<p>Vi har undersökt ekonomisk styrning i Scanias motortillverkning utifrån två huvudteorier, förståelsestyrning med tillämpning av modellerna värdekedjan och balanserat styrkort och ansvarsstyrning, med tillämpning av modellerna enhetsavdelning och termostatanalogi. Därefter har vi bevisat hur de nya modellerna gör att ekonomisk styrning fungerar som ett gemensamt språk som underlättar kommunikationen mellan ekonomer och öviga medarbetare i motortillverkningen. Vi redogör även för olika roller som personalen på ekonomiavdelningen i motortillverkningen har.</p><p>För att genomföra studien har vi läst lämplig litteratur som innehåller de senaste teorierna och modellerna på området ekonomisk styrning samt skriftliga källor om Scania och Scanias motortillverkning. Dessutom har vi utfört fem intervjuer med nyckelpersoner på motortillverkningens ekonomiavdelning.</p><p>Syftet med arbetet är att beskriva hur den ekonomiska styrningen ser ut praktiskt på Scanias motortillverkning. Detta sker genom att undersöka i vilken utsträckning, och till vilken grad, de tillämpar teorierna ansvar och förståelse samt deras modeller samt undersöka om ekonomisk styrning med hjälp av dessa modeller kan fungera som ett gemensamt språk i motortillverkningen.</p><p>Motortillverkning bygger på att producera motorer endast för egna interna kunder. Eftersom de inte har någon slutkund diskuterar de målet med sina interna kunder för att säkra kvalitet och leverans. Vi har kommit fram till att de inte har någon speciell modell för styrningen utan har skapat sin egen modell genom att använda sig av en kombination av förståelseorienterad och ansvarsorienterad styrning med en inriktning på förståelse i ekonomiavdelningen och inriktning på ansvar i produktionen.</p><p>Genom att beskriva organisationsaktiviteter i värdekedjan, se organisationen ur olika perspektiv, konkreta mått och trafikljusfärger i balanserade styrkort skapar ledningen en helhetsförståelse för verksamheten, vilket gör att ett gemensamt språk och ett kommunikationsunderlag byggs upp i hela organisationen. På så sätt blir kommunikationen lättare mellan ekonomer och övriga medarbetare och gör att de förstår varandra när de överför information och alla får bättre mjölighet att uppfatta hur verksamheten fungerar i organisationen.</p>

No description available.

<p>Ämnet för den uppsats är marknadsföring och ekonomi inom idrottsföreningar. i vårt fall handlar det om fem fotbollsföreningar i Värmland som spelar i division 1 till 3.</p><p>Syftet med vårt arbete är att en närmare titt på hur en mindre idrottsförening kan marknadsföra sig med hänsyn till sin storlek och kapacitet; studera möjligheterna som en mindre idrottsförening har att öka sina intäkter och möjligheterna att öka publiktillströmningen.</p><p>Huvudproblemet i vårt arbete är hur en mindre idrtottförening kan förbättra sin ekonomi med hjälp av marknadsföring. De så kallade delproblemen är: Varför vill inte folk gå på fotbollsmatcher? Har en mindre idrottsförening aktiviteter för att öka sina intäkter och i så fall vilka? vi ser på fotbollen ur ett marknadsföringsperspektiv och hur en upplevelse skapas.</p>

