<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p>Elitaktiva idrottskvinnor och män står inför ständiga beslut. Att få ängna sig åt sitt intresse på heltid är få förunnat och att få livet att dagligen gå ihop är stundtals en svår balans. Hur hinner elitaktiva med att kombinera sin elitsatsning framgångsrikt samtidigt som de kan umgås med sina vänner?</p><p> </p><p>Syftet var att undersöka hur elitaktiva upplever och hanterar relationen mellan en idrottssatsning och socialt umgänge.</p><p> </p><p><strong>Frågeställning:</strong></p><p>·         Hur kan relationsfrågor mellan elitidrottssatsningen och kompiskretsen beskrivas?</p><p>·         Hur hanterar de elitaktiva dessa relationsfrågor?</p><p> </p><p><strong>Metod</strong></p><p>Intervjuerna genomfördes på hösten 2008 med tre kvinnor och fyra män, samtliga landslags-aktiva. Deras ålder var 21 till 32 år, medel 24 år. Även två provintervjuer genomfördes. De aktiva kom från tre olika konditions och uthållighetsidrotter och har varit elitaktiva mellan tre till sju år. Samtliga aktiva valdes ut till intervju genom rekommendationer från andra aktiva. Författaren ställde 16 på förhand nedskrivna frågor, samt 10 till 30 följdfrågor beroende på den aktives svar. Intervjuerna var mellan 30 till 70 minuter långa och spelades in på en minidisk. Sammanlagt blev intervjuerna 48 sidor empiriskt nedskrivet material.</p><p> </p><p><strong>Resultat</strong></p><p>Ingen av de aktiva upplevde något problem med sin elitsatsnig och kompisarna. De beskrev olika typer av stress som kom upp i samband med deras idrott men det var mer relaterat till deras prestation och kapacitet än deras vänner. Samtliga aktiva beskriver hur planering och prioritering är avgörande för deras prestation.</p><p> </p><p><strong>Slutsats</strong></p><p>Slutsatsen blir att de sju intervjuade inte upplever något problem med sin elitidrottssatning kontra umgås med kompiskretsen. De aktiva framhåller planering som en nyckel till deras framgång. Detta får även stöd från forskning att prioritera och planera sin tid vilket kan göra att det inte behöver upplevas som ett problem. Intressen kan dock komma i konflikt, men genom planering hinner de aktiva även med att till exempel dricka en öl med sina vänner.</p>

Sammanfattning Elitaktiva idrottskvinnor och män står inför ständiga beslut. Att få ängna sig åt sitt intresse på heltid är få förunnat och att få livet att dagligen gå ihop är stundtals en svår balans. Hur hinner elitaktiva med att kombinera sin elitsatsning framgångsrikt samtidigt som de kan umgås med sina vänner?   Syftet var att undersöka hur elitaktiva upplever och hanterar relationen mellan en idrottssatsning och socialt umgänge.   Frågeställning: ·         Hur kan relationsfrågor mellan elitidrottssatsningen och kompiskretsen beskrivas? ·         Hur hanterar de elitaktiva dessa relationsfrågor?   Metod Intervjuerna genomfördes på hösten 2008 med tre kvinnor och fyra män, samtliga landslags-aktiva. Deras ålder var 21 till 32 år, medel 24 år. Även två provintervjuer genomfördes. De aktiva kom från tre olika konditions och uthållighetsidrotter och har varit elitaktiva mellan tre till sju år. Samtliga aktiva valdes ut till intervju genom rekommendationer från andra aktiva. Författaren ställde 16 på förhand nedskrivna frågor, samt 10 till 30 följdfrågor beroende på den aktives svar. Intervjuerna var mellan 30 till 70 minuter långa och spelades in på en minidisk. Sammanlagt blev intervjuerna 48 sidor empiriskt nedskrivet material.   Resultat Ingen av de aktiva upplevde något problem med sin elitsatsnig och kompisarna. De beskrev olika typer av stress som kom upp i samband med deras idrott men det var mer relaterat till deras prestation och kapacitet än deras vänner. Samtliga aktiva beskriver hur planering och prioritering är avgörande för deras prestation.   Slutsats Slutsatsen blir att de sju intervjuade inte upplever något problem med sin elitidrottssatning kontra umgås med kompiskretsen. De aktiva framhåller planering som en nyckel till deras framgång. Detta får även stöd från forskning att prioritera och planera sin tid vilket kan göra att det inte behöver upplevas som ett problem. Intressen kan dock komma i konflikt, men genom planering hinner de aktiva även med att till exempel dricka en öl med sina vänner.