<p>Syftet med denna rapport är att utvärdera problem och möjligheter med att använda Web-baserade informationssystem, d.v.s. att använda World Wide Web som plattform för ett informationssystem.</p><p>Rapporten avhandlar utvecklingen av organisationer och vikten av att de använder sig av ett flexibelt informationssystem, samt fördelar och nackdelar för organisationer att använda ett Web-baserat informationssystem.</p><p>Användbarheten är en viktig del i ett system och en fallstudie har gjorts på ett existerande hypermedia-system. Överblicksproblemet är idag ett stort problem vid användandet av hypermedia och det diskuteras specifikt.</p><p>Resultatet är att Web-baserade informationssystem har många fördelar men samtidigt även stora nackdelar, vilket gör att dessa system inte idag kan inte ersätta de traditionella informationssystemen. Däremot kan de fungera som ett komplement. Det finns även problem ur användbarhets-synpunkt som måste lösas, för att hypermedia-system ska bli riktigt effektiva.</p>

<p>Vi är på väg in i ett nytt samhälle, det postindustriella samhället även kallat informationssamhället. Ett av kännetecknen för detta samhälle är vad vi kallar globalisering, avstånden krymper och nationernas betydelse minskar. En avgörande effekt på denna omvandling har informationstekniken, IT haft. En av de viktigaste möjligheterna som IT öppnar är den gränslösa kommunikationen. Denna är en av de starkast bidragande orsakerna till globaliseringen. För att kunna utnyttja denna kommunikationsmöjlighet krävs tillgång till infrastruktur. Tillgång till infrastruktur blir i framtiden en avgörande faktor vid företagsetableringar. I rapporten presenteras en jämförelse mellan infrastrukturen i USA, Tyskland och Sverige ur ett svenskt perspektiv. Slutsatsen är att Sverige har mycket goda förutsättningar att hävda sig på en global marknad om man ser till infrastrukturen.</p>

<p>Kommunikationsproblem mellan användare och systemutvecklare har varit känt i systemutvecklingskretsar under lång tid. På senare tid har även företagen börjat uppmärksamma betydelsen av ett fungerande samarbete. Eftersom användare och systemutvecklare träffas mycket vid valideringen av system och kravspecifikation är det här som mycket av kommunikationsproblemen uppstår. Problemet består till stor del av att systemvetarna har svårt för att lyssna på icketeknisk kunskap. Användarnas språk blir helt enkelt för amatörmässigt.</p><p>Vid valideringsfasen skall användarna validera de verksamhetsbeskrivningar som tagits fram av systemvetarna. Beskrivningarna är gjorda med användarnas krav som utgångspunkt. Beskrivningarna blir den plats där användare och utvecklare möts för att diskutera verksamheten. Om användaren inte förstår dessa beskrivningar blir det svårare att validera kraven på ett tillfredsställande sätt. Denna rapport diskuterar hur applicerandet av kognitionsvetenskapliga rön på beskrivningsteknikers utseende kan skapa en beskrivningsteknik som användaren har lättare att förstå. I bäst fall kan det leda till att valideringsprocessen genomförs lättare, snabbare och resulterar i säkrare krav.</p><p>Rapporten koncentrerar sig på beskrivningstekniken ER-modellering även kallad datamodellering. Litteraturstudier inom kognitionskunskap och systemutveckling har genomförts och i dessa framkom det att kardinalitetsbeteckningen var det område inom ER-modellens utformning som användarna har störst problem med. Därför har rapporten lagt fram ett förslag på en ny utformning av kardinaliteterna i ER-modellen. I rapporten har antagandet att applicerandet av kognitionskunskaper på ER-modellens utformning kan ge en ER-modell som är bättre anpassad till användarens kognitiva begränsningar tagits. Därför har förändringarna i ER-modellen grundats på kognitionsvetenskapliga rön. Rapporten framställer också att en undersökning av framtagen ER-modell hade varit önskvärt.</p>

