No description available.

No description available.

<p>Periodiseringsfonder innebär att företag har en möjlighet att senarelägga beskattning av en del av det beskattningsbara resultatet. En lagändring under 2004 innebar att periodiseringsfonder räntebelades. De nya reglerna trädde i kraft och började tillämpas för de beskattningsår som påbörjades efter utgången av 2004. Företagen ställdes inför ett dilemma, att antingen minska eller helt lösa upp sina periodiseringsfonder på grund av den nyinförda räntan, eller att behålla befintliga periodiseringsfonder och fortsätta göra avsättningar och därmed få betala ränta.</p><p>Syftet med uppsatsen är att utreda hur räntebeläggningen av periodiseringsfonder har påverkat Uppsala läns femtio största aktiebolag mätt i omsättning. Uppsatsförfattarna vill undersöka</p><p>vilka faktorer som har påverkat företagens beslut att antingen lösa upp eller göra fortsatta avsättningar till periodiseringsfonder. Om det eventuellt finns skillnader mellan företagen har uppsatsförfattarna som avsikt att undersöka vad de skillnaderna kan bero på. En annan avsikt är att skapa en modell som kan förklara företagens agerande och vilka faktorer som har påverkat dem i deras beslut. Modellen användes även vid utformandet av frågeformuläret.</p><p>Den empiriska studien, som består av både en kvantitativ och en kvalitativ studie, kommer att pröva den hypotetiska modellen.</p><p>Analysen visar att företagens agerande till följd av räntebeläggningen var beroende av deras behov, struktur och position på marknaden. Uppsatsens kvalitativa studie bestod av epostintervjuer</p><p>med fyra företag. För de två företagen som hade löst upp befintliga</p><p>periodiseringsfonder låg faktorerna omstrukturering, inget behov, bättre alternativ och irritation bakom företagens beslut. De två företag som gjorde fortsatta avsättningar till periodiseringsfond gjorde det, för att det fortfarande fanns ett behov samt att</p><p>periodiseringsfonder fortfarande visade sig vara lönsamt och alternativ finansiering var dyrare. Den effekt räntebeläggningen hade på företagen trodde uppsatsförfattarna skulle vara mer omfattande än vad studien visade. Dock kan situationen komma att ändras med tiden.</p>

Periodiseringsfonder innebär att företag har en möjlighet att senarelägga beskattning av en del av det beskattningsbara resultatet. En lagändring under 2004 innebar att periodiseringsfonder räntebelades. De nya reglerna trädde i kraft och började tillämpas för de beskattningsår som påbörjades efter utgången av 2004. Företagen ställdes inför ett dilemma, att antingen minska eller helt lösa upp sina periodiseringsfonder på grund av den nyinförda räntan, eller att behålla befintliga periodiseringsfonder och fortsätta göra avsättningar och därmed få betala ränta. Syftet med uppsatsen är att utreda hur räntebeläggningen av periodiseringsfonder har påverkat Uppsala läns femtio största aktiebolag mätt i omsättning. Uppsatsförfattarna vill undersöka vilka faktorer som har påverkat företagens beslut att antingen lösa upp eller göra fortsatta avsättningar till periodiseringsfonder. Om det eventuellt finns skillnader mellan företagen har uppsatsförfattarna som avsikt att undersöka vad de skillnaderna kan bero på. En annan avsikt är att skapa en modell som kan förklara företagens agerande och vilka faktorer som har påverkat dem i deras beslut. Modellen användes även vid utformandet av frågeformuläret. Den empiriska studien, som består av både en kvantitativ och en kvalitativ studie, kommer att pröva den hypotetiska modellen. Analysen visar att företagens agerande till följd av räntebeläggningen var beroende av deras behov, struktur och position på marknaden. Uppsatsens kvalitativa studie bestod av epostintervjuer med fyra företag. För de två företagen som hade löst upp befintliga periodiseringsfonder låg faktorerna omstrukturering, inget behov, bättre alternativ och irritation bakom företagens beslut. De två företag som gjorde fortsatta avsättningar till periodiseringsfond gjorde det, för att det fortfarande fanns ett behov samt att periodiseringsfonder fortfarande visade sig vara lönsamt och alternativ finansiering var dyrare. Den effekt räntebeläggningen hade på företagen trodde uppsatsförfattarna skulle vara mer omfattande än vad studien visade. Dock kan situationen komma att ändras med tiden.

