Genom en enkätundersökning studerades det vilka vanor elever i årskurs 9 i den kommunala skolan på Gotland har angående att äta lunch i skolmatsalen eller välja att avstå den. 327 användbara enkäter samlades in. 87 % av dessa svarade att de åt skollunchen 3-5 dagar per vecka och delades in i grupp Ofta, medan 17 % angav att de åt skollunchen 0-2 dagar per vecka och delades in i gruppen Sällan. Mindre än hälften av alla tillfrågade niondeklassare åt lunch i skolmatsalen 5 dagar i veckan. Det är mycket lägre siffra än andra svenska undersökningar från Stockholm, Göteborg och Arjeplog/Arvidsjaur som resultat jämförts mot. Andra undersökningar har visat att faktorer som miljö och lunchtider påverkar besöksfrekvensen i skolmatsalen och det överrensstämmer med vad som framkommit i denna undersökning. Denna studie har också visat att det finns en skillnad i vad grupperna Sällan och Ofta anser om skolmaten och den ligger i att gruppen Sällan tycker mycket sämre om maten. Det identifierades också signifikant skillnad i vad man tycker om miljön i matsalen. Sällan-gruppen är mer negativ till miljön i matsalen än Ofta-gruppen.

Bakgrund Tidigare studier som undersökt kostens påverkan på ungdomars kognitiva förmåga och prestation i skolan har visat att tobak, snabbmat och sockersötade drycker har en negativ effekt. Fysisk aktivitet, frukt- och grönsakskonsumtion har visat positiva effekter, likaså att äta frukost och ha en regelbunden måltidsordning. Lunchens påverkan är däremot inte så väl studerad. Syfte Syftet med studien var att undersöka gymnasieelevers lunchvanor i skolan och om det fanns något samband mellan vad de åt och hur motiverade, fokuserade och trötta de upplevde sig under skoltid. Dessutom undersöktes samband mellan lunchen och kön, praktiska och teoretiska program, måltidsordning, livsmedelsval samt tobak och fysisk aktivitet. Metod En enkätstudie genomfördes där 80 gymnasieelever fördelat på årskurs 2 och 3 i två gymnasieskolor i norra Sverige deltog. Data analyserades i SPSS med Chi-två test samt Fishers exact test. Signifikansnivån sattes till p<0,005. Resultat Många elever kände sig trötta (n=48), ofokuserade (n=41) och omotiverade (n=24), men inga signifikanta samband hittades mellan dessa variabler och deras lunchvanor. De som oftast åt i skolans matsal åt signifikant mer frukt och bär än de som sällan åt i matsalen (p=0,003). De som sällan åt i skolans matsal och oftast valde att äta snabbmat till lunch åt mer godis och snacks (p=0,017) och mindre frukt och bär (p=0,022) jämfört med de som valde att äta något annat. Slutsats Majoriteten av eleverna kände sig trötta och ofokuserade i skolan, men inga samband fanns mellan deras lunchvanor och huruvida de upplevde sig trötta, motiverade och fokuserade. Dock sågs att mindre gynnsamma lunchvanor var associerade med andra mindre hälsosamma livsmedelsval. Fler studier behövs inom detta område.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur elever och lärare uppfattar sambandet mellan lunchsituationen och undervisningen samt vilka faktorer det är som påverkar elevernas lunchvanor.   Undersökningen gjordes i form av elevenkäter och uppföljande intervjuer med lärare. Enkäterna besvarades av elever i mellanstadiet på två olika skolor i två olika kommuner. De flesta elever har en positiv inställning till skolmaten och tycker att den är god. Dock svarar en del av eleverna att de inte alltid äter sig mätta under lunchen.  Eleverna tror att de skulle äta mer och oftare äta sig mätta om det fanns två olika rätter att välja mellan varje dag. Enligt lärarna kan de ibland märka skillnad på eleverna beroende på vad det är för mat som serveras till lunch. Är det något eleverna tycker om äter de mer och är piggare på eftermiddagarna är det något de inte tycker om äter de mindre och det kan leda till konflikter under eftermiddagarna.   Lektionerna som påverkas mest under dagen är lektionen precis innan lunch då eleverna kan vara trötta och hungriga men även den sista lektionen på dagen. Lektionen precis efter lunch känner eleverna sig piggast.   Miljön i matsalen inverkar också på hur elevernas lunchvanor ser ut, de svarar att de har tillräckligt med tid att äta på men kan bli stressade av att mycket folk kommer och går samt när kompisar sitter och väntar.

