No description available.

SAMMANFATTNING Bakgrund: En god nutritionsstatus hos en patient med sår är viktig för en lyckad sårläkningsprocess. En dietist är unikt kvalificerad för behandling och prevention av nutritionsrelaterade tillstånd och eftersom sårläkning och nutrition är nära sammankopplade är det av intresse att veta hur dietisten ser på sin roll och nutritionens betydelse vid sårvård. Detta område har tidigare studerats i ytterst liten omfattning. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur dietisten ser på sin roll och på nutritionens betydelse vid sårvård. Metod: Studien har en induktiv ansats. Semistrukturerade, kvalitativa intervjuer har genomförts med sex yrkesverksamma dietister som jobbar på fyra olika sjukhus i Mellansverige. En innehållsanalys har gjorts på intervjuerna. Koder och kategorier har skapats utifrån materialet, för att få en djupare förståelse för dietisternas uppfattning och tankar inom den aktuella frågan. Resultat: Resultatet tyder på att dietisten ser nutritionen som en viktig del i behandlingen av sår. Dock upplever dietisten att hon/han inte utnyttjas i tillräcklig utsträckning, att man är distanserad från patienterna och att nutritionen vid sårvård prioriteras lågt av andra yrkesgrupper inom vården. Man ser bland annat bristande kommunikation och ofullständiga rutiner som hinder i arbetet. Dietisten skulle vilja vara en mer naturlig och självklar del i sårvårdsarbetet. Trots en relativt negativ uppfattning om nuläget, ser man optimistiskt på framtiden inom sårvårdsarbete. De intervjuade dietisterna tror att mer forskning på området kommer leda till att dietistens roll blir mer uppmärksammad. / ABSTRACT Background: A good nutritional status of a patient with an ulcer is important for a successful healing process. A dietitian is uniquely qualified in the treatment and prevention of nutrition- related conditions. As wound healing and nutrition are closely linked, it is of interest to know how the dietitian understands his/her role and the importance of nutrition in wound care. Earlier research is very limited in this area. Aim: The aim of this study is to investigate how the dietitian understands his/her role, and the importance of nutrition, in wound care. Method: The study has an inductive approach. Semi-structured, qualitative interviews were conducted with six professional dietitians who work at four different hospitals in central Sweden. A content analysis has been made from the interviews. Codes and categories were created based on the material, in order to gain a deeper understanding of the dietitian's view and thoughts in the matter. Results: The results suggest that the dietitian sees nutrition as an important part in the treatment of wounds. However, the dietitian experiences that she or he cannot be utilized sufficiently, that one is distanced from the patients and that nutrition in wound care has low priority of other professions in health care. The dietitian experiences barriers such as poor communication and incomplete procedures. The dietitian wants to be a more natural and obvious part of wound care work. Despite a relatively negative perception of the current situation, they look optimistically to the future in the wound care work. The interviewed dietitians believe that more research in this area will give the dietitians more positive attention.

No description available.

Bakgrund Undernäring bland äldre är vanligt förekommande, också bland äldre i ordinärt boende, dvs. äldre som bor i egen lägenhet eller villa. Aktuella underlag behövs för de som arbetar med äldre, eftersom kosten utgör kärnan i nutritionsbehandlingen. En förutsättning för att kunna arbeta preventivt med undernäringsproblematik är att målgruppen får vara med och påverka, varför en god dialog med denna är nödvändig. Därför behövs fler kvalitativa studier på äldre i ordinärt boende. Syfte Syftet är att utforska hur äldre i ordinärt boende upplever att ha gått från en självständig kosthållning, till att vara beroende av hemtjänstens leverans av matlådor.Metod Fyra intervjuer genomfördes. Urvalskriterier var krav på att ha eller ha haft matlåda. Intervjuerna analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat Informanterna hade olika åsikter om matens smak, men värdesatte i övrigt ungefär samma saker. De prioriterade inte måltidsmiljö eller matens miljöaspekter, utan sa sig prioritera god mat, men ville inte klaga i första taget eller vara någon till last. Männen uttryckte missnöje, medan kvinnorna var mindre kräsna. Ingen informant åt hela matlådor, då de ansågs för stora. Informanterna trivdes bra i ordinärt boende då känsla av oberoende var mycket viktigt för dem. Därför ville de i hög utsträckning klara sig själva men gladdes åt möjligheten till matlådedistribution och annan hjälp från hemtjänst. Slutsats Äldre tycks i huvudsak värdesätta oberoende och självbestämmande, så länge det inte innebär besvär för någon annan. Detta var därför den största skillnaden med den nya matupplevelsen i jämförelse med den gamla, gällande livskvalitet. Hur äldre beskriver matupplevelser beror på tidigare erfarenheter, men åsikter om mat tenderar även att färgas av en önskan av att inte vilja klaga eller vara negativ, vilket försvårar arbetet med att få fram representativ forskning på äldre.

