<p>Periodiseringsfonder har använts som ett resultatutjämnande instrument, för att ge företagen en möjlighet att kvitta framtida förluster mot tidigare gjorda avsättningar. Förutsättningarna förändrades dock när den nya lagen Räntebeläggning av periodiseringsfonderna (IL 2004:1323) trädde i kraft år 2005. Den dåvarande räntefria avsättningen belades i och med den nya lagen med en ränta, vilket innebar att företagen var tvungna att betala en extra skatt för att använda sig av denna bokslutsdisposition.</p>

Periodiseringsfonder har använts som ett resultatutjämnande instrument, för att ge företagen en möjlighet att kvitta framtida förluster mot tidigare gjorda avsättningar. Förutsättningarna förändrades dock när den nya lagen Räntebeläggning av periodiseringsfonderna (IL 2004:1323) trädde i kraft år 2005. Den dåvarande räntefria avsättningen belades i och med den nya lagen med en ränta, vilket innebar att företagen var tvungna att betala en extra skatt för att använda sig av denna bokslutsdisposition.

<p>Periodiseringsfonder innebär att företag har en möjlighet att senarelägga beskattning av en del av det beskattningsbara resultatet. En lagändring under 2004 innebar att periodiseringsfonder räntebelades. De nya reglerna trädde i kraft och började tillämpas för de beskattningsår som påbörjades efter utgången av 2004. Företagen ställdes inför ett dilemma, att antingen minska eller helt lösa upp sina periodiseringsfonder på grund av den nyinförda räntan, eller att behålla befintliga periodiseringsfonder och fortsätta göra avsättningar och därmed få betala ränta.</p><p>Syftet med uppsatsen är att utreda hur räntebeläggningen av periodiseringsfonder har påverkat Uppsala läns femtio största aktiebolag mätt i omsättning. Uppsatsförfattarna vill undersöka</p><p>vilka faktorer som har påverkat företagens beslut att antingen lösa upp eller göra fortsatta avsättningar till periodiseringsfonder. Om det eventuellt finns skillnader mellan företagen har uppsatsförfattarna som avsikt att undersöka vad de skillnaderna kan bero på. En annan avsikt är att skapa en modell som kan förklara företagens agerande och vilka faktorer som har påverkat dem i deras beslut. Modellen användes även vid utformandet av frågeformuläret.</p><p>Den empiriska studien, som består av både en kvantitativ och en kvalitativ studie, kommer att pröva den hypotetiska modellen.</p><p>Analysen visar att företagens agerande till följd av räntebeläggningen var beroende av deras behov, struktur och position på marknaden. Uppsatsens kvalitativa studie bestod av epostintervjuer</p><p>med fyra företag. För de två företagen som hade löst upp befintliga</p><p>periodiseringsfonder låg faktorerna omstrukturering, inget behov, bättre alternativ och irritation bakom företagens beslut. De två företag som gjorde fortsatta avsättningar till periodiseringsfond gjorde det, för att det fortfarande fanns ett behov samt att</p><p>periodiseringsfonder fortfarande visade sig vara lönsamt och alternativ finansiering var dyrare. Den effekt räntebeläggningen hade på företagen trodde uppsatsförfattarna skulle vara mer omfattande än vad studien visade. Dock kan situationen komma att ändras med tiden.</p>

Periodiseringsfonder innebär att företag har en möjlighet att senarelägga beskattning av en del av det beskattningsbara resultatet. En lagändring under 2004 innebar att periodiseringsfonder räntebelades. De nya reglerna trädde i kraft och började tillämpas för de beskattningsår som påbörjades efter utgången av 2004. Företagen ställdes inför ett dilemma, att antingen minska eller helt lösa upp sina periodiseringsfonder på grund av den nyinförda räntan, eller att behålla befintliga periodiseringsfonder och fortsätta göra avsättningar och därmed få betala ränta. Syftet med uppsatsen är att utreda hur räntebeläggningen av periodiseringsfonder har påverkat Uppsala läns femtio största aktiebolag mätt i omsättning. Uppsatsförfattarna vill undersöka vilka faktorer som har påverkat företagens beslut att antingen lösa upp eller göra fortsatta avsättningar till periodiseringsfonder. Om det eventuellt finns skillnader mellan företagen har uppsatsförfattarna som avsikt att undersöka vad de skillnaderna kan bero på. En annan avsikt är att skapa en modell som kan förklara företagens agerande och vilka faktorer som har påverkat dem i deras beslut. Modellen användes även vid utformandet av frågeformuläret. Den empiriska studien, som består av både en kvantitativ och en kvalitativ studie, kommer att pröva den hypotetiska modellen. Analysen visar att företagens agerande till följd av räntebeläggningen var beroende av deras behov, struktur och position på marknaden. Uppsatsens kvalitativa studie bestod av epostintervjuer med fyra företag. För de två företagen som hade löst upp befintliga periodiseringsfonder låg faktorerna omstrukturering, inget behov, bättre alternativ och irritation bakom företagens beslut. De två företag som gjorde fortsatta avsättningar till periodiseringsfond gjorde det, för att det fortfarande fanns ett behov samt att periodiseringsfonder fortfarande visade sig vara lönsamt och alternativ finansiering var dyrare. Den effekt räntebeläggningen hade på företagen trodde uppsatsförfattarna skulle vara mer omfattande än vad studien visade. Dock kan situationen komma att ändras med tiden.