Syftet med denna kvantitativa studie är att undersöka huruvida det finns skillnader i andelen insatser inom barnavården mellan de svenska kommunerna. Studiens fokus ligger på att analysera kommunernas strukturella förhållanden i förhållande till vilka åtgärder de vidtar i barnavårdsärenden. De empiriska uppgifterna för studien är främst sekundärdata som samlats in från Statistiska centralbyrån och från Socialstyrelsen. Frågeställningarna för studien är ”Skiljer sig kommunerna åt i andelen barnavårdsinsatser och i sådana fall hur?” och "Om det skiljer sig åt mellan kommunerna, har kommunens strukturella förutsättningar en inverkan på andelen barnavårdsinsatser och i sådana fall på vilket sätt?”. Studiens inhämtade data visar att det finns skillnader i andelen insatser i barnavården mellan kommunerna. Vidare visar analyser av data att skillnaderna i andelen insatser är korrelerade, både negativt och positivt till kommunernas strukturella förhållanden. Resultaten visar också att de olika variabelgrupperna av strukturella förhållanden har olika förklaringar till variationen i de åtgärder som vidtagits. Demografi är den enskilt största förklaringen medan ekonomin visar sig vara den minsta mellan grupperna. Den största effekten som kommer av en variabel är kommunens invånares utbildningsnivå. Vidare visar studien på skillnaderna mellan de svenska kommunerna och belyser ojämlikheterna i det svenska välfärdssystemet. Detta trots sina många förordningar för att motverka detta och att vara allmänt känt för att vara i framkant av den universalistiska synpunkten. / The aim of this quantitative study is to examine whether there are differences in the quantity of actions taken in child protections services between the swedish municipalities. Moreover the focus of the study is to analyze the municipalities structural conditions in relation to what actions they take in child protection service cases. The empirical data for the study is primarily secondary data collected from the Swedish Central Bureau of Statistics and from the Swedish National Board of Health and Welfare. The questions at issue for the study are “Do the municipalities differ in the proportion of actions taken in child protection services and if so, how?” and “If it differs between the municipalities, do the municipalities’ structural conditions have an impact on the proportion of actions taken in child protection services and if so, in what way? The collected data shows that there are differences in the amount of actions taken in child protection service cases between the municipalities. Furthermore the analyses of that data demonstrates that the differences in the actions taken are correlated, both negatively and positively to the structural conditions of the municipalities. The findings also shows that the different variable groups of structural conditions have different explanatories of the variation in the actions taken. Demography is the single biggest explanatory while economy is shown to be the smallest between the groups. The greatest effect of a single variable is the education level of the municipality’s citizens. Further on the study exposes the differences between the Swedish municipalities and brings light to the inequalities in the Swedish welfare system. This despite its many regulations to decrees it and widely being known for being in the forefront of the universalistic viewpoint.