No description available.

Background Childhood overweight and obesity have increased during the past decades and there is a need for effective intervention programs both for treatment and prevention to interrupt the increased trend. Overweight and obesity result from a combination of genetic predisposition and lifestyle where an imbalance in energy intake (EI) and total energy expenditure (TEE) is the key factor. The objective of this thesis is to evaluate the impact of a 2-year lifestyle intervention on food habits, anthropometry and metabolic markers on children with overweight and obesity. Methods Overweight and obese children 8-12 years old were recruited to participate in a 2-year randomized controlled trial (RCT). One hundred and five children agreed to participate and were randomized into one intervention group and one control group. Both groups participated in the same measurements while the intervention group also participated in a lifestyle program aiming at improving food habits and increasing physical activity. The first year of the program consisted of 14 group sessions and the second year of the intervention was web-based. Food habits were assessed at baseline and at endpoint by a diet history interview (DHI) and by a 4-day food record at 1-year measurement. At baseline 22 randomly chosen children were included in a validation study to validate reported EI against TEE measured by doubly labeled water (DLW) method and SenseWear Armband Pro 2 and 3 (version 5.1) (SWA). Anthropometric and biochemical parameters were measured at baseline, 1-year and endpoint. Results The DHI underestimated EI by 14% when validated against measured TEE by DLW and SWA. At the 1-year measurement the intervention group had a lower intake of fat (g and E%), monounsaturated fat (MUFA) (g) and polyunsaturated fat (PUFA) (g and E%) compared to the control group. At endpoint the intervention group had a lower intake of fat (g), MUFA (g) and cholesterol compared to the control group. Children in the intervention group consumed less sugar sweetened beverages at endpoint and had increased their intake of keyhole labeled foods compared to the control group. During the first year the growing children in both groups remained stable with respect to BMI and had decreased their BMI zscore. Conclusion The 2-year lifestyle intervention resulted in some improvements regarding food habits, but overall the effects on anthropometrics and metabolic markers were limited. This strongly supports that efforts should primarily be aimed at primary prevention of childhood overweight and obesity.

Bakgrund: Antalen restaurangbesök har ökat de senaste åren. Det har även övervikt och andra kostrelaterade sjukdomar gjort, dock under en längre tidsperiod. Tidigare studier har visat att restaurangmat ofta innehåller höga mängder mättat fett och salt, vilka kan vara bidragande faktorer till den försämrade folkhälsan. Studenter är oftast unga människor på väg ut i livet och de matvanor som utvecklas under studietiden kan följa med till det yrkesverksamma livet, varför det är intressant att undersöka studenters lunchvanor då lunchen är en viktig del av dagens kostintag. Syfte: Syftet med studien var att undersöka lunchvanor hos studenter på Umeå universitetet i relation till campusrestaurangernas lunchutbud och bedömning av dess generella näringsinnehåll. Metod: Denna studie var uppdelad i tre olika delar: insamling av data genom en enkätstudie som riktades mot studenter vid Umeå Universitet (n=100), korta intervjuer med restaurangansvariga på utvalda campusrestauranger (n=10) samt undersökning och bedömning av utvalda lunchalternativ som dessa restauranger sålde. Resultat: Denna studie visade att 92,0 procent av studenterna någon gång köpt lunch på campusrestaurangerna. De manliga studenterna köpte oftare lagad mat än de kvinnliga, medan de kvinnliga oftare köpte kall mat på campusrestaurangerna. Männen köpte även oftare lunch på campusrestaurangerna jämfört med kvinnorna. De lade även ut mer pengar per månad än vad de kvinnliga studenterna gjorde. Ungefär hälften av de lunchalternativ som undersöktes innehöll mycket mättat fett och salt. Slutsats: I likhet med resultat från tidigare studier innehöll en del av campusrestaurangernas lunchutbud för mycket mättat fett och salt. De studenter som ofta köpte lunch på campusrestaurangerna kan därmed löpa risk för kostrelaterade sjukdomar vid överdriven konsumtion av de sämsta alternativen. Skulle campusrestaurangerna tillhandahålla rätter med bättre näringsinnehåll och införa ett system där studenterna kan se vilka dessa lunchalternativ är, skulle detta kunna leda till en ökad konsumtion av mer hälsosam lunchmat på campus.

