Uppsatsens syfte är att kartlägga ÅRE Destination AB och arbetet i utvecklandet av barmarkssäsongen i ÅRE samt den samverkans- och förankringsprocess bland destinationsbolagets medlemmar som har kännetecknat detta arbete. För att få svar på uppsatsens syfte och frågeställningar valdes teoretiska utgångspunkter inom organisationsstruktur och nätverksteori, som tillsammans med den empiriska insamlingen har analyserats. Nio lokala aktörer och representanter inom ÅREs näringsliv valdes ut för intervju, där de har svarat på frågor som berör destinationsbolagets arbete, hur samverkan och den interna kommunikationen fungerar samt frågor om barmarksprodukten och dess utvecklingspotential i ÅRE. Resultatet visar att respondenterna anser att destinationsbolagets ledning har en viktig roll som samverkansplattform men att det finns brister i samverkansstrukturen och den interna kommunikationen. Respondenterna har en stark framtidssyn på att ÅRE ska bli en hållbar året runt-destination men framhåller även att det finns arbete att utföra innan man når dit. Författarna har undersökt ÅREs interna styrkor och svagheter med att utveckla en hållbar barmarkssäsong. Utifrån intervjuerna framkommer det strategiska frågor som kan relateras till insatser inom tre aspekter för att uppnå Vision 2020:s mål om en konkurrenskraftig barmarksprodukt. Finansiering, samverkan och legitimitet är strategiska aspekter som destinationsbolagets ledning bör uppmärksamma i sitt arbete för att utveckla ÅREs barmarksprodukt.

Syftet med den här studien har varit att analysera informationsbehovet hos vemdalsområdets besökare för att se hur Destination Vemdalen AB i framtiden skall bedriva en funktionell gästinformation som möter konsumenternas behov. Här vill vi bidra med ett ramverk för en hållbar verksamhet i framtiden. Undersökningen är baserad på en enkätundersökning bland Destination Vemdalens besökare, intervjuer med personer på strategiska poster inom turismnäringen samt informella intervjuer med aktörer i position med mycket gästkontakt där allmän service efterfrågas. Studien har visat att turistbyråns roll är föråldrad och att en teknisk revolution inom gästinformationens utveckling måste till för att möta konsumenternas behov. Vidare visar undersökningen att besökarna litar mer på fysiska personer än digitala källor, dock använder sig många av den nya tekniken av praktiska skäl då den är mer tillgänglig. Därför måste destinationer arbeta mer med det digitala värdskapet och höja tillförlitligheten på det digitala så att konsumenten kan ta beslutet att köpa produkter direkt på destinationsbolagens hemsidor.

Detta examensarbete på kandidatnivå utforskade samverkan mellan destinationsbolag och livsstilsentreprenörer inom besöksnäringen. Problemformulering grundades i de båda parternas olika synsätt på företagande och tillväxt. En fallstudie i Jämtlands och Västernorrlands län utfördes för att undersöka de båda parternas förutsättningar, motiv, barriärer och eventuella fördelar rörande samverkan. Litteratur kring samverkan, destinationsutveckling, destinationsbolag, entreprenörsskap och marknadsföring låg till grund för studiens litteraturgenomgång och teoretiska ramverk. 11 semistrukturerade intervjuer genomfördes med både livsstilsentreprenörer och destinationsbolag verksamma i de båda länen. Intervjuerna analyserades tematiskt. Fem huvudteman identifierades: samverkan, förutsättningar för samverkan, motiv och fördelar för samverkan samt barriärer för samverkan. Studien kom fram till att samverkan mellan DMOer och LSEr sågs som eftersträvansvärt och att marknadsföring och destinationsutveckling var de två främsta motiven för samverkan. De motiv som låg till grund för samverkan var relaterade till upplevda potentiella fördelar hos parterna. Barriärer för samverkan som identifierades var bristande transparens, kommunikation och resurser. Framtida forskningförelogs till att ytterligare utforska kommunikation och strategier hos de båda parterna. / This bachelor thesis explored collaboration between destination managing organisations and lifestyle entrepreneurs within the tourism sector. Problematisation drew from stakeholders diverging views on business practice and growth. A case study in Jämtland and Västernorrland counties were carried out to investigate the parties’ prerequisites, motives, barriers and potential gains from collaboration. Literature on collaboration, destination development, destination managing organisations, entrepreneurship and marketing were the foundations for the thesis literature review and theoretical framework. 11 semi-structured interviews with lifestyle entrepreneurs and destination managing organisations within the two counties were carried out. Thematic analysis was conducted. Five main themes were identified through analysis: collaboration, prerequisites for collaboration, motives and potential gains from collaboration and barriers for collaboration. The thesis concluded collaboration between DMOs and LSEs as desirable and marketing and destination development were identified as the two main motives for collaboration. Motives were also related to perceived potential gains among the stakeholders. Barriers for collaboration were identified as lack of transparency, communication, and resources. Future research was suggested to further explore both parties'communication and managerial strategies. / <p>2024-05-29</p>