No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

In a global education policy context, school leadership has grown in importance in relation to improving school outcomes as well as equity in education. At the same time, during the last decades, the Swedish school system has undergone several large-scale national education reforms. Reforms that have changed the relations between the different levels in the decentralised Swedish school system and at the same time created debates about the purpose and goals of the school system. These debates are based in different perspectives and shaped by various school discourses. The result discourse connected to the perspective of marketization and the democratic discourse connected to the perspective of social inclusion and equality. These are two central discourses who proclaim different views on how challenges within the school system should best be solved. The purpose of this study is to contribute to knowledge about the mission and responsibilities of principals in upper secondary schools in the Swedish school system. The study takes its point of departure in observations of follow-up meetings between principals within upper secondary schools and the local education authority (LEA). This study has three theoretical contributions. The first contribution concerns knowledge of the principal’s mission, assignment, and work tasks. The second contribution is knowledge of how the result discourse and the democratic discourse are used in conversations about the principal’s mission, assignment, and work tasks. The third contribution is knowledge of the interaction between the principal and the LEA, different levels in the decentralised Swedish school system, in the context of follow-up meetings. The results show that LEAs describe the principal’s mission in three parts – economy, administration, and pedagogy. The two discourses are used in all three of the missions where they sometimes collide, creating a discursive conflict and sometimes co-exist without conflict. The results also show that the LEA and principals often have a common view of the purpose and goal of the school system, but there is seldom a common strategy for how these goals are to be achieved. This study contributes to an understanding how LEAs and political governance shape the role of the principals, but more studies are needed. / Vikten av rektors ledarskap har i en global utbildningspolitisk kontext lyfts alltmer under 2000-talet dels i relation till arbetet med att förbättra skolresultaten, dels för att öka likvärdigheten i arbetet med det kompensatoriska uppdraget. Parallellt med att rektors ledarskap vuxit i betydelse har den svenska skolan samtidigt genomgått ett flertal reformer som skapat debatter om skolans uppdrag, syfte och mål. Reformerna har inte bara skapat debatt om vad skolans uppdrag är och hur skolans utmaningar bäst ska lösas utan även lett till att det skett förändringar i relationerna mellan aktörerna i styrkedjan. Samtidigt består det svenska decentraliserade skolsystemet av en dubbel styrning gentemot rektorer, från såväl stat som huvudman. Debatterna som förts om det svenska skolsystemet har skapats utifrån olika uppfattningar om skolans uppdrag. Uppfattningar som har ett ursprung i olika diskurser inom marknadsstyrningen och skolans kompensatoriska uppdrag, såsom resultatdiskursen och demokratidiskursen. Dessa diskurser består av olika värden och syn på hur utmaningar i skolsystemet bäst ska lösas. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om gymnasierektors uppdrag i styrkedjan. Studien har sin utgångspunkt i observationer av resultatsamtal mellan rektorer och verksamhetsledning inom gymnasieskolan i en kommun och har tre teoretiska bidrag. Det första bidraget är kunskap om rektors uppdrag i styrkedjan. Det andra bidraget är kunskap om hur resultatdiskursen och demokratidiskursen används i samtal om rektors uppdrag och arbetsuppgifter. Det tredje bidraget är kunskap om samspelet mellan rektor och huvudman i sammanhanget av ett resultatsamtal. Resultaten visar att verksamhetsledning formulerar tre olika styrningar – ekonomisk, administrativ och pedagogisk. Resultatdiskursen samt demokratidiskursen används i samtliga tre styrningar vilket skapar samtal om rektors uppdrag där diskurserna krockar men även samtal där diskurserna samexisterar utan konflikt. Resultaten visar även att huvudman och rektorer till stor del har en gemensam syn på målen som ska uppnås, dock saknas ofta en gemensam strategi för hur dessa mål ska uppnås. Denna studie har kunnat bidra med en pusselbit i att förstå hur den kommunala organisatoriska och politiska styrningen formar rektorsrollen, och fler studier skulle behövas.