<p>Den här rapporten tar upp fem olika metoder som aktivt stöder användarmedverkan i systemutveckling.</p><p>Rapporten inleds med att förklara olika grundläggande begrepp inom systemutveckling som till exempel användare, informationssystem och användarmedverkan. Därefter beskrivs kort historik om systemutveckling och syn på metoder. Participatic design är ett viktigt begrepp i rapporten, eftersom både genuint deltagande och kommunikation tas upp som viktiga i ett projektarbete. Genuint deltagande handlar om att användare skall vara med i utvecklingsprocessen och påverka resultatet av det nya informationssystemet. Brist på god kommunikation mellan systemutvecklare och användare kan leda till ett sämre resultat, och att systemet inte blir användbart. Därför är god kommunikation viktig, där användare och systemutvecklare kan diskutera och förstå varandra.</p><p>Jag har värderat fem olika metoder utifrån tankegångarna i participativ design med genuint deltagande och god kommunikation genom att göra en litteraturstudie. De metoder jag undersökte var; ETHICS, SSM, Prototyping, PAS och ISAC.</p><p>De resultat jag kom fram till var:</p><p>* Det finns ingen hjälp vid organisering av användarmedverkan.</p><p>* Det är inte bara metodens innehåll som ger grad av användardeltagande utan systemdesignerns värderingar spelar också in.</p><p>* Representanter utses som får föra allas talan.</p><p>* Utbildning av användare är viktig för att aktivt kunna deltaga.</p><p>* Det är lättare att få god kommunikation och gemensam förståelse om man har en konkret modell som underlag, exempelvis en prototyp.</p>

<p>Finns det en skillnad mellan manliga och kvinnliga systemutvecklare</p><p>vad gäller deras val av arbetsområde?</p><p>Detta är den frågan jag har försökt besvara. Jag har studerat litteratur</p><p>som täcker teorier om skillnader mellan män och kvinnor, systemutveckling</p><p>i förändring, kompetens samt kunskap i min bakgrundsstudie.</p><p>Jag har intervjuat 9 systemutvecklare, 4 män och 5 kvinnor för att kunna</p><p>besvara min frågeställning. Jag använde GEM-modellen för att undersöka</p><p>hur de bedömde sin egen kompetens och om det fanns några skillnader mellan</p><p>män och kvinnor.</p>

<p>Detta examensarbete handlar om huruvida aktiva kort kan användas som säkerhetshjälpmedel vid hantering av datoriserade patientjournaler inom sjukvården.</p><p>Rapporten börjar med en beskrivning av informationssystemen och informations-säkerheten inom sjukvården. Därefter ges en beskrivning av aktiva kort, deras för- och nackdelar samt vilka säkerhetsfunktioner som kortet tillhandahåller.</p><p>Fokuseringen ligger på om är det tekniskt möjligt för behörig personal att med hjälp av aktiva kort logga in på olika informationssystem och ge dem tillgång till den information som de behöver i patientjournalen och ändå hindra obehörig åtkomst. Gällande lagar och föreskrifter tas i beaktning samt hur aktiva kort kan användas vid digital signering av patientjournaler.</p><p>Undersökningen har genomförts med hjälp av litteraturstudie. Först undersöktes vilka krav som bör uppfyllas när patientjournaler skall datoriseras. Därefter studerades vad som är tekniskt möjligt att utföra med aktiva kort. Dessa undersökningar sammanfördes sedan för att utröna vilka krav som aktiva kort kan uppfylla.</p><p>Resultatet visar att aktiva kort uppfyller de flesta krav som ställs i detta sammanhang. Aktiva kort tillsammans med ett behörighetskontrollsystem möjliggör för personal att få tillgång till den information som de söker i patientjournalen, utan att ge obehöriga åtkomst till journalerna. Aktiva kort ger också möjlighet till digital signering av patientjournalerna med minimal risk för förfalskning av signaturen.</p>

<p>This report is about an investigation which has been done as an assignment in aninternational company. An Intranet has been implemented in parts of this company, andprimarily there is a local group of people in the company which is responsible for thelocal Intranet as an informationsystem. This local group of people is also responsiblefor further development of the use of Intranet as an informationssystem in the localorganisation. To create a starting-point for this development, I have done aninvestigation that deals with:· acceptance of Intranet as informationssystem among members of the industrialmanagement.- what factors affect acceptance of Intranet in a negative way- what factors affect acceptance of Intranet in a positive way· rules by which further development of Intranet is supposed to be based on· existing and needed Intranet-applications.</p>