<p>Dissertation in Economics to be publicly examined in Hörsal 2, Uppsala University, on Thursday, March 6, 2003 at 10:15 am for the degree of doctor of philosophy. The examination will be conducted in English. </p><p>The thesis consists of four self-contained essays:</p><p>Essay 1, <i>Transportation Satellite Accounts – Measuring the Size of the Transport Industry in Sweden in 1995</i>, develops Transportation Satellite Accounts, where an estimate of the expenditure on different in-house transportation activities is singled out from the Swedish 1995 input-output matrices of the National Accounts. The results show that for example in-house transportation amounts to 1.7% of GDP as compared to the for-hire figure of 1.9%.</p><p>Essay 2, <i>Transportation Industry Representation in CGE Modeling – Does it Matter?,</i> addresses the question of whether the transportation industry representation has an impact on the results of tax policy simulations in CGE models. This is done by analyzing an equal yield CO₂ tax policy reform in two separate models, where only the transportation industry differs. The choice of transport industry representation might be significant, as the results were lessened, magnified, or even pointed in the other direction depending on the model used.</p><p>Essay 3, <i>Road Wear and the Kilometer Charge – A Computable General Equilibrium Analysis</i>, investigates the effects of a re-introduction of a distance-related charge in a CGE model of Sweden. The results imply that the charge leads to reduced road wear but also that it appears that most of the reduction stems from reduced trucking activity and not from substitution towards less damaging trucks. The overall effects were modest.</p><p>Essay 4, <i>The Cost of Relying on the Wrong Power – Road Wear and the Importance of the Fourth Power Rule</i>, investigates the effect on road wear and deformation of alternatives to the Fourth Power Law (i.e. the first through fifth powers) in a CGE model of Sweden. It also investigates the cost of designing a charge according to the wrong power. The results for example imply that the cost of choosing the wrong power is relatively small. And as designing the charge according to the first power amounts to a weight-distance charge rather than an axle-weight-distance, the results reveal that there are implicit costs of implementing the former.</p>

En börsnotering och att bli ettbörsnoterat företag innebär en stor omställning för många företag. Företagen hamnar i offentlighetens ljus och granskas av många intressenter i dess omgivning.

Bankkrisen under det tidiga 1990-talet resulterade i en instabilitet i den Svenska ekonomin som gjorde det nödvändigt för regeringen att träda in med kraftiga åtgärder. Bakgrunden till denna kris kan bland annat spåras till den avreglering som genomfördes 1985 då taket på bankernas kreditexpansion togs bort. Detta arbete undersöker hur regleringen har utvecklats efter krisen samt hur effektiv denna utveckling är i förhindrandet av framtida kriser. Den teoretiska utgångspunkten för arbetet är en undersökning som genomfördes strax efter krisens slut av Jonathan R. Macey som i fem principer beskriver hur en framtida reglering bör se ut. Dessutom utgör det nya regelverk som håller på att implementeras vid namn Basel II en del av teorin. Dessa teorier ställs mot resultatet av intervjuer som genomförts med en av de Svenska storbankerna samt Finansinspektionen. Resultatet av dessa intervjuer visar att det nya regelverket kommer att ha en stor inverkan på bankernas verksamhet samt i vissa drag återspeglar de principer som framförs av Macey. De viktigaste slutsatserna i undersökningen är att den viktigaste förändringen i reglering kommer i och med Basel II:s nya metoder för att beräkna kapitaltäckning där man även tar hänsyn till den faktiska riskportfölj som bankerna innehar. Detta resulterar i att bankerna på ett nytt sätt kan kvantifiera sina risker och därmed i större utsträckning kan kontrollera och förebygga dem. Vidare så är den utveckling som skett och sker inom Finansinspektionen av avgörande betydelse för att tillsynsarbetet ska fungera som en stödfunktion för bankerna snarare än en belastning.

Kommunikation är en ständigt pågående process som baserar sig på relationer och möten mellan människor. Det handlar även om information och påverkan mellan människor med hjälp av tal och kroppsspråk. Kommunikativa handlingar är och bör vara inriktade mot att uppnå inbördes förståelse, att parterna uppfattar ett budskap på likartat sätt. Vi kan se att dagens samhälle präglas av nya informations- och kommunikationsalternativ vilka grundas i teknologi och dess utveckling. Dessa skapar nya förutsättningar för överföring och hantering av information i organisationen. KvinnorKan är en förening som arbetar för att: • Stärka kvinnors ställning i näringsliv och samhälle • Utveckla entreprenörskapet och företagandet • Bidra till generell utveckling och tillväxt, nationellt och internationellt KvinnorKan arbetar bland annat med mässor, stipendieverksamhet samt har ett nätverksbygge för medlemmar. Föreningen har ca 400 medlemmar där de medlemmar som vill finns med i ett kontaktnät, Nätverket, ett register som är tillgänglig för alla medlemmar och intressenter på Internet. Syftet med uppsatsen är att analysera om bristande kommunikation är orsaken till föreningen KvinnorKan´s sviktande medlemsantal. Vidare är vår avsikt att undersöka hur föreningen kan skapa relationer och varaktiga kontakter med sina medlemmar. Idag använder sig föreningen av flera olika kommunikationskanaler för att nå ut med sina mål och visioner till omvärlden. Vi har kommit fram till att kommunikationen med medlemmarna i första hand bör ske genom föreningens hemsida, då detta är det billigaste och mest effektiva alternativet. Dock saknas en feedbackfunktion i deras kommunikation med medlemmarna. Enkät undersökningen visar att många av medlemmarna inte känner sig delaktiga i föreningen. För att kunna involvera dem och vända på detta har vi kommit med förslag hur de kan utveckla sin hemsida för tvåvägskommunikation. Medarbetarna i KvinnorKan besitter kunskap om verksamhetens mål och visioner. De brinner för sitt arbete och arbetar helhjärtat. Detta är en stor tillgång trots alla hinder de möts med. KvinnorKan är en förening som arbetar för att inspirera kvinnor och om de kan uppfylla kraven om effektiv kommunikation tror vi att de kan nå ut till flera och åstadkomma en positiv utveckling.

