Fotbollsklubbar bedriver inte sin verksamhet som vanliga företag. Fotbollsklubbar strävarnämligen inte efter att generera stora vinster ekonomiskt. Vinsterna ska i stället ske påfotbollsplanen, eftersom fotbollsklubbar strävar efter sportslig framgång. Dock har den strävan inneburit att fotbollsklubbar hamnat i ekonomiska svårigheter, vilket medfört att regelverket FFP-regelverket implementerats för att undvika att klubbar går i konkurs. FFP-regelverket tvingar fotbollsklubbar att generera positiva resultat för att undvika sanktioner. Inom det engelska ligasystemet Premier League finns det däremot sex klubbar som särskiljer sig från mängden. Klubbarna som benämns ”Big-six”-lagen har dominerat ligan historiskt och har kapitalstarka ägare som inte är oroade för ekonomiska svårigheter. Tidigare forskning menar att ett sätt att lyckas med att utföra två motstridiga intressen, vilka för fotbollsklubbarna är ekonomisk lönsamhet och sportslig framgång, är earnings management. Den här uppsatsen undersöker om det förekommer earnings management inom ”Big-six”-lagen, samt om det blivit någon förändring i användandet efter införandet av FFP-regelverket. Uppsatsen undersöker även vilka andra faktorer som påverkar earnings management. Studien bygger på användandet av två proxies för earnings management, vilka är income smoothing och accrual management.Resultaten visar att det förekommer earnings management inom ”Big-six”-lagen samt att användandet ökat efter införandet av FFP-regelverket. Resultaten stödjer även hypoteserna att ett negativt operativt kassaflöde och en stor tillväxt i intäkter har en signifikant påverkan på de diskrektionära periodiseringarna och i förlängningen earnings management inom ”Big-six”-lagen.