Bakgrund: Antalen restaurangbesök har ökat de senaste åren. Det har även övervikt och andra kostrelaterade sjukdomar gjort, dock under en längre tidsperiod. Tidigare studier har visat att restaurangmat ofta innehåller höga mängder mättat fett och salt, vilka kan vara bidragande faktorer till den försämrade folkhälsan. Studenter är oftast unga människor på väg ut i livet och de matvanor som utvecklas under studietiden kan följa med till det yrkesverksamma livet, varför det är intressant att undersöka studenters lunchvanor då lunchen är en viktig del av dagens kostintag. Syfte: Syftet med studien var att undersöka lunchvanor hos studenter på Umeå universitetet i relation till campusrestaurangernas lunchutbud och bedömning av dess generella näringsinnehåll. Metod: Denna studie var uppdelad i tre olika delar: insamling av data genom en enkätstudie som riktades mot studenter vid Umeå Universitet (n=100), korta intervjuer med restaurangansvariga på utvalda campusrestauranger (n=10) samt undersökning och bedömning av utvalda lunchalternativ som dessa restauranger sålde. Resultat: Denna studie visade att 92,0 procent av studenterna någon gång köpt lunch på campusrestaurangerna. De manliga studenterna köpte oftare lagad mat än de kvinnliga, medan de kvinnliga oftare köpte kall mat på campusrestaurangerna. Männen köpte även oftare lunch på campusrestaurangerna jämfört med kvinnorna. De lade även ut mer pengar per månad än vad de kvinnliga studenterna gjorde. Ungefär hälften av de lunchalternativ som undersöktes innehöll mycket mättat fett och salt. Slutsats: I likhet med resultat från tidigare studier innehöll en del av campusrestaurangernas lunchutbud för mycket mättat fett och salt. De studenter som ofta köpte lunch på campusrestaurangerna kan därmed löpa risk för kostrelaterade sjukdomar vid överdriven konsumtion av de sämsta alternativen. Skulle campusrestaurangerna tillhandahålla rätter med bättre näringsinnehåll och införa ett system där studenterna kan se vilka dessa lunchalternativ är, skulle detta kunna leda till en ökad konsumtion av mer hälsosam lunchmat på campus.

Bakgrund: Intag av en balanserad skollunch har associerats till hälsosamma matvanor i övrigt, däribland bättre måltidsordning och mer hälsosamma mellanmål.Syfte: Att undersöka elevers lunchvanor under skoldagar vid en högstadieskola i Arjeplog och en i Arvidsjaur.Metod: En enkät delades ut till 110 elever i årskurs 8 och 9 i Arjeplog och Arvidsjaur. Enkäten frågade efter elevernas lunchvanor, om intag av utrymmesmat samt frukt och grönsaker.Resultat: Fyra av fem elever åt skollunch dagligen (77 %, n=84). Mindre än var femte av dessa åt en balanserad skollunch enligt Livsmedelsverkets definition (17 %, n=14). Fler intog en balanserad skollunch i Arvidsjaur än i Arjeplog (p=0,009). Den oftast valda anledningen till att skollunchen intogs var för att stilla hungern och för att den inte konsumerades att de inte tyckte om maten. Av de som inte åt skollunch dagligen var det vanligast att de åt snabbmat istället. Det var 62 % (n=67) av alla deltagare som ansåg att skollunchen hade för få alternativ av varmrätter. Av eleverna åt 53 % (n=57) godis minst två dagar per vecka. De som åt en balanserad skollunch åt mer frekvent grönsaker, samt frukt än de med obalanserad skollunch (p<0,001 respektive p=0,023). Grönsaker intogs dagligen av 37 % (n=15) av tjejerna och 17 % (n=11) av killarna (p=0,025).Slutsats: Högstadieelevernas måltidsmönster vid lunchtid i Arjeplog och Arvidsjaur indikerar mindre hälsosamma matvanor i övrigt. Tendenser till mindre hälsosamma matvanor ses i Arjeplog. Smaken och kvaliteten på