Ett sätt att ta tillvara på de anställdas problemlösningsförmåga och kreativitet är att använda sig av förslagsverksamhet. Förslagsverksamhet är ett system för insamling, bedömning och ersättning för förslag som kommer från de anställda i företaget. Förslagsverksamheten utvecklades kraftigt under 1980-talet vilket forskaren Göran Ekvall fångade upp i sina studier på Vattenfall och Volvo (1987-1992). Centralt för Ekvalls studier var att ansvaret för förslagsverksamheten delegerades till personer hierarkiskt sett närmare förslagsställaren. Ur Ekvalls studier har fyra dimensioner kunnat urskiljas: Bedömnings- och värderingsprocessen, belöningen, inlämningsproceduren och ledningens engagemang. Syfte I denna uppsats har vi undersökt på vilket sätt förslagsverksamheten har utvecklats i svenska tillverkande företag under de senaste tio åren. Vi förklarar även varför förslagsverksamheten har utvecklats som den har gjort, d.v.s. klargör de motiv som funnits för att utveckla förslagsverksamheten.

<p>Ett sätt att ta tillvara på de anställdas problemlösningsförmåga och kreativitet är att använda sig av förslagsverksamhet. Förslagsverksamhet är ett system för insamling, bedömning och ersättning för förslag som kommer från de anställda i företaget. Förslagsverksamheten utvecklades kraftigt under 1980-talet vilket forskaren Göran Ekvall fångade upp i sina studier på Vattenfall och Volvo (1987-1992). Centralt för Ekvalls studier var att ansvaret för förslagsverksamheten delegerades till personer hierarkiskt sett närmare förslagsställaren. Ur Ekvalls studier har fyra dimensioner kunnat urskiljas: Bedömnings- och värderingsprocessen, belöningen, inlämningsproceduren och ledningens engagemang.</p><p>Syfte</p><p>I denna uppsats har vi undersökt på vilket sätt förslagsverksamheten har utvecklats i svenska tillverkande företag under de senaste tio åren. Vi förklarar även varför förslagsverksamheten har utvecklats som den har gjort, d.v.s. klargör de motiv som funnits för att utveckla förslagsverksamheten.</p>

Denna studie undersöker hur det kreativa arbetsklimatet på Fabriken ser ut och hur både medarbetareoch chefer upplever det. För att mäta kreativiteten har vi använt verktyget “The Creative ClimateQuestionnaire” som utvecklats av Göran Ekvall. I denna studie har vi valt att fokusera på sju av tiodimensioner för att mäta det kreativa arbetsklimatet. Ekvall har fått en hel del kritik för sin modell ochmed hjälp av studien hoppas vi att bidra lite mer till modellens trovärdighet. Studien genomfördes somen fallstudie där både kreativa och kvantitativa metoder användes för att samla in data. Enkäterdelades ut till medarbetare för att kvantitativt mäta medarbetarnas uppfattning om det kreativaarbetsklimatet i organisationen. För att få djupare insikter och få flera perspektiv och infallsvinklargenomfördes det också semistrukturerade intervjuer med olika chefer från organisationensavdelningar. Sedan så analyserades dessa intervjuer med hjälp av tematisk analys för att identifieraåterkommande mönster och teman i svaren. Resultaten visar att både cheferna och medarbetarna haren liknande uppfattning om det kreativa arbetsklimatet inom organisationen. Studien visar även attFabriken har ett starkt kreativt arbetsklimat vilket visade sig genom att medarbetarna på Fabriken gavhöga värden på deras upplevelse av dimensionerna. För att ytterligare förstå dessa resultat jämfördesde med resultaten från en annan studie som också använde sig av Ekvalls modell. / This study examines what the creative work climate at Fabriken looks like and how both employeesand managers experience it. To measure creativity, we have used the tool “The Creative ClimateQuestionnaire” developed by Göran Ekvall. In this study, we have chosen to focus on seven of tendimensions to measure the creative work climate. Ekvall has received a lot of criticism for his modeland with the help of the study we hope to contribute a little more to the credibility of the model. Thestudy was conducted as a case study where both creative and quantitative methods were used to collectdata. Surveys were distributed to employees to quantitatively measure employees' perception of thecreative work climate in the organization. To gain deeper insights and multiple perspectives andangles, semi-structured interviews were also conducted with various managers from the organization'sdepartments. These interviews were then analyzed using thematic analysis to identify recurringpatterns and themes in the responses. The results show that both managers and employees have asimilar perception of the creative work climate within the organization. The study also shows thatFabriken has a strong creative work climate, as evidenced by the fact that employees at Fabriken gavehigh scores on their perception of the dimensions. To further understand these results, they werecompared with the results of another study that also used Ekvall's model.