Published Article / This article traces the early development and implementation of an extended curriculum in the Faculty of Humanities, Development and Social Sciences at the University of KwaZulu-Natal. Following Volbrecht and Boughey (2004) and Boughey (2007), it analyses the programme in the context of the development of Academic Development over two decades. The programme represents a conceptual shift from a foundation year model to a more holistic, integrated intervention which extends to the end of the second year. Prompted primarily by pedagogical and academic considerations, it is also a response to increasing emphasis on throughput and success and to the need to increase and enhance efficiency in Higher Education. The tension between the potential benefits of such a curriculum and challenges and constraints impacting on it is discussed in an attempt to develop a curriculum which is sustainable and which will result in higher success rates and the wider transformation of the curriculum.

<p>Efter att ha studerat och författat en teoretisk grund kring ”Private Equity – En portföljbolagsstudie” som första delen av två inom en 20-poängsuppsats skrivs denna magisteruppsats som en påbyggnad där en empirisk studie, analys och slutsats genomförs.</p><p>Private equity-investeringar blir en allt vanligare form för kapitalanskaffning hos entreprenörer och företag. Denna form av investeringar sker i onoterade företag där investeraren håller ett aktivt och tidsbegränsat ägarengagemang. Denna uppsats skrivs på uppdrag av Svenska Riskkapitalföreningen, och syftet är att studera riskkapitalinvesteringar med avseende på hur portföljbolagen utvecklas beträffande tillväxt i sysselsättning och omsättning, efter det att ett private equity-bolag blivit delägare. Undersökningen bygger på kvantitativt insamlande av data där analysen grundats på enkäter och bokslutsdata.</p><p>Två hypoteser har ställts upp och besvarats. Dessa antar att den årliga genomsnittliga mediantillväxten i sysselsättning respektive omsättning är högre i portföljbolagen, i alla faser, under ett riskkapitalbolags innehavsperiod jämfört med referensgrupperna efter det att en private equity-investering genomförts.</p><p>Resultatet för portföljbolagsstudien visar att tillväxten i både sysselsättning och omsättning är högre i bolag med någon form av riskkapital än för referensgrupperna. Därmed verifieras hypoteserna.</p>

<p>Private equity-investeringar innebär kapitalsatsningar i onoterade företag med ett aktivt och tidsbegränsat ägarengagemang. Detta kan indelas beroende på tidpunkten och kapitalbehovet för investeringen och benämns: affärsänglar, venture capital och buyout. Det finns en allmän uppfattning att dessa bolag agerar som affärspirater, vilka suger ut tillgångarna i företag för att sedan sälja av det utan att tänka på konsekvenserna. Det finns en ovetskap om vad som egentligen tillför värde och på vilket sätt detta sker. På uppdrag av Svenska Riskkapitalföreningen skrivs därför denna uppsats. Syftet är att studera riskkapitalinvesteringar med avseende på hur portföljbolagen utvecklas beträffande tillväxt i omsättning och antal anställda, efter det att ett private equity-bolag blivit delägare. Undersökningen har genomförts genom en kvantitativ ansats där enkäter och bokslutsdata analyserats. Då denna del är den första av två inom en 20-poängsuppsats där teori och metod behandlas, kommer empiri, analys och slutsats behandlas i nästa del.</p>

<p>Riskkapitalbolagens verksamhet är mycket omdebatterad då förespråkare hävdar att riskkapitalbolagen bidrar till långsiktigt stabila företag och kritiker menar att de bryter ner värde hos sina portföljbolag. Denna debatt har föranlett många studier i ämnet men ytterst få har undersökt portföljbolagens syn på riskkapitalbolagens inblandning. Författarna har därför valt att bygga vidare på en tidigare studie som, genom att jämföra värdeutvecklingen för 13 portföljbolag under två år med utvecklingen hos en grupp jämförbara bolag, undersökt om riskkapitalbolagen skapar uthålligt värde hos sina portföljbolag. Syftet med denna studie är att undersöka huruvida strategiska skillnader mellan portföljbolagen och jämförelsebolagen har påverkat värdeutvecklingen i den tidigare studien samt hur riskkapitalbolagens inblandning har bidragit till dessa skillnader. Detta gjordes genom en enkätundersökning där samtliga bolag i den tidigare studien tillfrågades att medverka, av dessa valde 13 företag, sju portföljbolag och sex jämförelsebolag, att delta. Resultatet visar att det finns vissa skillnader i förvaltningen mellan de båda grupperna och att portföljbolagen har påverkats positivt av riskkapitalbolagens aktiva ägande. Portföljbolagen är mer fokuserade på finansiella mål och lönsamhet medan jämförelsebolagen fokuserar på operationella mål och prioriterar tillväxt högre än lönsamhet. Detta kan vara en förklaring till resultatet i den tidigare studien som visade att portföljbolagen haft en starkare lönsamhetsutveckling än motsvarande jämförelsebolag, under mätperioden. Resultaten stödjer dock inte den långsiktighet som riskkapitalbolagen sägs bidra med.</p>

