Denna uppsats syftar till att granska Klarälvens översvämning våren 1916 och dess ekonomiskakonsekvenser, med fokus på Karlstads stad. Forskningen kommer att inriktas på att svara på följandefrågeställningar:Varför var översvämningen våren 1916 så allvarlig?På vilket sätt påverkades befolkningen av översvämningen våren 1916?Hur agerade drätselkammaren och stadsfullmäktige under översvämningen våren 1916?Genom att studera handlingar från både Karlstads drätselkammare och stadsfullmäktige mellan åren1916–1918 gick det att utläsa hur allvarlig situationen egentligen var samt vilka åtgärder som gjordes avämbetsmännen för att lösa situationen och ta hand om sina medborgare.Översvämningen våren 1916 var inte begränsad till en lokal händelse vid Klarälven och Karlstad utanpåverkade flera områden i Sverige. Tre huvudfaktorer bidrog till att översvämningen blev allvarlig: Enovanligt snörik vinter, snabb smältning av snön på grund av stigande temperaturer i slutet av april ochkraftiga regnfall i maj.Översvämningen fick betydande konsekvenser för befolkningen. Den förstörde hem, gårdar, värdesaker,vägar och broar. Jordbruksmark dränktes, och människor tvingades lämna sina hem. Beräknade skadorför befolkningen i Karlstad, Torsby och Hagfors uppgick lågt räknat till 265 000 kronor, vilket var enbetydande summa på den tiden. Befolkningen vände sig till de lokala myndigheterna för hjälp.Undersökningen visar att Karlstads drätselkammare och stadsfullmäktige agerade ansvarsfullt för attbistå de hårt drabbade. Ersättningar betalades ut eftersom det ansågs att de drabbade inte kunde hållasansvariga för förlusterna och staden skulle stödja dem i nöden. Prioritet gavs till utbetalningar tillobemedlade och mindre bemedlade. Stadsfullmäktige utfärdade ytterligare ersättningar efter att hagranskat ärenden. För att finansiera dessa betalningar sökte man ekonomiskt stöd från staten.