Handeln på internet har visat en stadig ökning de senaste åren och utsätter därför den traditionella detaljhandeln för konkurrens. Det blir därför viktigt för e-företag att ha en trogen kundkrets och att bygga upp sina kundrelationer. Via leveransservieelementen, leveranstid, leveranspålitlighet, leveranssäkerhet och lagertillgänglighet, kan företagen vinna konkurrensfördelar genom att erbjuda den bästa leveransservicen. Tio företag har intervjuats för att få en tydlig bild av hur de kan arbeta med leveransservice som konkurrensmedel. Vidare har skillnader och likheter mellan de tio företagen analyserats och diskuterats. Mönster som hittats mellan de olika företagen gällande leveransservicen är hur de arbetar med leveranssäkerhet och leveranspålitlighet. De går också att se likheter mellan företagen som arbetar inom samma bransch, både när det gäller modebranschen och matbranschen. Företagen måste bevaka sina konkurrenter för att kunna behålla sin position på marknaden. De största skillnaderna är leveranstider och lagertillgänglighet, två serviceelement som hänger ihop med varandra. Företagen som intervjuats arbetar på väldigt olika sätt när det gäller dessa två element, allt från en dags leveranstid upp till ett år. När det gäller lagertillgänglighetr esonerar företagen väldigt olika angående hur och vilka produkter de väljer att lagerhålla. Det skribenterna kommit fram till i studien är att alla företag kan använda sig av leveransservice som ett konkurrensmedel. Företagen som intervjuats menar att leveransservice är något självklart som man måste arbeta med för att kunna vara med och konkurrera på marknaden. / Trading on the internet has shown a steady raise and is subjecting the traditional retail competition for the last years. Therefore, it is very important for the internet companies to have a faithful clientele and build a relation with customers. With delivery service elements, delivery time, delivery reliability, delivery security and stock availability, the companies can get competitive advantages by offering the best delivery service. To get a clear picture of how they can work with delivery service as a competitive we interviewed ten companies. After those interviews differences and similarities between the companies has been analyzed and discussed. The patterns that have been found between the different companies’ applicable delivery service, is how they are working with delivery security and delivery reliability. There are also similarities between the companies that is working in the same branch when it comes to business in fashion and food. The companies have to monitor their clients to keep their position on the market. Delivery time and stock availability are two service elements who is connecting to each other and has the biggest differences. The companies who were interviewed are working on very different ways when it comes to these two elements, everything from a one-day delivery up to one year of waiting. When it comes to stock availability the companies are reasoning very different about what products they choose to store. The outcome from this study is that every company can use delivery service as a competition. The companies who was interviewed are saying that it is obvious that you have to work with delivery service to keep the competition and staying strong on the market.

