<p>Ett företag kan göra sina för- och efterkalkyler i MPS-systemet eller i ekonomisystemet. Hur den ekonomiska uppföljningen är fördelad mellan de olika systemen är helt upp till företaget med avseende på företagets olika behov och krav.</p><p>Den centrala delen av detta examensarbete är de besöksintervjuer som genomförts på fyra utvalda företag. Dessa intervjuer ligger till grund för mitt resultat och analys. Utifrån det insamlade materialet har jag besvarat den frågeställning jag hade: Hur hantering med för- och efterkalkyler sköts samt hur ekonomisk uppföljning är fördelad mellan MPS-system och ekonomisystem.</p><p>Det resultat och slutsatser som jag kommit fram till finns presenterat i denna rapport. Det visade sig att de undersökta företagen sköter arbetet med förkalkyler noggrant. Arbetet med systematisk efterkalkylering brister dock hos de flesta av de undersökta företagen</p>

Ett företag kan göra sina för- och efterkalkyler i MPS-systemet eller i ekonomisystemet. Hur den ekonomiska uppföljningen är fördelad mellan de olika systemen är helt upp till företaget med avseende på företagets olika behov och krav. Den centrala delen av detta examensarbete är de besöksintervjuer som genomförts på fyra utvalda företag. Dessa intervjuer ligger till grund för mitt resultat och analys. Utifrån det insamlade materialet har jag besvarat den frågeställning jag hade: Hur hantering med för- och efterkalkyler sköts samt hur ekonomisk uppföljning är fördelad mellan MPS-system och ekonomisystem. Det resultat och slutsatser som jag kommit fram till finns presenterat i denna rapport. Det visade sig att de undersökta företagen sköter arbetet med förkalkyler noggrant. Arbetet med systematisk efterkalkylering brister dock hos de flesta av de undersökta företagen

Syftet är att analysera ex post CBA utifrån exempel från Trafikverket. Metoden är att utgå från ekonomisk teori och identifiera relevanta steg för att upprätta ex ante och ex post CBA. Utifrån de steg som anses vara relevanta vid upprättande av ex post jämför studien för- och efterkalkyler för två åtgärder inom transportinfrastrukturen. Studien har avgränsats till att jämföra ex ante och ex post för en järnvägsåtgärd och en vägåtgärd. Resultatet visar att Trafikverkets metodik för att upprätta ex post fem år efter att en vägåtgärd är färdigbyggd lider av ett principiellt problem med avseende på tidsperioden, som orsakar systematiska skillnader mellan ex ante och ex post i beräknad samhällsekonomisk lönsamhet, vilket är missvisande när det används som jämförbart. Ingen meningsfull jämförelse utförs ex post fem år efter att en järnvägsåtgärd är slutförd, och den verbala beskrivningen av den förändrade samhällsekonomiska lönsamheten är missvisande utifrån att det är en ögonblicksbild, jämfört med ex ante som baseras på en längre period. / The aim of this study is to analyze ex post CBA based on examples from the Swedish Transport Administration. The method is to use economic theory and identify relevant steps for establishing CBA ex ante and ex post. The study is delimited to compare ex ante and ex post for one railway- and road project. The results show that the Swedish Transport Administration methodology ex post for road projects five years after completion suffers from a fundamental problem regarding the period of time, which causes systematic differences between ex ante and ex post in calculated socio-economic profitability, which is misleading when used as comparable. No meaningful comparison is made ex post for rail projects five years after completion. Only a verbal description of the socio-economic profitability is done which is misleading as it is a snapshot, compared to ex ante that is based on an extended period of time.