When needing to search for data in multiple datasets there is a risk that not all da-tasets are of the same type. Some might be in XML-format; others might use a re-lational database. This could frighten developers from using two separate datasets to search for the data in, because of the fact that crafting different search methods for different datasets can be time consuming. One option that is greatly overlooked is the usage of regular expressions. If a search expression is created it can be used in a majority of database engines as a “WHERE” statement and also in other form of data sources such as XML. This option is however, at best, poorly documented and few tests have been made in how it performs against traditional search methods in databases such as “LIKE”. Multiple experiments comparing “LIKE” and “REGEXP” in MySQL have been performed for this paper. The results of these experiments show that the possible overhead by using regular expressions can be motivated when considering the gain of only using one search phrase over several data sources. / När behovet att söka over flertalet typer av datakällor finns det alltid en risk att inte alla datakällor är av samma typ. Några kan vara i XML-format; andra kan vara i form av en relationsdatabas. Detta kan avskräcka utvecklare ifrån att använda två oberoende datakällor för att söka efter data, detta för att det kan vara väldigt tidskrävande att utveckla två olika vis att skapa sökmetoderna. Ett alternativ som ofta är förbisett är att använda sig av reguljära uttryck. Om ett sökuttryck är skapat i reguljära uttryck så kan det användas i en majoritet av data-basmotorerna på marknaden som ett ”WHERE” påstående, men det kan även an-vändas i andra typer av datakällor så som XML. Detta alternativ är allt som ofta dåligt dokumenterat och väldigt få tester har ut-förts på prestandan i jämförelse med ”LIKE”. Som grund för denna uppsats har flertalet experiment utförs där ”LIKE” och ”REGEXP” jämförs i en MySQL databas. Försöken visar på att den eventuella försämringen i prestanda kan betala sig vid användande av multipla datatyper.

<p>As global location systems offer only restricted availability, they are not suitable for a world- </p><p>wide tracking application without extensions. This thesis contains a goods-tracking solution, </p><p>which can be considered globally working in contrast to formerly developed technologies. For </p><p>the creation of an innovative approach, an evaluation of the previous efforts has to be made. </p><p>As a result of this assessment, a newly developed solution is presented in this thesis that uses </p><p>the Global Positioning System (GPS) in connection with the database correlation method </p><p>involving Global System for Mobile Communications (GSM) fingerprints. The database </p><p>entries are generated automatically by measuring numerous GSM parameters such as Cell </p><p>Identity and signal strength involving handsets of several different providers and the real </p><p>reference position obtained via a high sensitivity GPS receiver.</p>

As global location systems offer only restricted availability, they are not suitable for a world- wide tracking application without extensions. This thesis contains a goods-tracking solution, which can be considered globally working in contrast to formerly developed technologies. For the creation of an innovative approach, an evaluation of the previous efforts has to be made. As a result of this assessment, a newly developed solution is presented in this thesis that uses the Global Positioning System (GPS) in connection with the database correlation method involving Global System for Mobile Communications (GSM) fingerprints. The database entries are generated automatically by measuring numerous GSM parameters such as Cell Identity and signal strength involving handsets of several different providers and the real reference position obtained via a high sensitivity GPS receiver.

Time series data refers to data recorded over time, often periodically, and can rapidly accumulate into vast quantities. To effectively present, analyse, or conduct research on such data it must be stored in an accessible manner. For convenient storage, database management systems (DBMSs) are employed. There are numerous types of such systems, each with their own advantages and disadvantages, making different trade-offs between desired qualities. In this study we conduct a performance comparison between two contrasting DBMSs for time series data. The first system evaluated is PostgreSQL, a popular relational DBMS, equipped with the time series-specific extension TimescaleDB. The second comparand is MongoDB, one of the most well-known and widely used NoSQL systems, with out-of-the-box time series tailoring. We address the question of which out of these DBMSs is better suited for time series data by comparing their query execution times. This involves setting up two databases populated with sample time series data — in our case, publicly available weather data from the Swedish Meteorological and Hydrological Institute. Subsequently, a set of trial queries designed to mimic real-world use cases are executed against each database, while measuring their runtimes. The benchmark results are compared and analysed query-by-query, to identify relative performance differences. Our study finds considerable variation in the relative performance of the two systems, with PostgreSQL outperforming MongoDB in some queries (by up to more than two orders of magnitude) and MongoDB resulting in faster execution in others (by a factor of over 30 in one case). Based on these findings, we conclude that certain queries, and their corresponding real-world use cases, may be better suited for one of the two DBMSs due to the alignment between query structure and the strengths of that system. We further explore other possible explanations for our results, elaborating on factors impacting the efficiency with which each DBMS can execute the provided queries, and consider potential improvements. / I takt med att mängden data världen över växer exponentiellt, ökar också behovet av effektiva lagringsmetoder. En ofta förekommande typ av data är tidsseriedata, där varje värde är associerat med en tidpunkt. Det kan till exempel vara något som mäts en gång om dagen, en gång i timmen, eller med någon annan periodicitet. Ett exempel på sådan data är klimat- och väderdata. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut samlar varje minut in mätvärden från tusentals mätstationer runt om i landet, så som lufttemperatur, vindhastighet och nederbördsmängd. Det leder snabbt till oerhört stora datamängder, som måste lagras för att effektivt kunna analyseras, förmedlas vidare, och bevaras för eftervärlden. Sådan lagring sker i databaser. Det finns många olika typer av databaser, där de vanligaste är relationella databaser och så kallande NoSQL-databaser. I den här uppsatsen undersöker vi två olika databashanteringssystem, och deras lämplighet för lagring av tidsseriedata. Specifikt jämför vi prestandan för det relationella databashanteringssystemet PostgreSQL, utökat med tillägget TimescaleDB som optimerar systemet för användande med tidsseriedata, och NoSQL-systemet MongoDB som har inbyggd tidsserieanpassning. Vi utför jämförelsen genom att implementera två databasinstanser, en per komparand, fyllda med SMHI:s väderdata och därefter mäta exekveringstiderna för ett antal utvalda uppgifter som relaterar till behandling av tidsseriedata. Studien konstaterar att inget av systemen genomgående överträffar det andra, utan det varierar beroende på uppgift. Resultaten indikerar att TimescaleDB är bättre på komplexa uppgifter och uppgifter som involverar att plocka ut all data inom ett visst tidsintervall, emedan MongoDB presterar bättre när endast data från en delmängd av mätstationerna efterfrågas.