Studiens huvudsakliga målsättning är en djupare granskning av somliga aspekter av distansundervisning, närmare bestämt virtuella laborationer, inom fysikämnet på gymnasienivå och dess inverkan på elevers utveckling och deras inställning gentemot ämnet. Även lärares uppfattning av, och förhållningssätt gällande, virtuella laborationer granskas och ställs i förhållande till elevernas upplevelser. I fokus ligger elevers kunskapsutveckling och förståelse av fysikaliska fenomen och deras begreppsförståelse, det vill säga deras förståelse av, inom ämnet relevanta, begrepp och koncept. Underlaget som denna granskning baseras på, studiens empiri, har inhämtats via en kombination av både kvantitativa och kvalitativa undersökningar. Detta i form av informationsinsamling via enkät respektive semistrukturerade intervjuer där frågeställningen närmare förtydligas och deltagarna får möjligheten att vidare utveckla och detaljera sina svar. Resultaten som framkommer från undersökningen analyseras därefter med utgångspunkt i relevant tidigare forskning och Deweys teori om pragmatism. Då studiens omfång är tämligen begränsad med avseende på antalet deltagande elever och lärare genomförs även en kortare litteraturstudie i syftet att möjliggöra en djupare utvärdering av resultaten. Av studien framkommer att både elever och lärare är eniga om vikten av laborationer och praktiska undervisningsmoment inom fysikämnet och vidare anser att traditionella, alltså fysiska, laborationer är mer givande och medför en större positiv inverkan på elevers inlärning. Vidare ansåg eleverna att de mest betydande aspekterna av laborationer var tydliga instruktioner, möjligheten till samarbete med andra elever samt stöd och vägledning från lärare, vilket även affirmeras av lärarna. Skiljande åsikter framföres dock gällande huruvida virtuella laborationer i framtiden kommer kunna utvecklas tillräckligt för att vara en lämplig ersättning för fysiska laborationer, där lärare ställer sig mer kritiska till detta medan eleverna anser det vara möjligt.

Denna studie syftar till att undersöka potentialen i distanslaborationer. Möjligheten till att laborera på distans kan vara en viktig del av undervisningen då man av olika skäl inte kan vara fysiskt närvarande i en laborationssal. På grund av covid-19 var universiteten i Sverige mestadels stängda för studenter under perioden vt-20 till vt-21. Studenterna fick då istället delta i undervisningen från sina hem. I denna studie har både studenter och laborationshandledare intervjuats om deras erfarenheter av distanslaborationer som de hade under den här perioden. De intervjuade studenterna studerade för en kandidatexamen i fysik och de undersökta laborationerna ingick i kurserna Mekanik KF och Kvantfysik. Resultatet visar på områden som blir särskilt viktiga vid en distanslaboration. Det tydligaste området var delaktighet. De distanslaborationer där studenterna var mest delaktiga var de laborationer de mindes bäst och som de ofta tyckte var roligast att utföra. Vid distansstudier blir även grupparbetet särskilt värdefullt. Det kan vara en god idé att lägga till samarbete mellan olika laborationsgrupper eftersom distansstudier innebär att man förlorar kontakten med andra studenter som man annars träffar i labbrummet. Arbetsbördan på laborationshandledare tenderar att öka vid distanslaborationer. Orsakerna kan vara att studenterna inte har samma möjlighet att hjälpa varandra eller att labbhandledarna inte kan se när studenterna fastnar i en uppgift och inte kan ge direkt feedback. Dessutom kan labbhandledarna behöva ställa in all utrustning i förväg och kan också behöva vara närvarande när varje grupp av studenter utför laborationen individuellt. Därför bör man om möjligt använda fler laborationshandledare jämfört med vanliga laborationer. För att få välfungerande laborationer på distans kan det vara en god idé att förnya laborationerna utifrån kursmål och begrepp snarare än att anpassa befintliga laborationer. Om laboratorieutrustning som är okänd för studenterna används bör den dokumenteras och dokumentationen bör ges till studenterna så att de får en uppfattning om dess funktioner i förväg. Med ovanstående råd kan en distanslaboration vara välfungerande både för studenter och laborationshandledare. Beroende på målen med laborationen kan även en distanslaboration bli ett kompletterande inslag i en kurs även då man fysiskt har möjlighet att vara på plats. / This study aims to investigate the potential of distance labs. The possibility of remote labs can be an important part of teaching when, for various reasons, one cannot be physically present in a lab room. Due to Covid-19, universities in Sweden were mostly closed to students in the period from vt-20 to vt-21. Students had to attend classes from their homes instead. In this study, both students and lab supervisors were interviewed about their experiences of distance labs they had during this period. The interviewed students were studying for a bachelor's degree in physics and the investigated labs were part of the courses Mechanics KF and Quantum Physics. The results show areas that become particularly important in a distance lab. The most obvious area was participation. The distance labs in which the students were most involved were the labs they remembered best and often found the most fun to do. In distance learning, group work also becomes particularly valuable. It may be a good idea to add collaboration between different lab groups since, distance learning means losing contact with other students that you otherwise meet in the lab room. The workload of lab supervisors tends to increase with distance labs. The reasons may be that students do not have the same opportunity to help each other or that lab supervisors cannot see when students get stuck on a task and cannot give direct feedback. Furthermore, the lab supervisors may need to set up all equipment in advance and may also need to be present when each group of students performs the lab individually. Therefore, if possible, more lab supervisors should be used compared to regular labs. In order to have well-functioning distance labs, it may be a good idea to renew the labs based on course objectives and concepts rather than adapting existing labs. If lab equipment unknown to the students is used, it should be documented and the documentation should be given to the students to give them an idea of its functions in advance.  With the above advice, a distance lab could work well for both students and lab supervisors. Depending on the goals of the lab, a distance lab could also be a complementary element of a course even when physically possible to be on site.