Globalization has opened up national borders, which has led to a spread of companies globally and a culturally diverse nature of labor. Efficient cultural diversity management (CDM) has become a significant challenge for organizations and managers have to find ways of managing a cross-cultural staff, as a disregard of cultural dissimilarities is the cause of most failures by cross-national businesses. The literature on diversity management has mainly been focused on domestic models, resulting in a lack of research regarding how this is done in an international context and how multinational companies (MNCs) are answering to an increasingly globalized staff. To address this gap, this study contributes to the existing literature by examining CDM within a MNC. In order to provide a better understanding of how to manage cultural diversity in a multinational company, two research questions were stated, which focused on approaches and managerial skills within CDM. The study was conducted using a qualitative case study approach and data was collected through three semi-structured interviews with managers within a Swedish MNC. The findings showed that the investigated MNC uses five out of seven approaches outlined inprevious literature regarding CDM, whereas four of them are used to some extent and one to agreater extent. Furthermore, the literature outlined 29 managerial skills, whereas the findings supported 12 of them but also contributed with a number of additional managerial skills perceived as necessary. Overall, the findings showed that the investigated MNC both encourages and is positive toward cultural diversity at the workplace. / Gränser mellan länder öppnas upp som ett resultat av globaliseringen, vilket har resulterat i en spridning av företag globalt och en kulturellt varierande arbetskraft. Effektiv hantering av kulturell mångfald har blivit en stor utmaning för företag. Chefer måste hitta sätt att hantera en tvärkulturell arbetskraft eftersom ignorans av kulturella olikheter är orsaken till flest misslyckanden hos gränsöverskridande företag. Litteraturen gällande hantering av kulturell mångfald har i huvudsak fokuserat på inhemska modeller, vilket har resulterat i att det saknas forskning gällande hur detta görs i ett internationellt sammanhang samt hur multinationella företag svarar på en alltmer globaliserad arbetskraft. Denna studie bidrar till den befintliga litteraturen genom att undersöka hur kulturell mångfald kan hanteras inom ett multinationellt företag. För att nå en bättre förståelse för hur man hanterar kulturell mångfald i ett multinationellt företag, formulerades två forskningsfrågor med fokus på tillvägagångssätt och chefliga kompetenser för att hantera kulturell mångfald. Denna studie utfördes genom en kvalitativ fallstudie och data samlades in genom tre semistrukturerade intervjuer med chefer inom ett svenskt multinationellt företag. Resultaten visade att det undersökta multinationella företaget använder fem av sju tillvägagångssätt som är presenterade i tidigare litteratur om CDM, medan fyra av dem används i viss utsträckning och en i större utsträckning. Vidare redogjorde litteraturen för 29 ledarskapskompetenser. Resultaten bekräftade 12 av dem men bidrog även med ett antal ytterligare ledarskapskompetenser som uppfattades som nödvändiga. Sammantaget visade resultaten att det undersökta multinationella företaget både uppmuntrar och är positivt mot kulturell mångfald på arbetsplatsen.

No description available.

Bakgrund och problem: Bakgrunden till studien är det låga förtroende som råder inom bankbranschen. Banker har historiskt sätt i samband med olika kriser, förlorat allmänhetens förtroende eftersom bankerna har haft en stor inverkan i dessa kriser. Förtroende är vitalt inom bankbranschen och är en grundförutsättning för ett välfungerande stabilt finansiellt system. Det är därför ett problem att bankernas förtroende för närvarande är rekordlågt. Problemfrågan blir då hur banker arbetar med att bygga förtroende. Syfte och metod: Studien syftar till att förklara hur banker arbetar med att bygga förtroende mot stora företagskunder. Det explicita bidraget från den här studien är att komplettera de studier som fokuserar på kundernas perspektiv med en analys utifrån banktjänstemännens perspektiv. Vår studie utfördes med hjälp av en kvalitativ metod och med semistrukturerade intervjuer av banktjänstemän från flera banker i Sverige. Empiri: Det empiriska resultatet har visat på att banker har flera gemensamma arbetssätt för att bygga förtroende. Resultatet indikerade att bankers arbetssätt kunde delas in i fyra huvudområden vilka är, kompetens, integritet, välvilja samt transparens. Banker arbetar med dessa huvudområden för att bygga förtroende mot dess företagskunder. Analys: Analysen visade på flertalet likheter mellan de arbetssätt som banker använder för att bygga förtroende. Dessa likheter har möjliggjort att studiens syfte och problembakgrund har besvarats. Slutsats: Studiens huvudslutsats är att transparens genomsyrar bankers arbete med att bygga förtroende mot dess stora företagskunder. Detta visar på att banker lägger stor vikt i att vara tydliga och öppna i deras interaktion med företagskunderna för att vinna deras förtroende. / Background and problem: The background of the study concerns the prevailing low degree of trust in the banking industry. Banks have historically, during different crisis, lost the trust from the general public since banks have been involved in these crises. Trust is vital in the banking industry and is a prerequisite in maintaining a stable financial system. It is therefore an issue that the trust in banks is currently record low. Therefore, the problem investigated is how banks build trust in their work. Purpose and method: The study aims to explain how banks build trust towards large corporate customers. The explicit contribution from this study is to complete studies that focus on the customers’ perspective with an analysis from the perspective of bankers. Our study was executed with a qualitative method and with semi-structured interviews with bankers from several banks in Sweden. Empiricism: The empirical result has shown that banks have several working routines in common in building trust. The result indicated that the working routines of banks were divided into four main areas that are, competence, integrity, benevolence and transparency. Banks work with these main areas to build trust toward their corporate customers. Analysis: The analysis showed several similarities of how banks work in building trust. These similarities have enabled to answer the purpose and the background of the study. Conclusion: The main conclusion in the study is that transparency impregnates the working routines of how banks build trust towards their large corporate customers. This indicates that banks focus on being clear and open in their interaction with corporate customers to win their trust.

