Dissertação (Mestrado em Engenharia Mecânica) - Centro Universitário FEI, São Bernardo do Campo, 2016

Tese de mestrado integrado. Engenharia Informática e Computação. Faculdade de Engenharia. Universidade do Porto. 2009

Estágio realizado na Enabler e orientado por Marco Aurélio Rocha / Tese de mestrado integrado. Engenharia Informátca e Computação. Faculdade de Engenharia. Universidade do Porto. 2008

Tese de mestrado. Engenharia Informática. Faculdade de Engenharia. Universidade do Porto. 2009

Estágio realizado na Wipro Portugal / Tese de mestrado integrado. Engenharia Informática e Computação. Faculdade de Engenharia. Universidade do Porto. 2009

Tese de mestrado integrado. Engenharia Mecânica. Faculdade de Engenharia. Universidade do Porto. 2010

Estágio realizado na Microsoft / Tese de mestrado integrado. Engenharia Informática e Computação. Faculdade de Engenharia. Universidade do Porto. 2009

Emotional material is better remembered than neutral material and some suggest this is reflected in different Event Related potentials (ERPs) to affective stimuli by valence. Inconsistent results may be due to individual differences, specifically the behavioral inhibition/behavioral activation (BIS/BAS) motivational system. This study sought to examine the relationship between motivational systems, emotional memory, and psychophysiological response to emotional pictures. While using EEG recording, subjects were shown 150 affective pictures and given a recall and yes/no recognition task after a 20 and 30-minute delay, respectively. Overall, differences were found by valence, but not consistently based on individual trait. Controlling for arousal and mood, results did not support previous research that suggested high BIS was more responsive to negative pictures while higher BAS was more responsive to positive images. The role of ERP methodology and arousal are discussed, along with future directions.

Modeling of brain activity is often seen as requiring great computing power. However in the special case of modeling scalp EEG it is possible to adopt a continuum approximation for the cortex, and then to use the techniques of wave physics to describe its consequent large-scale dynamics. The model incorporates the following critical components: two classes of neurons (excitatory and inhibitory), the typical number and strength of connections between these two classes, the corresponding connections within the thalamus and between the thalamus and cortex, the time constants and basic physiology of neurons, and the propagation of activity between neurons. Representing the immense intricacy of brain anatomy and physiology with suitable summary equations and average parameter values has meant that the model is able to capture the essential characteristics of EEG and ERPs, and to do so in a computationally manageable way.

<p>Informationsteknologi introducerades under 1950-60 talet och har sedan dess fått en ökad betydelse i företag och organisationers rutiner. Tidigare manuella arbeten kunde nu till viss del datoriseras och bli automatiserade. Under 1970-80 talet började utvecklingen av mjukvara till datorer ta fart och från tidigt 1990 tal till nutid har informationsmängden Kraftigt ökat. Detta har lett till att den globala marknaden mellan företag och organisationer hårdnat och att strävan efter bättre effektivitet inom dessa är större än tidigare. Tillverkarna av affärssystem finslipar ideligen sin produkt och hävdar stundvis att den möter alla de informationshanteringskrav ett företag har. Ett sådant löfte fick till följd att affärssystem blev den mest investerade mjukvaran bland företag och organisationer på 1990 talet då ”världen” var rädd för datorkrasch vid övergången till 2000 talet. Är då affärssystem så heltäckande som tillverkarna vågar påstå eller hur ligger det till? Uppsatsens syfte är att ta reda på om affärssystemen stödjer företagens arbetsprocess i medelstora tjänsteföretag. Uppsatsen är en kvalitativ studie som bygger på åtta intervjuer med personer som har daglig kontakt via sina arbetsuppgifter med affärssystem samt att fyra olika företag undersöktes. I analysen av insamlad data framkom det att samtliga fyra företags affärssystem inte kunde stödja den arbetsprocess som fanns, av olika skäl. För att nämna några exempel kan sägas att designen och den heuristiska gången i affärssystemen inte klarade av att leverera tillräckligt med information, för att användaren skulle känna sig bekant och hemmastadd med systemet. Men att de positiva effekterna med affärssystemen överstiger de negativa går inte att tillbakavisa då affärssystemen inte skulle existera i den utsträckning de idag gör. Att de underlättar och ger effektivitet i företaget går inte heller det att avvisa då nästan alla företag i dagsläget behöver ett affärssystem för att kunna existera på marknaden. Författaren har kommit till slutsatsen att affärssystemen inte fullt ut stödjer företagens arbetsprocess som de utlovar, men att affärssystemen faktisk bidrar med betydligt mer positiva effekter till företaget än negativa. Företagen skall därför fortsätta använda samt utveckla sina affärssystem. Men tillverkarna av affärssystem behöver lära sig mer om hur arbetsprocesserna i de företag som skall nyttja systemen är, för att kunna skapa en bättre och fullständigare arbetsgång än vad de belysta företagen i uppsatsen har.</p>