Uganda är ett av världens fattigaste länder i dag. Med en kraftigt utbredd fattigdom som försvåras av att landet har en bristande demokrati, vilket har lett till utbredd korruption i landet. Vilkoren för att skapa social välfärd och att bedriva socialt arbete är begränsat. Jag har i detta arbete valt att undersöka hur ett antal personer i Uganda med socialt arbete som specialitet, hur de ser på social välfärd i Uganda. Vilka hinder finns och hur ska man kunna bygga upp social välfärd som inkluderar hela befolkningen, var några av frågorna jag ställde mig. Mitt empiriska material består av sex stycken intervjuer av personer i Uganda som har anknytning till socialt arbete. Jag valde att använda mig av en kvalitativ intervjumetod för att på det viset få en djupare inblick i mina informanters svar på mina frågeställningar. För att underbygga min studie har jag också använt mig av teoretiskt material i form av forskning kring social utveckling och social välfärd. Min studie visar på att definitionerna av välfärd tillhör de mer grundläggande basbehoven. Vilkoren och hinderna för att bygga upp social välfärd kantas av korruption, ojämn resursfördelning likväl som tribalism. Trots misstron mot regeringen visar min studie att regeringen faktiskt borde stå för den sociala välfärden men med ett lokalt samarbete mellan befolkningen och regeringen för att på det viset tillgodose befolkningens behov. / Uganda is one of the world`s poorest countries today. With widespread poverty that has been worsen by the absence of democracy and the presence of widespread corruption. The conditions to create a social welfare system and to carry out social work are limited. I have chosen in this paper to find out how a number of people in Uganda who are specialised in social work view social work in Uganda. What obstacle are present and how social welfare, which includes the hole population in Uganda can be achieved are some of the questions are intended to answer. My empirical materials consist of six interviews of persons with connection to social work. I chose a qualitative method of interview because in this way I will get a deeper insight into my informers answer of the questions asked. To support my study I have also used some theoretical materials in the form of research done on social development and social welfare. My study shows that the definitions of welfare are about the most basic needs. The conditions to put in place a social welfare system are being punctuated by corruptions, unequal distribution of the countries recourses and by tribalism. Despite the distrust of government, my study shows that the government should in fact be responsible for the implementation of social welfare but with the collaboration of the local population. In that respect, the government will see to everyone’s need.

Syftet med denna kvantitativa studie är att undersöka huruvida det finns skillnader i andelen insatser inom barnavården mellan de svenska kommunerna. Studiens fokus ligger på att analysera kommunernas strukturella förhållanden i förhållande till vilka åtgärder de vidtar i barnavårdsärenden. De empiriska uppgifterna för studien är främst sekundärdata som samlats in från Statistiska centralbyrån och från Socialstyrelsen. Frågeställningarna för studien är ”Skiljer sig kommunerna åt i andelen barnavårdsinsatser och i sådana fall hur?” och "Om det skiljer sig åt mellan kommunerna, har kommunens strukturella förutsättningar en inverkan på andelen barnavårdsinsatser och i sådana fall på vilket sätt?”. Studiens inhämtade data visar att det finns skillnader i andelen insatser i barnavården mellan kommunerna. Vidare visar analyser av data att skillnaderna i andelen insatser är korrelerade, både negativt och positivt till kommunernas strukturella förhållanden. Resultaten visar också att de olika variabelgrupperna av strukturella förhållanden har olika förklaringar till variationen i de åtgärder som vidtagits. Demografi är den enskilt största förklaringen medan ekonomin visar sig vara den minsta mellan grupperna. Den största effekten som kommer av en variabel är kommunens invånares utbildningsnivå. Vidare visar studien på skillnaderna mellan de svenska kommunerna och belyser ojämlikheterna i det svenska välfärdssystemet. Detta trots sina många förordningar för att motverka detta och att vara allmänt känt för att vara i framkant av den universalistiska synpunkten. / The aim of this quantitative study is to examine whether there are differences in the quantity of actions taken in child protections services between the swedish municipalities. Moreover the focus of the study is to analyze the municipalities structural conditions in relation to what actions they take in child protection service cases. The empirical data for the study is primarily secondary data collected from the Swedish Central Bureau of Statistics and from the Swedish National Board of Health and Welfare. The questions at issue for the study are “Do the municipalities differ in the proportion of actions taken in child protection services and if so, how?” and “If it differs between the municipalities, do the municipalities’ structural conditions have an impact on the proportion of actions taken in child protection services and if so, in what way? The collected data shows that there are differences in the amount of actions taken in child protection service cases between the municipalities. Furthermore the analyses of that data demonstrates that the differences in the actions taken are correlated, both negatively and positively to the structural conditions of the municipalities. The findings also shows that the different variable groups of structural conditions have different explanatories of the variation in the actions taken. Demography is the single biggest explanatory while economy is shown to be the smallest between the groups. The greatest effect of a single variable is the education level of the municipality’s citizens. Further on the study exposes the differences between the Swedish municipalities and brings light to the inequalities in the Swedish welfare system. This despite its many regulations to decrees it and widely being known for being in the forefront of the universalistic viewpoint.

This essay has the form of a scientific essay. It explores and reflects on the practical knowledge and the importance of reflection for managers in the social welfare. The starting point is stories from my own experience of various managerial assignments, which are discussed and tested with theories about different kind of knowledge. The essay describes a background and gives a context with the help of scientific studies on leadership and reflection. The central themes that are explored in the essay are wisdom, understanding, individual responsibility and reflection. The theories used are focusing on the type of knowledge that manifests itself in action. They origin from the philosophers Aristotle, Kjell S. Johannessen, John Dewey, Hans-Georg Gadamer, Ludwig Wittgenstein, Simone de Beauvoir and Donald Schön. This essay gives examples of how the practical knowledge that managers in welfare sector uses can be understood and how reflection is an important part and a prerequisite for the development of knowledge. / Den här uppsatsen har formen av en vetenskapliga essä. Den undersöker och reflekterar över den praktiska kunskapen samt vilken betydelse reflektion har hos chefer inom den sociala välfärden. Utgångspunkten är berättelser från min egen erfarenhet av olika chefsuppdrag, som diskuteras och prövas mot teorier om kunskapsformer. Essän ger en bakgrund och ett sammanhang genom forskningsstudier om ledarskap respektive reflektion. De centrala teman som utforskas är omdöme, förståelse, personligt ansvar och reflektion. Teorierna som används för diskussion och reflektion är sådana som fokuserar på den form av kunskap som visar sig i handling, huvudsakligen från filosoferna Aristoteles, Kjell S. Johannessen, John Dewey, Hans-Georg Gadamer, Ludwig Wittgenstein, Simone de Beauvoir och Donald Schön. Essän visar exempel på hur den praktiska kunskapen hos chefer i välfärden kan förstås och hur reflektion är ett betydelsefullt moment och en förutsättning för utveckling av kunskap.