Det här är en kvantitativ studie av hur kreditpreferenser hos mikrobolag med en årsomsättning om mindre än 10 miljoner SEK beror av branschtillhörighet och företagsstorlek. Mikrobolag är små bolag med mindre än 10 personer anställda och en årsomsättning på mindre än 2 miljoner euro. Det teoretiska ramverket utgår från asymmetrisk informationsteori och mer specifikt från pecking order theory, POT samt trade off-teorin. Kreditpreferenserna mäts genom två olika parametrar, dels genom mikrobolagens avsättning till periodiseringsfonder vilket kan ses som ett mellanting mellan extern och intern finansiering, dels genom förekomsten av externa lån från kreditinstitut. Branscherna som undersöks är tillverkning samt tjänster vilka anses skilja sig åt vad gäller kreditpreferenser. Tillverkningsbranschen har större anläggningstillgångar vilket anses göra det lättare för dem att få extern kredit enligt trade off-teorin. Tjänstebranschen däremot, med mer immateriella tillgångar skulle då föredra periodiseringsfonder eftersom enligt POT så föredrar mindre företag internt genererat kapital. Ett antal hypoteser ställs upp som sedan testas med chi-två. Resultatet motsäger delvis teorierna. Från studien framgår dock att de undersökta företagen i tjänstebranschen har större preferenser för användning av periodiseringsfond än tillverkningsbranschen. En slutsats från studien är alltså att branschtillhörighet har betydelse för kreditpreferenserna. För företagsstorlek går inte att dra några säkra slutsatser.

I Sverige finns idag ett flertal olika företagsformer att välja mellan. Några av de företagsformerna är exempelvis enskild firma och aktiebolag. En näringsidkare kan ha startat en enskild firma som efter några år har expanderats. Näringsidkaren har då möjlighet att ombilda sin enskilda firma till ett aktiebolag. Den enskilda firman är en egen fysisk person och när en ombildning sker blir aktiebolaget sin egna juridiska person. Vid ombildning av företagsform finns det ett flertal krav men även skattemässiga aspekter att ta hänsyn till. En ombildning från enskild firma till ett aktiebolag kan ske på två olika sätt, genom inkråmöverlåtelse eller apportemission. Tillgångarna som finns i den enskilda firman måste överlåtas på ett korrekt sätt. Här ska därför uttagsbeskattnings- och underprisöverlåtelsebestämmelserna tillämpas. Dessa bestämmelser finns reglerade i 22 och 23 kap. Inkomstskattelagen (1999:1229). Definitionen av uttag är när näringsidkaren har till syfte att ta ut tillgången från verksamheten. Det kan antingen vara för att överlåta till en annan näringsverksamhet eller för privatbruk. Detta kan då leda till att näringsidkaren blir uttagsbeskattad för tillgången. För att undvika uttagsbeskattning, finns underprisöverlåtelsebestämmelserna i 23 kap. IL. I 23 kap. 14 – 29 §§ IL finns dessa bestämmelser reglerade och de ska vara uppfyllda för att det ska betraktas som underprisöverlåtelse.  En maskin är den tillgången som används i scenariot i detta arbete. För att undvika att skattekonsekvenser uppstår, ska maskintillgången värderas på ett korrekt sätt. Det finns ett samband mellan redovisning och beskattning som påverkar näringsverksamheten. Görs redovisningen på ett korrekt sätt, blir det lättare att se hur maskintillgången ska värderas vid en ombildning. Värderas tillgången på ett korrekt sätt behöver det inte ske någon uttagsbeskattning för tillgången vid ombildningen. Följs bestämmelserna som krävs vid en ombildning och vid värdering av tillgången, underlättas procedurerna för näringsidkaren. Detta har även en påverkan på näringslivet.