Sedan 2018 har programmering funnits med i högstadiets läroplan tillhörande matematikämnet. Denna förändring skapade flera debatter och matematiklärare ställdes inför en helt ny utmaning. Eftersom programmering är något som inte lärs ut på ämneslärarutbildningen i matematik vid Linnéuniversitetet väcker det intresse av att analysera vilka framtida hinder nyexaminerade matematiklärare kommer att bemöta. Arbetet fokuserar på att undersöka vilka utmaningar som matematiklärare möter när de undervisar med hjälp av programmering som verktyg i det centrala innehållet algebra. Varför dessa utmaningar uppstår var även en central utgångspunkt. Studien är av en kvalitativ karaktär där både intervjuer samt observationer användes för att samla in data. Tematisering av empirin tillhörande intervjuerna gjordes och utmaningarna som lärarna uttryckte analyserades utifrån ett internt samt externt perspektiv. Studien visar på att den främsta utmaningen lärare möter då de integrerar programmering i matematikundervisningen är att de själva känner sig begränsade av sina kunskaper i att programmera, men även en begränsning angående teoretiska begrepp existerar. De verksamma lärarna ser även programmering som en kunskap i sig och kopplingar till det centrala innehållet algebra är svaga. Programmering kopplas däremot i större utsträckning till logik och problemlösning. Implikationerna av arbetet är att skolor måste fortsätta vidareutbilda lärare i programmering för att säkerhetsställa att kvaliteten på undervisningen inte ska sjunka. Då flertalet utmaningar matematiklärare möter identifieras och framställs kan dessa utmaningar i tidigare skede motarbetas för att skapa bättre förutsättningar för elevernas lärmiljö.

This study intends to investigate the view of 3D prints in different teaching environments among school staff. The study aims to address what kind of teaching opportunities 3D printing contributes for technology education, as well as any teaching challenges that 3D printing causes in the classroom. The information was collected by interviewing a group of nine teachers, a peda-gogical developer and a school principal about the thoughts and experiences with the use of 3D printing in education.The result shows that 3D printing creates positive opportunities in technology education because the process from model manufacturing, troubleshooting, re-mediation and to finished product can create learning opportunities according to the course syllabus for the Swedish technology subject. The technology of 3D printing also creates opportunities for discussions in the classroom about its consequences for humankind, society and the environment. These discus-sions are given considerable space in the Swedish curriculum of the technical subject.In addition to technology, there are also opportunities for cross-cutting work on subjects such as the mathematics were the 3D printer can be used multi-modally to make abstract sections more concrete.The study also shows challenges with its use in education. Time is seen as the biggest challenge with the 3D printer were understanding, proper handling, and planning is a good method for managing the tool properly. Finally, the safety of 3D printing is also discussed, were the tool is regarded as relatively safe. However, the presence of microplastics in connection with the plastic melting means that it should be placed where ventilation is present.

No description available.

No description available.

Foreign languages are an important part of today's school system. At the beginning of the 2000s, the Common European Framework of Reference for Languages was introduced, which aims to create cross-country comparability of language qualifications.In order to find out whether the teaching content in the two countries has similarities, which ultimately lead to a similar level within the foreign language, I deal with the following ques- tions. On the one hand, What similarities and differences can be observed in the competence area of oral communication in the lower secondary level of foreign languages between Ger- many and Sweden? and on the other hand, What similarities and differences can be observed in the subject areas in the lower secondary level of foreign languages between Germany and Sweden? For this purpose, I conduct a comparative curriculum study and a curriculum analysis, examining the Swedish and Schleswig-Holstein curricula. It could be noted that there were several similarities and differences between the curricula of the two countries. Within the sub- ject areas, many overlapping topics could be identified, such as how to be able to introduce oneself in the target language and to be able to talk about the family. In terms of writing skills, there were similarities in terms of topics, but also in terms of the type of teaching, such as presentations and stories. The biggest differences could be found in the subject areas and in the competence of writing within the structure and scope. Thus, the Schleswig-Holstein curriculum is much more extensive and detailed than the Swedish curriculum.