<p>För ett litet företag kan det vara svårt att få in kapital till verksamheten. Långivare och riskkapitalister kan vara skeptiska till småföretag och kräva stor utdelning på det investerade kapitalet. Med bakgrund i detta är skattekrediter, som en billig finansieringsform, en väl använd möjlighet för småföretagare i behov av ett litet kapitaltillskott i verksamheten. Periodiseringsfonden är den viktigaste formen av skattekredit och studien syftar till att besvara vad som händer när denna från att ha varit räntefri går till att bli räntebelagd.</p><p>Pecking order theory (POT) beskriver hur företag väljer sitt kapital där det internt genererade kapitalet föredras framför externt genererat kapital såsom lån och aktietillskott. Författarna föreslår i studien att periodiseringsfonden genom förändringen förflyttas i POT:s hierarki från att ses som internt genererat kapital till externt kapital. Ett finansieringsperspektiv på periodiseringsfonderna kan dock inte beskriva instrumentet fullt ut. Det krävs ett kompletterande resultatutjämningsperspektiv för att beskriva periodiseringsfondernas utveckling. Frågan hur förändringen av användandet går till, förklaras genom teorin om småföretagarnas beroende av redovisningsbyråer.</p><p>Studien använder dels en kvantitativ och dels en kvalitativ metod för att på ett allsidigt sätt belysa frågeställningen. Den kvantitativa delen undersöker främst den faktiska förändringen i periodiseringsfondernas användning genom undersökning av bokslut hos småföretag. Den kvalitativa delen utreder främst om och hur redovisningskonsulterna har påverkat småföretagens process i arbetet med periodiseringsfonder. De olika metoderna går givetvis in i och kompletterar varandra för att ge svar på frågeställningen.</p><p>Slutsatserna av studierna är att undersökningen styrker teorin om att periodiseringsfonder efter räntebeläggningen har förflyttat i POT-hierarkin. Denna slutsats begränsar sig dock till de företag som ser på periodiseringsfonder som en finansieringsform. Studien visar också på att man måste ta med den resultatutjämnande effekten i beräkningar.</p><p>Småföretagarnas beroende av redovisningskonsulter visas också i studien. Samtidigt dras slutsatsen att småföretagens förtroende för redovisningskonsulterna inte är befogat. Redovisningskonsulterna har inte i tid agerat för att undvika onödiga kostnader för småföretagen.</p>

