The purpose of the paper is to contribute to the scientific research field by explaining whether, and if so on what grounds, the Swedish targeted interest deduction limitation legislation can be tested in the European Court of Justice against the free movement of capital. In addition, the study examines whether there can be considered a mutual priority regarding the free movement of capital and the freedom of establishment. The study conducted in the paper is based on the Swedish law, the preparatory work and doctrine, which is combined with case law. Initially, the meaning of the targeted interest deduction limitation rules is presented as well as the theoretical scope of the legislation in relation to its scope in practice. The targeted interest deduction limitation rules are specific provisions addressing the deductibility of interest incurred by certain companies as a result of intra-group financing. The theoretical scope differs from the practical scope due to the vague conceptual definitions in both the legislative text and the preparatory works. Furthermore, it is analysed which determines when the free movement of capital and the freedom of establishment should be applied, based on the EU case law. The study indicates that the controlling interest must be given a significant weight when considering the purpose of the national legislation, but it is difficult to interpret exactly when such an interest occurs in practice. Lastly, it is studied whether it might be possible to review the targeted interest deduction limitation rules against the free movement of capital, and if so, on which grounds. The study shows that there are possibilities to review the targeted interest deduction limitation rules against the free movement of capital. There are incentives that indicate that such a review is possible if both Swedish and EU law practice is interpreted in a fairly narrow way. / Syftet med uppsatsen är att bidra till det vetenskapliga forskningsfältet genom att redogöra för huruvida, och i så fall på vilka grunder, de svenska riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna kan prövas gentemot den grundläggande EU-rättsliga fördragsfriheten beträffande fri rörlighet för kapitalrörelser. Därutöver undersöks om det kan anses föreligga en inbördes prioritet beträffande den fria rörligheten för kapital och etableringsfriheten. Den utredning som genomförs i uppsatsen tar avstamp i lagtext, förarbeten och doktrin, vilket kombineras med rättspraxis. Inledningsvis presenteras innebörden av de riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna och hur lagreglernas teoretiska tillämpningsområde förhåller sig till dess tillämpningsområde i realiteten. De riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna utgörs av särskilda bestämmelser vilka behandlar vissa företags avdragsmöjligheter beträffande räntor uppkomna till följd av, inom en intressegemenskap, intern finansiering. Det teoretiska tillämpningsområdet skiljer sig från tillämpningsområdet i realiteten till följd av vaga begreppsdefinitioner i såväl lagtext som i förarbeten. Vidare analyseras vad det är som avgör när fördragsfriheten den fria rörligheten för kapital respektive etableringsfriheten skall tillämpas, vilket tar avstamp i EU-rättslig praxis. Av utredningen framgår att det bestämmande inflytandet skall tillerkännas stor vikt vid beaktandet av de nationella lagreglernas ändamål, exakt när ett sådant inflytande föreligger är dock svårt att tyda i praxis. Avslutningsvis undersöks om det bör vara möjligt att göra en prövning av de riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna gentemot den fria rörligheten för kapital, och i så fall på vilka grunder. Studien visar att det finns möjligheter att för att pröva de riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna gentemot fördragsfriheten om fria kapitalrörelser. Det finns incitament som tyder på att en sådan prövning är möjlig under förutsättning att såväl svensk som EU-rättslig praxis tolkas på ett tämligen snävt sätt.