<p>Syftet med denna studie har varit att undersöka ett område som i mina ögon är relativt lite behandlat, nämligen domänkunskap. Denna förvärvas i systemutvecklingens första fas, analysen.</p><p>I den litteratur som jag har studerat påpekar flera forskare att en systemutvecklingsgrupp bär ha god domänkunskap, Vad som saknas hos flera av dem var en definition av begreppet domänkunskap, dvs det som de själva ansåg vara viktigt för systemutvecklarna.</p><p>Avsikten med studien blev att undersöka vad systemexperter lägger i begreppet domänkunskap. Detta ledde till problemformuleringen " Några svenska systemexperters definition av domänkunskap, hur den förvärvas samt några utvecklingstrender".</p><p>För att behandla problemformuleringen valdes halvstrukturerad intervju</p><p>som undersökningsmetod. 12 systemexperter från sju företag intervjuades.</p><p>De viktigaste slutsatserna av studien är:</p><p>· Det tycks inte finnas någon koncensus om begreppet domänkunskap.</p><p>· Vid förvärvandet av domänkunskap arbetar man mest med intervjuer och/eller brainstorming och därefter prototyper.</p><p>· Studien har inte gett svar på hur mycket resurser som läggs på analys. Flertalet intervjuade ansåg dock att man bör tilldela analysen mer resurser i framtiden.</p><p>· Utvecklingen går mot att analysen kommer att få en mer central roll.</p>

<p>Arbetet syftar till att skapa en allmän förståelse för ämnet brandväggar. Rapporten skall ge läsaren en god grund för att kunna föra vidare resonemang om brandväggar.</p><p>Rapporten inleds med bakgrundsinformation som skall hjälpa läsaren att lättare förstå ämnet. Här beskrivs kort vad en brandvägg är och vilka komponenter som ingår. För att sätta detta i ett vidare sammanhang så beskrivs också vilka olika typer av brandväggar som finns. En beskrivning över Internet och dess struktur hjälper också läsaren att få mer kunskap och detta krävs för att få förståelse över de sammanhang som senare tas upp.</p><p>Som metoder har jag använt mig av intervjuer och litteraturgenomgång. I intervjun har jag använt mig av tre personer, en säkerhetsexpert, en systemadministratör och en hacker. Denna blandning av personligheter har resulterat i en stor bredd i svarsinformationen. I litteraturgenomgången har jag använt mig av två kända böcker som givit mycket värdefull information.</p><p>Brandväggar behövs för att skydda interna nätverk från intrång från andra nätverk som t.ex. Internet. Rapporten fördjupar sig i varför man skall ha en brandvägg och vad syftet är med den. Problemen med brandväggar är många och det är ett hett samtalsämne i tidningar och media. De flesta intrång som sker beror ofta på att en brandvägg saknas eller att den är fel konfigurerad. Rapportens syfte är här att ta fram kända brister i brandväggar och fördjupa sig i dem. En rad brister har uppkommit genom arbetets gång, svårigheter att konfigurera och administrera, svaga lösenord, virus o.s.v.</p><p>Rapporten går även igenom de verktyg som kan användas för att upptäcka luckor eller hål i brandväggar. En rad olika verktyg nämns, SATAN, CRACK, Shadow, COPS m.m.</p><p>I slutet av rapporten finns ett avsnitt med tips och råd för ett säkrare nätverk. Detta avsnitt kan användas av systemadministratörer och dylikt för att få tips och råd som denna rapport mynnat ut i.</p>

<p>Detta arbete handlar om informationskrigföring och hur det påverkar företag. Det är ett stort och komplext område, men det är högaktuellt och Försvarsdepartementet har en arbetsgrupp AgIW (1997) som ska försöka behandla ämnet som helhet och hur det påverkar Sverige. Jag har valt att fokusera mig på företag och min problemformulering lyder:</p><p>1. Finns det svenska företag som har utsatts för informationskrigföring?</p><p>2. Hur påverkas ett svenskt företag av att möjligheten finns att bli utsatt för informationskrigföring?</p><p>3. Finns det svenska företag som använder sig av informationskrigföring mot andra svenska företag?</p><p>Dessa frågor finner jag svar på genom att läsa böcker, rapporter och göra intervjuer. Jag kommer fram till att det finns ett antal svenska företag som har utsatts för informationskrigföring. Jag kommer också fram till hur företag påverkas av att möjligheten att bli utsatt för informationskrigföring finns och de hanterar det så att de investerar pengar, utbildar personal och köper teknisk skyddsutrustning som de hoppas ska kunna förhindra en eller flera attacker. Men det viktigaste är att åtgärderna måste vara möjliga och ekonomiskt försvarbara.</p><p>Som svar på min 2:a frågeställning kommer jag fram till ett lite dubbelt svar och det är att det förekommer inte att svenska företag använder informationskrigföring mot andra svenska företag som de samarbetar med, men annars så förekommer det.</p>