framställas som beskriver samtliga dokumentations- aktiviteter, och en metod ska användas som stödjer dokumentation under systemutvecklingsfasen och systemförvaltningsfasen. Att förvaltning av dokumentation kan förenklas vid användning av ett datoriserat dokumenthanteringssystem, framkommer också. Rapporten avslutas med en allmän diskussion om arbetet, och ett förslag till hur en verksamhet kan gå tillväga för att minimal dokumentation ska utvecklas och förvaltas.</p>

<p>I will in this paper give an introduction to the subject fields systemdevelopment, groupdynamic, conflicts and kommunication. The paper will fokus on what systemdevelopmentgroups can do before and during a project to support the teamwork and what systemdevelopmentgroups kan do to overbuild destruktive conflicts.</p>