Akutsjukvården i Sverige är en samhällsviktig verksamhet i vardag, kris och i händelse av krig. Den operativa ledningen på akutmottagningar sköts av en sjuksköterska med ledningsansvar, vars uppdrag är att leda och fördela arbetet under ett skift. På akutmottagningar i Sverige arbetar såväl tillsvidareanställd ordinarie personal med olika erfarenhetsnivå, liksom bemanningsanställd personal under förhållanden som kan definieras som påfrestande. Syftet med denna studie har varit att bidra med förståelse av ledarskap i akutsjukvårdens kontext genom att undersöka upplevelser av ledarskap av tillfälliga grupper under påfrestande förhållanden i rollen som ledningssjuksköterska. Med en kvalitativ ansats genomfördes sex semistrukturerade intervjuer med ledningssjuksköterskor från olika akutmottagningar i Region Stockholm. Resultatet analyserades genom en tematisk analys där en i Sverige etablerad ledarskapsmodell användes. Analysen genererade fyra teman som beskriver rollen och sammanhanget ledningssjuksköterskor verkar i, vad som kännetecknar påfrestande förhållanden i akutsjukvården och vilka omgivnings- och ledarfaktorer som påverkar ledarskapet hos ledningssjuksköterskor. Ett resultat av studien är en empirisk tillämpning av generell ledarskapsteori i akutsjukvårdens kontext. Studiens viktigaste bidrag är att ledningssjuksköterskor anpassar sitt ledarskap efter graden av påfrestning och personalgruppens kompetens, erfarenhet och behov av stöd. Resultatet indikerar också att kännedom om personalgruppens kompetens kan vara av särskilt betydelse under påfrestande förhållanden med tidsbrist, osäkerhet och psykiska påfrestningar som följd. / Emergency healthcare in Sweden holds a vital societal function in ordinary circumstances, crisis situations, and in the event of war. The operational management within emergency departments is lead by a nurse in charge, tasked with the responsibility of leading and allocating work during a shift. Within Swedish emergency departments there is a mix of permanently employed regular staff with varying levels of experience and temporary staff working under conditions that can be defined as demanding. The aim of this study has been to contribute to an understanding of leadership within the context of emergency healthcare by examining experiences of leadership of temporary groups during demanding conditions in the role of a charge nurse. A qualitative study involved conducting six semi-structured interviews with charge nurses from various emergency departments in the Stockholm Region. The results were analyzed using a thematic analysis utilizing a well-established leadership model in Sweden. This analysis generated four themes describing the role and context in which chargenurses operate, what characterizes demanding conditions in emergency healthcare, and which environmental and leadership factors affect the leadership of charge nurses. An outcome of the study involves the empirical application of general leadership theory. The primary contribution of this study is that charge nurses adapt their leadership based on levels of adversity and the competence, experience and support needs of the staff group. The results also suggest that awareness of the staff group’s competence can be particularly significant under demanding conditions, including time constraints, uncertainty and stress.

Syftet med denna studie var att studera sjukvårdsledares upplevelser av beslutsfattande under påfrestande förhållanden inom den prehospitala särskilda sjukvårdsledningen. Frågeställningarna bestod av vilka aspekter sjukvårdsledare upplevde som ogynnsamma respektive gynnsamma för beslutsfattande under påfrestande förhållanden. Totalt har 13 sjukvårdsledare intervjuats semistrukturerat med stöd av Critial Decision Method. Intervjumaterialet har databearbetats genom tematisk analys. Detta resulterade i två huvudteman samt sju subteman som redogör ogynnsamma samt gynnsamma aspekter för sjukvårdsledares beslutsfattande under påfrestande förhållanden. Den huvudsakliga slutsatsen i denna studie är att erfarenhet är gynnsamt för beslutsfattande under påfrestande förhållanden. De andra ogynnsamma och gynnsamma aspekterna står i kontrast gentemot varandra. / The purpose of this study was to study medical incident commanders experiences of decision-making under demanding conditions within the special major incident medical management- and support team. The research questions consisted of which aspects medical incident commanders experienced as unfavorable and favorable for decision-making under demanding conditions. A total of 13 medical incident commanders were interviewed semi-structured with the support of the Critial Decision Method. The interview material has been data processed through a thematic analysis. This resulted in two main themes with seven subthemes that describe unfavorable and favorable aspects of medical incident commanders decision-making under demanding conditions. The main conclusion of this study is that experience is beneficial for decision making under demanding conditions. The other unfavorable and favorable aspects stand in contrast to each other.