Denna uppsats behandlar den skattefinansierade Hälso- och Sjukvårdens ambitioner att, med befintliga resurser, kunna erbjuda en god Hälso- och Sjukvård. Beställarutförarmodellen är en modell med vilken offentliga organisationer försökt föra in ett marknadsorienterat synsätt i sina verksamheter. Modellen blev populär hos Sveriges landsting under en period då den skattefinansierade Hälso- och Sjukvården anklagades för att vara alltför kostnadskrävande i relation till vad den frambringade i form av Hälso- och Sjukvårdstjänster. Under den förhållandevis korta period modellen har varit i praktiskt bruk ute i landstingen, har två utvecklingar av den kunnat skönjas. Den ortodoxa Stockholmsmodellen, som betonar formalitet och konkurrens, samt Bohusmodellen som tar tydligt avsteg från Beställarutförarmodellens grundprinciper genom att framhålla samverkan och partnerskap som främsta attribut. Frågan är dock om modellen har efterlevts i praktiken då Sveriges landsting, femton år efter modellens initierande, står inför en ytterst bekymmersam ekonomisk situation. Skattefinansieringen räcker inte längre till för att kunna erbjuda en god Hälso- och Sjukvård och landstingen står vid ”vägs ände”. Författarna har därför för avsikt att analysera och utvärdera om Beställarutförarmodellens försök till marknadstänkande efterlevs i praktiken. Detta sker genom en fallstudie av tre landsting som tillämpar Beställarutförarmodellen. De teorier som ligger till grund för undersökningen är Målstyrning och Nätverksmodellen, två teorier som representerar marknadstänkande. Utifrån undersökningen kan författarna identifiera svaret på den problemformulering som föreligger: Vilka faktorer i Beställarutförarmodellen har betydelse för ett ökat marknadstänkande inom Hälso- och Sjukvården? Resultatet av de tre undersökta landstingen är att endast Stockholm följer Beställarutförarmodellens försök till marknadstänkande i någon vidare mening.