För ett litet företag kan det vara svårt att få in kapital till verksamheten. Långivare och riskkapitalister kan vara skeptiska till småföretag och kräva stor utdelning på det investerade kapitalet. Med bakgrund i detta är skattekrediter, som en billig finansieringsform, en väl använd möjlighet för småföretagare i behov av ett litet kapitaltillskott i verksamheten. Periodiseringsfonden är den viktigaste formen av skattekredit och studien syftar till att besvara vad som händer när denna från att ha varit räntefri går till att bli räntebelagd. Pecking order theory (POT) beskriver hur företag väljer sitt kapital där det internt genererade kapitalet föredras framför externt genererat kapital såsom lån och aktietillskott. Författarna föreslår i studien att periodiseringsfonden genom förändringen förflyttas i POT:s hierarki från att ses som internt genererat kapital till externt kapital. Ett finansieringsperspektiv på periodiseringsfonderna kan dock inte beskriva instrumentet fullt ut. Det krävs ett kompletterande resultatutjämningsperspektiv för att beskriva periodiseringsfondernas utveckling. Frågan hur förändringen av användandet går till, förklaras genom teorin om småföretagarnas beroende av redovisningsbyråer. Studien använder dels en kvantitativ och dels en kvalitativ metod för att på ett allsidigt sätt belysa frågeställningen. Den kvantitativa delen undersöker främst den faktiska förändringen i periodiseringsfondernas användning genom undersökning av bokslut hos småföretag. Den kvalitativa delen utreder främst om och hur redovisningskonsulterna har påverkat småföretagens process i arbetet med periodiseringsfonder. De olika metoderna går givetvis in i och kompletterar varandra för att ge svar på frågeställningen. Slutsatserna av studierna är att undersökningen styrker teorin om att periodiseringsfonder efter räntebeläggningen har förflyttat i POT-hierarkin. Denna slutsats begränsar sig dock till de företag som ser på periodiseringsfonder som en finansieringsform. Studien visar också på att man måste ta med den resultatutjämnande effekten i beräkningar. Småföretagarnas beroende av redovisningskonsulter visas också i studien. Samtidigt dras slutsatsen att småföretagens förtroende för redovisningskonsulterna inte är befogat. Redovisningskonsulterna har inte i tid agerat för att undvika onödiga kostnader för småföretagen.

I en värld där individer möts av mängder av ekonomiska begrepp och ekonomisk information dagligen har forskning visat att människor har svårt att engagera sig och ha den förståelse som krävs för att hantera sin egen privatekonomi. Begreppet ”Financial Literacy” nämns ofta som en förklaring till människors olika kunskapsnivå och förståelse. I människors yrkesmässiga roll tas denna förmåga ofta för given vara uppfylld. Denna uppsats har undersökt ekonomiska kunskaper och ekonomisk förståelse hos enskilda näringsidkare, en företagsform där privatekonomin och näringsverksamhetens ekonomi är nära sammankopplade. Genom intervjuer med enskilda näringsidkare och redovisningskonsulter undersöktes de ekonomiska kunskaperna och den ekonomiska förståelsen hos enskilda näringsidkare i termer av näringsidkarnas kännedom och beslutsfattande om den skattemässiga avsättningsmöjligheten periodiseringsfond. Resultatet visade att kännedomen om periodiseringsfond och förståelsen för avsättningens för- och nackdelar varierade. Den ekonomiska kunskapsnivån om periodiseringsfond kan förstås av näringsidkarnas olika ekonomiska intresse och varierade ekonomiska läskunnighet (Financial Literacy). Däremot kan andra faktorer såsom alltför komplicerade skatteregler även förklara kunskapsnivån.

Laglig skatteplanering genom bokslutsdispositioner är allmänt accepterat, dock får externa intressenter ingen information om företags motiv bakom beslut om bokslutsdispositioner, utan tillhandahålls enbart offentliga rapporter. Beroende på hur ägar- och ledningsstrukturen ser ut i ett företag kan motivet till skatteplanering genom bokslutsdispositioner vara olika. I små och medelstora företag är ägarna ofta en del av ledningen, vilket medför att både ägaren och ledningens motiv kan ligga till grund för beslutet. Beslut om skatteplanering gäller vilka bokslutsdispositioner företag ska använda sig av, hur dessa ska kombineras samt i vilken omfattning de ska användas. Syftet med uppsatsen är att beskriva, analysera och förstå resonemanget bakom små och medelstora företags motiv och beslut vid skatteplanering genom bokslutsdispositioner. Studien syftar även till att bidra med teoriutveckling. Genom detta ämnar vi besvara forskningsfrågan: Hur resonerar små och medelstora företag vid beslut om skatteplanering genom bokslutsdispositioner?   För att besvara forskningsfrågan genomförde vi intervjuer med åtta respondenter från små och medelstora företag i ledande positioner. Detta gjordes för att fånga upp företags resonemang i samband med skatteplanering genom bokslutsdispositioner, vilket inte hade varit möjligt att utläsa genom enbart en dokumentstudie. För att få ett ytterligare perspektiv på skatteplanering genom bokslutsdispositioner valde vi även att intervjua två externa rådgivare angående deras rådgivning till företag gällande bokslutsdispositioner. Detta gjordes på grund av två skäl, dels för att flera respondenter nämnde att de tar hjälp av externa rådgivare och dels för att företag avböjde medverkan i studien till följd av bristande kompetens. Uppsatsen utgår även från information angående bokslutsdispositioner som går att utläsa i respondenternas publicerade årsredovisningar.    Studiens resultat indikerar att det finns både likheter och skillnader mellan företags resonemang vid skatteplanering genom bokslutsdispositioner. Ägarna är de främsta beslutsfattarna vid beslut om bokslutsdispositioner. Däremot kommer incitamentet till avsättning eller återföring i flera fall från ledning eller externa rådgivare. Gemensamt för samtliga företag som ingick i studien var att de hellre vill betala skatten i framtiden. Däremot skiljer sig motivet till varför skattebetalningen skjuts framåt i tiden. Motivet kan grundas i en likviditetsaspekt, investeringssynpunkt, resultatutjämning eller förhoppning om minskad skattebetalning i framtiden. Samtliga motiv till skatteplanering genom bokslutsdispositioner gynnar företaget genom möjlighet till tillväxt. Det upptäcktes även motiv till att inte använda bokslutsdispositioner, däremot har nyttjandet blivit vanligt förekommande i små och medelstora företag.

