Writers: Johan Lundqvist Eriksson and Elin SandbergSupervisor: Stig AnderssonEnglish title: Allocation of revenue in the hospitality industryKeywords: Revenue allocation, cost allocation, profit center, Du Pont model, taxes and manipulation of data.Date: January 2012 Since the taxes for food and lodging has been different in Sweden for many years, the hospitality industry has come up with a way to save money on tax paying. When private customers stay for a weekend where the meals are included, the business is placing more than the relevant revenue on the lodging part, which has the lower tax. Because of this the results has improved and tax money has been saved. Now when the Swedish government has decided to lower the tax on food to the same level as the lodging, the chances for correct revenue allocation arises. When we approached the hospitality industry with our problem area a big interest was showed from the head chefs. They now see a chance to get more income on the meals and through this be able to show better results towards the owners.Two hotel managers at two different hotels and their head chefs were chosen for interviews. The interviews had semi structures questions and gave the informants freedom to speak freely.The results from the interviews showed that now when the restaurant tax will be lowered there will be a change in revenue allocation. This will for at least one of the hotels probably lead to a change from cost center to profit center. During the interviews it was clear that a better result for the hotel restaurants would lead to a higher level of motivation for the staff.

: Outsourcing har blivit en mycket vanlig företeelse i det moderna samhället och textilbranschen anses vara den geografiskt mest spridda industrin i världen med produktion oftast belägen i Asien. Outsourcing till trots finns det fortfarande vissa moment i värdekedjan som i stor utsträckning utförs i butik i Sverige trots att i stort sett alla andra tillverkande och sammansättande moment utförs i fabrik i låglöneländer. Ett av dessa moment är larmning av varor. Syftet med studien är att undersöka och beskriva hur larmning av konfektionsplagg går till i svenska A-läge butiker samt analysera om förflyttningen av momentet bakåt i värdekedjan skulle kunna påverka detaljhandelns tidsbudgetering och lönsamhet. Frågeställningarna för studien är: På vilket sätt påverkar larmningsmomentets placering i värdekedjan butikens tidsbudgetering? Samt: Hur påverkas butikers lönsamhet av att larmningsmomentet förflyttas bakåt i värdekedjan? Den empiriska studien är indelad i tre delar; kvantitativa observationer i form av tidsstudier utförd hos tre butiker; kvalitativa intervjuer med sex tillfrågade butikschefer; samt kvalitativa intervjuer med huvudkontor från valda modeföretag. Tidsstudien har visat att larmningsmomentet av ett plagg i genomsnitt tar 7,7 sekunder. I ett presenterat exempel där en butik tar emot 4 000 plagg i veckan blir det totalt 8,6 timmar som i en butik lägger på larmningsmomentet per vecka. Studien har visat att om larmningsmomentet skulle outsourcas från butik till fabrik skulle tidsbudgeteringen i butik kunna omfördelas så att mer tid läggs på varumärkesbyggande åtgärder som integrerad informationsflöde från detaljist till huvudkontor, kundservice, försäljning samt vård av butik och lager. De insparade timmarna skulle också kunna tas bort från budgeten om butiken önskade, vilket inneburit en direkt kostnadsbesparing. I analysen presenteras ett exempel baserat på tidsstudien där de 8,6 timmar som läggs på larmningsmomentet multipliceras med en uppskattad personalkostnad per timma. Kvantifierat till ett år och med 100 butiker i fokus blev besparingen så stor som 8 452 100 kr för en butikskedja, förutsatt att inga oanade kostnader skapades. Studien har därmed kunnat visa att förflyttningen av larmningsmomentet bakåt i värdekedjan kan minska butikers kostnader och därmed påverka företagets Vinstmarginal (VM) och i förlängningen skulle det kunna generera högre Räntabilitet på Totalt Kapital (RTOT), även om det är med en hundradels eller tusendels procentenhet. / Program: Textilekonomutbildningen