<p>I Sverige pågår idag en samhällsdebatt angående huruvida private equity–industrin bidrar till den ekonomiska utvecklingen genom att skapa långsiktigt starka och lönsamma bolag eller om de förstör värde genom nedskärningar och bolagsuppdelningar. Med private equity menas riskkapitalbolag som investerar i onoterade företag, så kallade portföljbolag, med avsikten att tillföra värde inför en avyttring några år senare, vanligen 3-5 år. Syftet med denna studie är att studera värdeutvecklingen på ett antal av dessa svenska portföljbolag, från riskkapitalbolagens avyttring till och med två år efter försäljningen. I studien har nyckeltal med fokus på lönsamhet, tillväxt och kapitalstruktur tagits fram för portföljbolagen. Utvecklingen för dessa nyckeltal har senare jämförts med utvecklingen för motsvarande nyckeltal hos en referensgrupp av liknande onoterade bolag som inte tidigare varit ägda av riskkapitalbolag. Resultatet visar att portföljbolagen i många avseenden har utvecklats bättre än jämförelsebolagen under den studerade tidsperioden. Detta skulle kunna förklaras av aktivt ägande med uttalat lönsamhetsfokus men kan även ha andra förklaringar, varför fortsatta studier i ämnet rekommenderas.</p>

Fairness and justice are often used interchangeably in socio-legal research. The goal of this study was to use 157 student-produced examples of either "injustice" or "unfairness" to determine whether differences exist in the content of the stories, and by extension, the definitions of these terms, and on participants' scores on modified versions of Kohlberg and Gilligan's levels of moral development. As hypothesized, the two terms were related, yet significantly different, with "unfairness" stories highlighting violations of equality, and "injustice" stories highlighting legal interactions and violations of equity. Sex differences were also found such that females were more likely to write stories rated high on unfairness and therefore equality, but no sex differences were found in level of moral reasoning reached by this sample. Future research is aimed at developing theory to explain differences, including the possible innate nature of "fairness" and environmental requirements leading to a concept of "justice".

This item contains the agenda, minutes, and attachments for the Faculty Senate meeting on this date. There may be additional materials from the meeting available at the Faculty Center.

No description available.

No description available.

Investors accept that there is uncertainty, or risk, associated with equity investment returns. Consequently, equities are normally priced so that they provide a premium to the returns available on risk-free investments. Equity returns, however, are cyclical. There can be long periods when equity returns greatly exceed risk-free returns; there can be long periods when the premium disappears altogether. This thesis explores the influences and driving forces in equity markets, with a particular emphasis on the UK equity market. Both rational and irrational influences are examined and discussed. A General Literature Review examines the general progression in academic thinking in the area of equity pricing over four decades and takes a close look at the concepts of market efficiency and the challenges mounted by behavioural finance. The “equity risk premium puzzle” is also examined. Chapters 3 to 6 contain empirical studies of the variation in UK equity returns over time from four angles. The chapters look, respectively, at: macro-economic influences on the equity market; the relationship between equity returns and market volatility; the impact of variation in risk-free returns; a full decomposition of both ex-ante and ex-post equity returns. Reassuringly, the results confirm that the UK equity market is driven, in the main, by economic factors. However, the results also indicate that the full set of influences on the equity market is complex. The analyses undertaken suggest that significant swings occur in the risk premium element of expected equity returns. The results also suggest that there are periods when the UK equity market may be in disequilibrium with other financial markets. It is not the contention that many of the puzzles that have confronted equity market researchers over recent decades are now resolved by the analyses undertaken and presented in this thesis. It is to be hoped, however, that a useful platform has been built from which further investigation and analysis can be taken forward. In particular, it is suggested that comprehensive surveys of long-term expectations could lead to a better understanding of equity market mechanisms.