No description available.

No description available.

These essays investigate the role of entrepreneurial human capital as a driver of innovation and growth. In the first chapter, I estimate the effect of manager education on firm employment growth using administrative panel data on the universe of firms in Portugal between 1995 and 2009. I exploit manager changes and switches between management and other occupations to account for unobserved firm and manager characteristics as well as selection into management. I find that a year of manager schooling increases firm growth by around 0.25 percentage points per year, and also increases survival. In addition, manager education is a highly persistent firm characteristic. These findings imply that manager education can lead to large differences in firm size over the lifecycle. On average, a firm with a college educated manager starts out just nine percent larger than a firm with a primary school educated manager. In a simple simulation, I find that it grows to two thirds larger by age 12 and three times larger by age 30. Entrepreneurial human capital can increase growth through different mechanisms. One of them is the ability to incorporate advances in the technological frontier into production. In the second chapter I explore the importance of this mechanism by analyzing the relationship between local demand for knowledge and city growth using a new database of 5.5 million books published in Europe from 1450 to 1800. The database consists of individual book data drawn from over 72,000 library catalogs around the world, including most major national and research libraries. Exploiting within-city variation, I find that book production is a strong predictor of subsequent population growth. I then distinguish between possible interpretations of this relationship using information on book subjects. I find that the results are robust for books on technology, finance, medicine and history, with technology and finance having the largest coefficients. In addition, although science books as a whole are insignificant, books on chemistry and geology also increase growth, which is consistent with the important roles of chemistry and coal mining during the Industrial Revolution. Books on other topics, such as religion or literature, are not associated with growth, suggesting that the findings reflect the diffusion of knowledge rather than literacy or consumption. / Business Economics

Tidigare har man identifierat två steg i processen att utfärda going concern-varningar. Det första steget innebär att revisorn blir övertygad om att bolaget förtjänar en varning och det andra steget innebär att revisorn beslutar sig för att faktiskt utfärda varningen (LaSalle et al., 1996; Ruiz-Barbadillo et al., 2004). Arnedo et al. (2008) anser att det är nödvändigt att lägga till ett tredje steg, nämligen med vilken tydlighet varningen formuleras. De menar att det finns en uppsjö av forskning som behandlar de två traditionella stegen, men att det i princip saknas empirisk forskning om hur revisorer formulerar varningarna. Vi har i vår studie kartlagt och analyserat going concern-varningarnas träffsäkerhet och tydlighet utifrån ett antal revisors- och klientfaktorer, i en population av svenska bolag som gick i konkurs under år 2010. Dessa faktorer är revisorns kön, kompetens, byråtillhörighet, tiden mellan revisionsberättelsens avlämnande och konkursbeslutet, klientens storlek och finansiell stress. Vårt resultat visar att revisorernas träffsäkerhet bland konkursbolagen är 22,7 procent, och att samtliga faktorer påverkar träffsäkerheten, utom byråtillhörigheten. Vidare finner vi att revisorerna formulerar tydliga going concern-varningar i 60,1 procent av fallen (i 26,3 procent av fallen formulerar revisorerna mellantydliga varningar och i 13,6 procent av fallen otydliga varningar). De revisorsfaktorer som påverkar varningarnas tydlighet är byråtillhörighet samt tiden mellan revisionsberättelse och konkursbeslut. De båda klientfaktorerna storlek och finansiell stress påverkar, utöver varningarnas träffsäkerhet, även tydligheten. Vår studie visar att revisorerna i vart tionde fall har valt att använda sig av två alternativa formuleringar. Av de undersökta faktorerna är det endast de två klientfaktorerna storlek och finansiell stress som påverkar förekomsten av kompletterande formuleringar i varningar. Ungefär hälften av kompletteringarna förstärker det som redan sagts, medan hälften förmildrar det som sagts. Ingen av faktorerna i studien påverkar hur kompletteringarna sammansätts. / <p>2013-06-03</p>

No description available.

Abstract Not Available.