Denna kunskapsöversikt syftar till att belysa vilka positiva effekter som kan uppstå när en lärare använder sig av ungdomslitteratur i sin undervisning för högstadiet. För kunskapsöversikten utformade vi en frågeställning som består av två frågor: 1. Vilken positiv påverkan har ungdomslitteratur på elever som läsare? 2. Hur kan en lärare använda sig av ungdomslitteratur för att få eleverna mer engagerade i skollivet och värdegrundsarbetet? För att få svar på dessa frågor har vi granskat och valt ut tio vetenskapliga källor som vi har lagt som grunden för vårt arbete. Källorna har granskats efter urvalskriterier såsom relevans för högstadiet och målgruppen och vetenskaplig styrka. I resultatet presenteras dessa källor. Vi har delat in dem i tre grupper beroende på vilken fördel källan syftar på. Vidare granskar vi resultatet till förhållande till vår frågeställning och slutligen diskuterar vi resultatet och drar slutsatser. Kunskapsöversikten kommer fram i sitt resultat att läsning av ungdomslitteratur hjälper eleverna att utveckla sociala förmågor som konsekvenstänkande, att kunna tänka ur olika perspektiv och ökad empati. Dessutom visar resultatet att många av ungdomsböcker behandlar ämnen och teman som ger en lärare många ingångar och möjligheter för att arbeta med värdegrunden i svenska skolor. Forskningen presenterade olika stoff och uppgifter som en lärare kan använda sig av i sin undervisning i arbetet med ungdomslitteratur.

Denna studie undersöker hur verksamma svensklärare använder sig av ungdomslitteratur i sin undervisningspraktik samt om de upplever att ungdomslitteraturen har gynnat eleverna på ett utbildningsmässigt samt personligt plan. Detta sker genom en diskussion av enkätsvar från verksamma svensklärare. Studien är kvalitativ och använder sig av en webbenkät som har genomförts med sammanlagt 29 svensklärare runt om i hela Sverige. Teoretiskt ramverk i studien består huvudsakligen av litteraturdidaktik samt receptionsteorier där bland annat Felskis läsupplevelser (2008), McCormicks (1994) repertoarteori samt Malmgrens (1986) erfarenhetspedagogik. Studiens resultat har uppnåtts genom en tematisk innehållsanalys. Resultaten visar att majoriteten av svensklärare gärna använder sig av ungdomslitteratur i sin undervisning och att det vanligaste arbetsområdet för ungdomslitteratur är värdegrundsarbetet. Man kan även se att de flesta lärarna själva tycker det är roligt med ungdomslitteratur och de anser att det finns många användningsområden. Resultaten indikerar också att elevernas läsförståelse och navigeringsförmåga inom läsning har ökat efter arbetet med ungdomslitteratur i klassrummet.  Studiens frågeställningar är följande: Hur använder sig svensklärare av ungdomslitteratur i sin undervisningspraktik? Hur bedömer svensklärare att ungdomslitteratur har gynnat eleverna?