I en värld där individer möts av mängder av ekonomiska begrepp och ekonomisk information dagligen har forskning visat att människor har svårt att engagera sig och ha den förståelse som krävs för att hantera sin egen privatekonomi. Begreppet ”Financial Literacy” nämns ofta som en förklaring till människors olika kunskapsnivå och förståelse. I människors yrkesmässiga roll tas denna förmåga ofta för given vara uppfylld. Denna uppsats har undersökt ekonomiska kunskaper och ekonomisk förståelse hos enskilda näringsidkare, en företagsform där privatekonomin och näringsverksamhetens ekonomi är nära sammankopplade. Genom intervjuer med enskilda näringsidkare och redovisningskonsulter undersöktes de ekonomiska kunskaperna och den ekonomiska förståelsen hos enskilda näringsidkare i termer av näringsidkarnas kännedom och beslutsfattande om den skattemässiga avsättningsmöjligheten periodiseringsfond. Resultatet visade att kännedomen om periodiseringsfond och förståelsen för avsättningens för- och nackdelar varierade. Den ekonomiska kunskapsnivån om periodiseringsfond kan förstås av näringsidkarnas olika ekonomiska intresse och varierade ekonomiska läskunnighet (Financial Literacy). Däremot kan andra faktorer såsom alltför komplicerade skatteregler även förklara kunskapsnivån.

The different factors behind why people vote as they do have been researched for a very long time. Ever since Anthony Downs revolutionary book An economic theory for democracy from 1957. Researchers have found different methods and models to explain voting behavior. One of these models is the rational choice model for voting which has been preferred amongst scientist since it gives a solid foundation to research people as equals. This Essay aimed to use rational choice as the model on peoples economic voting through the lens of their socio economic status. The method used in the essay was a data analysis of the Survey from 2010 by Valforskningsprogrammet in Gothenburg where 3963 people participated. With the help of statistics program variables within this essay was chosen and applied in a cross tabulation, regression-analysis and korrelation analysis. The results found that very little of people voting behavior correlated with their socio economic background and the majority did not vote rational according to the theory. Even though there was a small correlation confirmed it was not strong enough to warrant rational choice as the definitive voting behavioral model.