Bakgrund Diabetes typ 2 är en av de snabbast växande sjukdomarna i både Sverige och resten av världen. Vid diabetes typ 2 utgör egenvård en betydande del av behandlingen och för att klara detta behövs kunskap om sjukdomen. I sjuksköterskeyrket ingår att förse patienter med information och kunskap, bland annat genom patientundervisning. Ett flertal studier beskriver hur information och kunskap uppfattas av patienter och hur det på bästa sätt förmedlas till dem. Däremot saknas ett instrument som mäter patienternas befintliga kunskap om sjukdomen och hur de värderar information. Syfte Syftet med arbetet är att undersöka hur informations- och kunskapsbehovet vid diabetes typ 2 varierar utifrån kön, HbA1c, ålder, utbildning och duration samt identifiera de frågor där informations- och kunskapsbehovet är störst respektive lägst. Metod Arbetet grundas på en kvantitativ enkät utformad efter The Toronto Informational Needs Questionnaire-Breast Cancer och är analyserat utifrån data från 86 patienter.  Frågor ur denna enkät har behandlats i dataprogrammet Statistical Package for the Social Sciences och presenteras som deskriptiv statistik. Den teoretiska utgångspunkten för arbetet är Lazarus och Folkmans teori. Resultat Det finns ett behov av såväl mer information som kunskap hos alla de grupper som undersökts. Skillnader dem emellan kunde urskiljas. De grupper som rankat informations- och kunskapsbehovet högst är kvinnor och personer som haft diabetes typ 2 i mer än 11 år. Män rankar vikten av information lägre och anser sig i större utsträckning ha den kunskap de behöver. Frågor där information av patienterna anses vara mycket viktigt rör medicinska frågor. Kunskap kring hur sociala frågor ska hanteras värderades lägst. Diskussion Informationssökning är ett sätt att hantera den situation som uppstår när en människa drabbas av sjukdom. Hur varierar behovet mellan olika demografiska variabler som kön, ålder, utbildning, HbA1c, och duration? Hur värderar patienterna sin kunskap? Inom vilka områden finns informationsbehov och kunskapsluckor? / Background Type 2 diabetes is one of the fastest growing diseases in Sweden and the rest of the world. In type 2 diabetes self-care is an important part of the treatment and knowledge is needed to manage that. The nursing profession comprises to provide patients with information and knowledge - this is done through patient education. Several studies describe how information and knowledge is perceived by patients and the most suitable methods to pass information and knowledge on. However there is a lack of tools that measures patients existing knowledge and how they value information. Aim The aim of this study is to investigate how need for information and knowledge in diabetes type 2 varies by gender, HbA1c, age, education and duration, and to identify questions where the need for information and knowledge is the highest and the lowest. Methods The study is based on a quantitative survey designed by The Toronto Informational Needs Questionnaire - Breast Cancer and is analyzed using the data from 86 patients. Questions from this survey have been processed in a software called Statistical Package for the Social Sciences and the result is presented as descriptive statistics. The theoretical starting point for the study is the Lazarus and Folkman`s theory. Results There is a need for more information as well as knowledge in all of the groups studied. Differences between the groups were discerned and the groups that ranked the needs for information and knowledge highest were women and people who have had diabetes type2 for more than 11 years. Men rank the importance of information lower and they consider themselves to a greater extent having the necessary information. Questions where information is considered very important concern medical issues. Knowledge of how social issues would be handled; were ranked as the lowest. Discussions Searching for information is one way to handle the situation that arises when one gets ill. How requirements vary among different demographic groups, such as gender, age education, HbA1c and duration? How do patients evaluate their knowledge, and in which areas do gaps in information and knowledge exist?

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en ökande folkhälsosjukdom som till stor del orsakas av ohälsosammalevnadsvanor. Det är viktigt att sjuksköterskan utöver sin specialistkompetens, omvårdnad, har denkunskap som krävs för att kunna hjälpa patienter att motiveras till egenvård och livsstilsförändringargenom motiverande samtal. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter avatt motivera vuxna patienter med diabetes typ 2 till egenvård och livsstilsförändringar. Metod: Studienär en allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats. Resultat: Studien resulterade i 3 kategorier och 6underkategorier; Vikten av kunskap (otillräcklig utbildning & utbildning ökar sjuksköterskanssjälvförtroende), Sjuksköterskans hinder (maktlöshet och hopplöshet & Sjuksköterskans upplevelser avpatienternas beteenden och attityder), Stöd från organisationen (ekonomiska brister & behovet av tid)som besvarade studiens syfte och problemformulering. Diskussion: Sjuksköterskorna upplevdekunskapsbrist gällande att motivera patienter till att utföra egenvård och livsstilsförändringar. Ekonomi,resurser och tidsbrist hade en påverkan på sjuksköterskans arbete. Sjuksköterskor som fått utbildninginom hantering av patienter med diabetes typ 2 upplevde vården mer lättsam med förbättradevårdresultat. Slutsats: Vården av patienter med diabetes typ 2 kan förbättras om sjuksköterskor harkunskap, tid och stöd för att kunna utöva personcentrerad vård och för att motivera patienter tillegenvård och livsstilsförändring / Background: Type 2 diabetes is an increasing public-health disease largely caused by unhealthylifestyle habits. It is important that nurses, in addition to their specialized competence, have theknowledge required to help patients to be motivated to self-care and lifestyle changes throughmotivational interviewing. Aim: Describe nurses' experiences of motivating adult patients with type 2diabetes to self-care and lifestyle changes. Method: General literature review with a qualitativeapproach. Results: The study resulted in 3 categories and 6 subcategories; Importance of knowledge(insufficient education & education increases the nurse's self-confidence), nurse's obstacles(powerlessness & hopelessness & nurse's experiences of patients' behaviors and attitudes), Support fromthe organization (financial shortages & the need for time) that answered the study's purpose andproblem formulation. Discussion: The nurses experienced lack of knowledge regarding motivatingpatients to perform self-care and lifestyle changes. Finances, resources and lack of time had an impacton the nurses' work. Nurses who received training in management of type 2 diabetes perceived thecare to be more straightforward with improved outcomes. Conclusion: The care of patients with type 2diabetes can be improved if nurses have the knowledge, time and support to practice person-centeredcare to motivate patients to self-care and lifestyle changes.