Syfte: Syftet med studien är att se hur sänkningen av bolagsskatten har påverkat noterade bolag på Stockholmsbörsen användning av bokslutsdispositioner. Metod: Studien har en kvantitativ metod med deduktiv ansats. Syftet med studien uppnås genom det insamlade datamaterialet, från Retriever Business i form av difference-in-difference regressionen. Resultat och slutsats: Studien visar att bolagsskattesänkningen inte har påverkat bolagen att minska användandet av bokslutsdispositioner. Istället har bolagen ökat användandet av bokslutsdispositioner. / Purpose: The purpose of the study is to see how the reduction of corporate tax has affected the usage of tax allocation reserves by listed companies on the Stockholm Stock Exchange. Method: In the study, a quantitative method with a deductive approach has been used. The purpose of the study is achieved through the collected data from Retriever Business, in the form of the difference-in-difference regression. Result and conclusion: The study shows that a corporate tax reduction has not caused companies to reduce their usage of tax allocation reserves. Instead, companies have increased their usage of tax allocation reserves.

Det här är en kvantitativ studie av hur kreditpreferenser hos mikrobolag med en årsomsättning om mindre än 10 miljoner SEK beror av branschtillhörighet och företagsstorlek. Mikrobolag är små bolag med mindre än 10 personer anställda och en årsomsättning på mindre än 2 miljoner euro. Det teoretiska ramverket utgår från asymmetrisk informationsteori och mer specifikt från pecking order theory, POT samt trade off-teorin. Kreditpreferenserna mäts genom två olika parametrar, dels genom mikrobolagens avsättning till periodiseringsfonder vilket kan ses som ett mellanting mellan extern och intern finansiering, dels genom förekomsten av externa lån från kreditinstitut. Branscherna som undersöks är tillverkning samt tjänster vilka anses skilja sig åt vad gäller kreditpreferenser. Tillverkningsbranschen har större anläggningstillgångar vilket anses göra det lättare för dem att få extern kredit enligt trade off-teorin. Tjänstebranschen däremot, med mer immateriella tillgångar skulle då föredra periodiseringsfonder eftersom enligt POT så föredrar mindre företag internt genererat kapital. Ett antal hypoteser ställs upp som sedan testas med chi-två. Resultatet motsäger delvis teorierna. Från studien framgår dock att de undersökta företagen i tjänstebranschen har större preferenser för användning av periodiseringsfond än tillverkningsbranschen. En slutsats från studien är alltså att branschtillhörighet har betydelse för kreditpreferenserna. För företagsstorlek går inte att dra några säkra slutsatser.