Problemformulering: Globaliseringen har medfört att allt fler företag i större utsträckning har kopplats samman över nationsgränserna och att de nationella ekonomierna har blivit alltmer integrerade. Med globalisering sker även en ökad förflyttning av företag och fabriker som börjar söka sig utanför de nationella gränserna. I takt med den ökande internationaliseringen handlar alltfler multinationella företag i större utsträckning i ett antal olika valutor. Problem vid redovisning uppstår när valutakurserna inte är fasta i förhållande till varandra. Frågorna handlar om hur omräkningsdifferenser ska redovisas i koncernredovisningen, om de tex ska föras över resultaträkningen eller balansräkningen. Syfte: Huvudsyftet med studien är att beröra frågor kring de nya IAS-reglerna angående redovisning av ändrade valutakurser: Vi ska undersöka om svenska börsnoterade företag har anpassat sin redovisning av ändrade valutakurser enligt IAS rekommendationer. Redogöra för vilka metoder som används för omräkning av dotterföretag i utlandet, vilka ekonomiska konsekvenser valet av metod medför samt tänkbara orsaker till varför en metod väljs framför en annan. Undersökningen ska också utreda skillnader mellan tidigare lagar och rekommendationer som gällde till årsskiftet samt se hur dessa förhåller sig till IASB:s rekommendationer avseende redovisning av effekter av ändrade valutakurser som gäller från i år 2005. Avgränsningar: Undersökningen är avgränsad till att behandla börsnoterade företag. Då olika länder tillämpar olika redovisningsprinciper har vi begränsat oss till en av de största normgivarna, IASB, eftersom svensk normgivning alltmer anpassar sig till denna internationella praxis. Vi kommer inte att behandla säkringsredovisning eftersom RR 8 och dess motsvarighet IAS 21 inte reglerar säkringsredovisning. Metod: Ett urval på ett tretiotal företag har vi kontaktat via telefon. En elektronisk enkät har sedan skickats ut till de lämpliga respondenterna. Intervjuer med insatta på vårt område har kompletterat undersökningen. Slutsatser: 91 procent av de tillfrågade har anpassat sin redovisning i enlighet med IAS regler. Det har framkommit att den enda omräkningsmetoden som inte använts av företagen är temporalmetoden. Den andra metoden som var ovanligt förekommande var current-non-current-metoden. Den dominerande metoden bland de tillfrågade företagen var dagskursmetoden som motsvarade 82 procent, följd av den monetära metoden med 27 procent. Majoriteten av de tillfrågade företagen tyckte inte att valet av omräkningsmetod medförde stora effekter på företagets resultat och ställning. Internationella rekommendationer var det vanligaste motivet bakom val av omräkningsmetod. Sedan kom praktiska synpunkter samt svenska rekommendationer och slutligen internredovisning inom koncernen. Enligt Peter Malmqvist var det främst praktiska överväganden som vägde tyngst vid val av metod, men endast 27 procent av företagen angav detta som motiv.

Vi har undersökt ekonomisk styrning i Scanias motortillverkning utifrån två huvudteorier, förståelsestyrning med tillämpning av modellerna värdekedjan och balanserat styrkort och ansvarsstyrning, med tillämpning av modellerna enhetsavdelning och termostatanalogi. Därefter har vi bevisat hur de nya modellerna gör att ekonomisk styrning fungerar som ett gemensamt språk som underlättar kommunikationen mellan ekonomer och öviga medarbetare i motortillverkningen. Vi redogör även för olika roller som personalen på ekonomiavdelningen i motortillverkningen har. För att genomföra studien har vi läst lämplig litteratur som innehåller de senaste teorierna och modellerna på området ekonomisk styrning samt skriftliga källor om Scania och Scanias motortillverkning. Dessutom har vi utfört fem intervjuer med nyckelpersoner på motortillverkningens ekonomiavdelning. Syftet med arbetet är att beskriva hur den ekonomiska styrningen ser ut praktiskt på Scanias motortillverkning. Detta sker genom att undersöka i vilken utsträckning, och till vilken grad, de tillämpar teorierna ansvar och förståelse samt deras modeller samt undersöka om ekonomisk styrning med hjälp av dessa modeller kan fungera som ett gemensamt språk i motortillverkningen. Motortillverkning bygger på att producera motorer endast för egna interna kunder. Eftersom de inte har någon slutkund diskuterar de målet med sina interna kunder för att säkra kvalitet och leverans. Vi har kommit fram till att de inte har någon speciell modell för styrningen utan har skapat sin egen modell genom att använda sig av en kombination av förståelseorienterad och ansvarsorienterad styrning med en inriktning på förståelse i ekonomiavdelningen och inriktning på ansvar i produktionen. Genom att beskriva organisationsaktiviteter i värdekedjan, se organisationen ur olika perspektiv, konkreta mått och trafikljusfärger i balanserade styrkort skapar ledningen en helhetsförståelse för verksamheten, vilket gör att ett gemensamt språk och ett kommunikationsunderlag byggs upp i hela organisationen. På så sätt blir kommunikationen lättare mellan ekonomer och övriga medarbetare och gör att de förstår varandra när de överför information och alla får bättre mjölighet att uppfatta hur verksamheten fungerar i organisationen.