Syftet med denna uppsats är att undersöka debatten för och mot eutanasi. Med eutanasi menas här när en läkare aktivt och avsiktligt avslutar avslutar en patients liv på dennes begäran. Ett av motargumenten är att den palliativa vården är fullt tillräcklig för att lindra lidande och erbjuda patienter ett värdigt slut på livet. Jag kommer därför att undersöka vad den svenska palliativa vården har att erbjuda i form av smärtlindring till patienter med svåra smärtor. John Keown är en av de mest framgångsrika kritikerna mot eutanasi och jag kommer att granska hans argument för att se om de är hållbara. Jag kommer även att granska argument av Torbjörn Tännsjö som argumenterar för eutanasi. Jag kommer sedan att visa i denna uppsats att Keowns argument som stödjer sig på studier från Nederländerna (där eutanasi är lagligt) inte är hållbara främst pga. att han räknar in fall där döden påskyndats med hjälp av t.ex. avbrytande av behandling, vilket är lagligt i de flesta länder.Efter att ha granskat den palliativa vården i Sverige kommer jag visa på att det tyvärr finns patienter, för vilka det inte finns någon lindring vid smärta. Därmed argumenterar jag för att eutanasi behövs som komplement till den palliativa vården vilket stödjer Tännsjös argument.

Unintended killing and harming to civilians is a common problem in war. The Just of War theory uses the doctrine of double effect (DDE) to morally defend this actions. As long as the agent fulfill the principle of proportionality and doesn´t intend to harm civilians DDE allows these actions. DDE is too permissive and Michael Walzer has presented the doctrine of double effect and double intention (DDE+). DDE+ tells us that the agent should take due care of civilians and also increase risk to themselves. Objections to DDE+ mainly focuses on morally challenges of soldiers and officers. This theses presents the idea of moral challenges on an organizational level connected to DDE+. What does it mean, on an organizational level, to follow the premise of increasing risk? This is a organizational moral challenge that does more harm than good with the result of problems with the use of DDE+ in a few number of situations. / I krig är det ett vanligt problem att civila skadas och dödas oavsiktligt. I teorin om rättfärdigt krig används ofta doktrinen om dubbel effekt (DDE) för att moraliskt försvara att detta sker under förutsättning att agenten uppfyller kraven för proportionalitetsprincipen och inte har för avsikt att skada civila. Michael Walzer anser att DDE är för tillåtande och har därför presenterat doktrinen om dubbel effekt med dubbel intention (DDE+). DDE+ innebär att en kombattant ska göra vad hen kan för att undvika negativa sidoeffekter samt även acceptera en egen ökad kostnad, det vill säga en ökad risk för att själv bli skadad. Invändningar mot DDE+ har i huvudsak fokuserat på de moraliska utmaningar enskilda soldater och officerare ställs inför. I den här uppsatsen utvecklar jag en invändning mot DDE+ som fokuserar på den organisatoriska nivån. Vad innebär det för en militär organisation som exempelvis ett lands försvarsmakt att följa DDE+ premiss avseende att öka risken för egen personal? Jag argumenterar för att detta i vissa fall kan innebära en moralisk utmaning för den militära organisationen och därmed gör DDE+ svår att använda i vissa situationer.

Bakgrund: Dödshjälp är endast lagligt i ett fåtal länder och stater i världen, men det förekommer att patienter förmedlar en önskan om dödshjälp till vårdpersonal, även i andra länder. Läkare beskriver bördan med att hantera förfrågningar om dödshjälp och försöker undvika dessa genom att behandla patienters fysiska samt psykiska behov. Anhöriga till individer som dött genom dödshjälp, menade att den döende individens livskvalitet förbättrades i slutet av deras liv relaterat till beslutet gällande dödshjälp. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors attityder till, samt erfarenheter kring dödshjälp. Metod: En litteraturöversikt, i enlighet med Friberg genomfördes. Systematisk sökning har utförts i databaserna CINAHL Complete och PubMed. Resultatet av översikten baseras på 13 originalartiklar.  Resultat: Sjuksköterskors attityder varierar oavsett om de arbetar i länder där dödshjälp är lagligt eller inte. Tendenser tyder på att sjuksköterskor är mer positivt inställda till eutanasi än läkarassisterat självmord. De underliggande aspekter som påverkar sjuksköterskors attityder grundas på deras personliga värderingar utifrån professionell kunskap, erfarenheter och religiösa övertygelser. Sjuksköterskor kan rättfärdiga sina handlingar genom så kallad dubbel-effekt, där goda handlingar utförs trots att det kan leda till negativa konsekvenser. Palliativ vård fungerar som preventiv strategi, vilket tidvis minskar antalet förfrågningar om dödshjälp. Diskussion: Resultaten är diskuterade utifrån Beauchamp och Childress etiska principer, samt vårdande utifrån deras tolkning av vårdande etik. Det uppstår konflikter mellan sjuksköterskors personliga värderingar, yrkesprofessionella kunskap, lagar och de etiska principerna i vårdandet av döende individer med obotliga sjukdomar.