maten har stor betydelse för om ungdomarna i högstadiet konsumerar skollunchen eller inte. Satsningar på skolmaten är en viktig investering i folkhälsan. / Background: Intake of a balanced school lunch has been associated with healthier eating habits in general, for example better meal planning and healthier snacks.Objective: To investigate the lunch habits of pupils during school days, in one secondary school in Arjeplog and Arvidsjaur, respectively.Method: A survey was handed out to 110 pupils in 8th and 9th grade in Arjeplog and Arvidsjaur. The survey asked for the pupils’ lunch habits, intake of high sugary and fast food as well as fruit and vegetables.Results: Four out of five pupils ate school lunch daily (77 %, n=84). Less than every five of these pupils ate a balanced school lunch according to the Swedish food administration’s definition (17 %, n=14). More pupils ate a balanced school lunch in Arvidsjaur (p=0,009). The most chosen reason to eat school lunch was to satisfy ones hunger, and for not to eat that they didn’t like the food. Among non-school lunch eaters, it was most common to eat fast food instead. Of all the pupils, 62 % (n=67) thought that the school lunch was lacking main course options. Candy was eaten at least two days per week by 53 % (n=57) of the pupils. Among balanced school lunch eaters, fruit and vegetables where consumed more frequently than among those eating an unbalanced school lunch (p=0,023; p<0,001, respectively). Vegetables where eaten daily by 37 % (n=15) of the girls and 17 % (n=11) of the boys (p=0,025).Conclusion: The eating habits during lunchtime in Arjeplog and Arvidsjaur indicate less healthy dietary habits in general. There are tendencies of less healthy food habits in Arjeplog. When deciding whether to eat school lunch or not, taste and quality of the food is of major importance. Investment in school meals is an important investment in public health.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att genom ett hälso- och miljöpsykologiskt perspektiv ta reda på vad elever i årskurs sex och åtta har för lunchvanor under skoltid och vad som kan påverka dessa. För att uppnå vårt syfte har vi valt följande frågeställningar: På vilket sätt skiljer sig elevernas lunchvanor åt i olika åldrar i studien? Hur skiljer sig elevernas lunchvanor åt på olika skolor i studien beroende på vilken tillgång de har till närliggande matalternativ? Hur upplever eleverna i studien att de olika skolornas policy angående lunchvanor ser ut? Metod Studien är av både kvantitativ och kvalitativ karaktär och bygger på en enkät som undersökningsmetod.  Enkätundersökningen genomfördes i åtta klasser av totalt 177 elever i årskurs sex och åtta på två skolor i centrala Stockholm. Skolornas namn är fingerade till Ekorrens respektive Grävlingens skola. Resultat Ur ett övergripande perspektiv var det inte så stor skillnad mellan de olika skolorna, däremot kunde en tydlig skillnad ses mellan de olika årskurserna. De yngre eleverna tenderade att ha sämre matvanor än vad de äldre eleverna hade. Generellt har eleverna en oklar bild av de båda skolornas policy när det kommer till lunchvanor. De är inte många elever som är insatta i frågorna kring matråd, hur många maträtter som skolorna erbjuder samt tidsaspekten kring skollunchen. Slutsats Ur ett hälso- och miljöpsykologiskt perspektiv kan en skillnad ses i vad eleverna har för lunchvanor när det kommer till skollunchen. De största faktorerna som påverkar elevernas lunchvanor är enligt vår studie skolmatsalens miljö,  tillgången till närliggande matalternativ och det sociala trycket ifrån omgivningen.