<p>Periodiseringsfonder innebär att företag har en möjlighet att senarelägga beskattning av en del av det beskattningsbara resultatet. En lagändring under 2004 innebar att periodiseringsfonder räntebelades. De nya reglerna trädde i kraft och började tillämpas för de beskattningsår som påbörjades efter utgången av 2004. Företagen ställdes inför ett dilemma, att antingen minska eller helt lösa upp sina periodiseringsfonder på grund av den nyinförda räntan, eller att behålla befintliga periodiseringsfonder och fortsätta göra avsättningar och därmed få betala ränta.</p><p>Syftet med uppsatsen är att utreda hur räntebeläggningen av periodiseringsfonder har påverkat Uppsala läns femtio största aktiebolag mätt i omsättning. Uppsatsförfattarna vill undersöka</p><p>vilka faktorer som har påverkat företagens beslut att antingen lösa upp eller göra fortsatta avsättningar till periodiseringsfonder. Om det eventuellt finns skillnader mellan företagen har uppsatsförfattarna som avsikt att undersöka vad de skillnaderna kan bero på. En annan avsikt är att skapa en modell som kan förklara företagens agerande och vilka faktorer som har påverkat dem i deras beslut. Modellen användes även vid utformandet av frågeformuläret.</p><p>Den empiriska studien, som består av både en kvantitativ och en kvalitativ studie, kommer att pröva den hypotetiska modellen.</p><p>Analysen visar att företagens agerande till följd av räntebeläggningen var beroende av deras behov, struktur och position på marknaden. Uppsatsens kvalitativa studie bestod av epostintervjuer</p><p>med fyra företag. För de två företagen som hade löst upp befintliga</p><p>periodiseringsfonder låg faktorerna omstrukturering, inget behov, bättre alternativ och irritation bakom företagens beslut. De två företag som gjorde fortsatta avsättningar till periodiseringsfond gjorde det, för att det fortfarande fanns ett behov samt att</p><p>periodiseringsfonder fortfarande visade sig vara lönsamt och alternativ finansiering var dyrare. Den effekt räntebeläggningen hade på företagen trodde uppsatsförfattarna skulle vara mer omfattande än vad studien visade. Dock kan situationen komma att ändras med tiden.</p>

Periodiseringsfonder innebär att företag har en möjlighet att senarelägga beskattning av en del av det beskattningsbara resultatet. En lagändring under 2004 innebar att periodiseringsfonder räntebelades. De nya reglerna trädde i kraft och började tillämpas för de beskattningsår som påbörjades efter utgången av 2004. Företagen ställdes inför ett dilemma, att antingen minska eller helt lösa upp sina periodiseringsfonder på grund av den nyinförda räntan, eller att behålla befintliga periodiseringsfonder och fortsätta göra avsättningar och därmed få betala ränta. Syftet med uppsatsen är att utreda hur räntebeläggningen av periodiseringsfonder har påverkat Uppsala läns femtio största aktiebolag mätt i omsättning. Uppsatsförfattarna vill undersöka vilka faktorer som har påverkat företagens beslut att antingen lösa upp eller göra fortsatta avsättningar till periodiseringsfonder. Om det eventuellt finns skillnader mellan företagen har uppsatsförfattarna som avsikt att undersöka vad de skillnaderna kan bero på. En annan avsikt är att skapa en modell som kan förklara företagens agerande och vilka faktorer som har påverkat dem i deras beslut. Modellen användes även vid utformandet av frågeformuläret. Den empiriska studien, som består av både en kvantitativ och en kvalitativ studie, kommer att pröva den hypotetiska modellen. Analysen visar att företagens agerande till följd av räntebeläggningen var beroende av deras behov, struktur och position på marknaden. Uppsatsens kvalitativa studie bestod av epostintervjuer med fyra företag. För de två företagen som hade löst upp befintliga periodiseringsfonder låg faktorerna omstrukturering, inget behov, bättre alternativ och irritation bakom företagens beslut. De två företag som gjorde fortsatta avsättningar till periodiseringsfond gjorde det, för att det fortfarande fanns ett behov samt att periodiseringsfonder fortfarande visade sig vara lönsamt och alternativ finansiering var dyrare. Den effekt räntebeläggningen hade på företagen trodde uppsatsförfattarna skulle vara mer omfattande än vad studien visade. Dock kan situationen komma att ändras med tiden.

Omläggningen av statlig fastighetsskatt till kommunal fastighetsavgift innebar att Riksdagen var tvungen att finansiera det skattebortfall detta innebar. Kapitalvinstskatten vid avyttring av fastigheter höjdes, uppskovsbeloppet begränsades och på uppskovsbeloppet påfördes en ränta om 0,5 procent. Räntan på uppskovsbeloppet tas ut genom att den som har ett uppskovsbelopp ska ta upp en schablonintäkt som beräknas till 1,67 procent av uppskovsbeloppets storlek vid beskattningsårets ingång enligt 47 kap. 11b § IL. Att räntebelägga uppskovsbeloppen motiverades förutom av finansieringsskäl av att uppskovsbeloppen ökat i och med att de blivit möjliga för bostadsbyten inom EES-området. Även de som fått ett uppskovsbelopp beviljat innan uppskovsräntan infördes den 1 januari 2008 måste betala denna ränta. Enligt svensk grundlag, 2 kap. 10 § 2 st. RF får skatt eller statlig avgift inte tas ut i vidare mån om inte skatt- eller avgiftsskyldigheten följer av föreskrift som gällde när den omständighet inträffade som utlöste skatt- eller avgiftsskyldigheten. Detta skatterättsliga retroaktivitetsförbud har gjort att frågan om huruvida uppskovsräntan är retroaktiv lagstiftning och således något som retroaktivitetsförbudet avser att förhindra. Frågan har ännu inte avgjorts av Regeringsrätten och rättsläget är därför oklart. Syftet med uppsatsen är att utreda och analysera uppskovsräntan och retroaktivitetsförbudet för att undersöka huruvida räntan strider mot förbudet. Uppsatsen bygger på traditionell juridisk metod. Lagrådet yttrade sig i samband med att bestämmelsen kom till men deras yttrande är bristfälligt och kan enligt min mening inte ligga till grund för vidare vägledning. Kammarrätten i Göteborg har funnit att uppskovsräntan inte strider mot retroaktivitetsförbudet medan Förvaltningsrätten i Stockholm har funnit att principen strider mot förbudet. Det som prövas när retroaktivitetsförbudets tillämplighet ska avgöras är ifall omständigheten som utlöser beskattning inträffat före eller efter lagens ikraftträdande. Slutsatsen är att uppskovsräntan strider mot retroaktivitetsförbudet.