Bakgrund Celiaki är en autoimmun sjukdom som påverkar tunntarmen. Prevalensen i Sverige uppskattas till 1 %. Mycket forskning har gjorts kring celiaki men gällande den faktiska dietistkontakten, vilka som får träffa dietist, hur ofta och i vilken form kontakten sker, har lite forskning av relevans hittats. Därför kan en kartläggning vara viktig för att få en överblick på hur det ser ut i Sverige idag. Uppsatsen skrevs på uppdrag av Svenska Celiakiförbundet. Syfte Syftet med studien var att kartlägga dietistkontakten och se hur den överensstämmer med upplevda behov hos vuxna med celiaki i Sverige. Metod En enkätstudie genomfördes där 348 personer med celiaki, varav 273 kvinnor och 75 män, besvarade webbenkäten som skickades ut via Svenska Celiakiförbundets nyhetsbrev. Data bearbetades och analyserades i statistiska program och signifikansnivån sattes till p < 0.05. Resultatet sammanställdes i form av deskriptiv statistik.  Resultat Åttiotvå procent av respondenterna hade varit i kontakt med dietist angående sin celiaki och vanligast var individuellt mottagningsbesök (88 %). Majoriteten ansåg att tiden från diagnostillfälle till första dietistkontakt var lagom. Männen var mer nöjda med antalet dietistkontakter jämfört med kvinnorna och signifikanta skillnader kunde ses mellan åldersgrupperna där den yngre gruppen önskade fler dietistkontakter. Sextiofem procent ansåg att informationen från dietist hjälpt dem till att äta glutenfritt. Angående informationsinnehållet var 51 % nöjda med helheten, medan 50 % menade att de inte fått tillräcklig information om att hantera sin celiaki i sociala sammanhang. Slutsats Majoriteten fick dietistkontakt inom en månad efter diagnos i form av individuellt mottagningsbesök, däremot var täta uppföljningsbesök ovanliga. Många var nöjda med antalet dietistkontakter, informationen som getts under dessa samt ansåg att dietistkontakten hjälpt dem att äta glutenfritt. Däremot fanns en betydande andel som uttryckte motsatsen. Männen var mer nöjda än kvinnorna gällande antalet dietistkontakter och den äldre gruppen var mest nöjd i sin helhet. / Background Celiac disease is autoimmune and affecting the small intestine. Prevalence in Sweden counts to 1 %. Research regarding celiac disease has been done but patients’ experiences of dietary provision are a quite unexplored area. A mapping is therefore important to get a general view over the situation in Sweden today. This essay was assigned by The Swedish Society for Coeliacs. Objective The aim was to make a general view over appointments with clinical dietitians and investigate how they correspond with experience of needs in adults with celiac disease in Sweden. Method A web-based questionnaire was conducted where 348 individuals, 273 women and 75 men participated. The questionnaire was distributed in the newsletter of The Swedish Society for Coeliacs. Data was analyzed in statistical programs. Results were presented in descriptive statistics, p-value <0.05. Results Eighty-two percent had been in contact with clinical dietitians concerning their celiac disease, most common type of contact was individual appointments (88 %). The majority found the duration between diagnosis and first dietitian contact satisfying. Men were more satisfied with number of appointments compared to women. The youngest age group wanted significantly more contact. Fifty-one percent were satisfied with the content of the information, 50 % claimed a lack of information on how to manage the gluten free diet in social contexts. Sixty-five percent considered the information had helped them follow the gluten free diet. Conclusion Individual dietitian contact within a month after diagnosis was common, but frequent follow-ups were unusual. Respondents were satisfied with dietetic provision regarding number of appointments, general information and considered it had helped them follow the gluten free diet. But there were a considerable amount who expressed opposite opinion. Men were more satisfied compared to women concerning number of appointments and in general persons > 60 years were most satisfied.

No description available.

No description available.