<p>Tillväxten av detaljisternas egna märkesvaror, EMV, i detaljhandeln har fått vissa leverantörerna att möta konkurrensen med EMV genom att börja tillverka EMV åt detaljisterna. I uppsatsen studeras fyra leverantörer till ICA och varför de väljer att producera EMV åt detaljisten. Leverantörernas storlek och position på marknaden, deras eventuella inverkan vid beslutet samt risker med beslutet diskuteras. Slutligen undersöks om företagen påverkas på olika sätt av EMV beroende av deras position på marknaden. Tidigare studier visar att de finns tre övergripande motiv till varför företag väljer att producera detaljistens EMV; ekonomiska, relationsmässiga och konkurrensmässiga. Studien visar att de stora företagen med starka LMV inte är i direkt behov av att producera EMV, men ser att denna marknad idag är för stor och för expanderande för att ignoreras. Det mindre företaget i studien producerar främst detaljistens EMV och ges på detta sätt möjligheten att direkt nå ut till en stor marknad. Riskerna för det stora företaget är främst att EMV-produktionen kan ta fokus från deras LMV-produktion. Den främsta risken för det mindre företaget är att de snabbt kan tappa marknaden med de korta kontrakt som figurerar i EMV-handeln.</p>

Esta dissertação compreende um estudo da eficiência de estimadores dos parâmetros no modelo funcional com erro nas variáveis, com repetições para contornar o problema de falta de identificação. Nela, discute-se os procedimentos baseados nos métodos de máxima verossimilhança e escore corrigido. As estimativas obtidas pelos dois métodos levam a resultados similares. / This work is concerned with a study on the efficiency of parameter estimates in the functional linear relashionship with constant variances. Where the lack of identification is resolved of by considering replications. Estimation is dealt with by using maximum likelihood and the corrected score approach. Comparisons between the approaches are illustrated by using simulated data.

Esta dissertação compreende um estudo da eficiência de estimadores dos parâmetros no modelo funcional com erro nas variáveis, com repetições para contornar o problema de falta de identificação. Nela, discute-se os procedimentos baseados nos métodos de máxima verossimilhança e escore corrigido. As estimativas obtidas pelos dois métodos levam a resultados similares. / This work is concerned with a study on the efficiency of parameter estimates in the functional linear relashionship with constant variances. Where the lack of identification is resolved of by considering replications. Estimation is dealt with by using maximum likelihood and the corrected score approach. Comparisons between the approaches are illustrated by using simulated data.

<p>Background: In the past 10 years private label has increased significantly in the Swedish grocery market. This is an important strategic event, which is a great challenge to suppliers as it causes stiff competition. To handle this situation an increasing number of suppliers have to make the decision whether to produce private label or not.</p><p>Purpose: The purpose of this study is to find and analyse factors that influence suppliers in the Swedish grocery market to produce private label. On this basis we intend to confirm or develop existing theories within the field of study.</p><p>Research method: The study has a qualitative approach where empirical data has been gathered through interviews with suppliers and retailers in the Swedish grocery market.</p><p>Results: This study has identified factors that underlie suppliers’ decision to produce private label. The most important factor is the possibility of increased volumes and a more efficient capacity usage. Today there is a great downward pressure on price, why it is of great importance to have a cost efficient production. Many suppliers in the Swedish grocery market do not use their full production capacity and producing private label is therefore an option to increase the level of usage. Moreover, suppliers are experiencing a growing dependence on retailers. This is due to the increased power that retailers have attained through their centralised decision-making, dominating position and increased knowledge and negotiation power. This study shows that the shift in power influences suppliers’ decision to produce private label. Finally, possibilities of improved relationships between suppliers and retailers do not underlie Swedish suppliers’ decision to produce private label.</p> / <p>Bakgrund: Under den senast tioårsperioden har private label ökat kraftigt inom den svenska dagligvarumarknaden. Detta är en viktig strategisk händelse som utgör en stor utmaning för märkesleverantörer, då det innebär en allt hårdare konkurrens. För att möta denna ställs alltfler leverantörer inför beslutet gällande huruvida de skall tillverka private label eller inte.</p><p>Syfte: Syftet med studien är att finna och analysera faktorer som ligger till grund för att leverantörer på den svenska dagligvarumarknaden tillverkar private label. Utifrån detta avses vidare att bekräfta eller utveckla befintliga teorier inom forskningsområdet.</p><p>Metod: Studien har en kvalitativ ansats, där empirisk data har samlats in genom intervjuer med leverantörer och detaljister på den svenska dagligvarumarknaden.</p><p>Resultat: Genom studien har faktorer identifierats som ligger till grund för att leverantörer på den svenska marknaden tillverkar private label. Den viktigaste faktorn är leverantörernas möjlighet till ökade volymer och ett mer effektivt kapacitetsutnyttjande. Då det i dagsläget råder en stark prispress på dagligvarumarknaden är det av stor vikt att ha en kostnadseffektiv verksamhet. Eftersom många leverantörer på den svenska marknaden inte utnyttjar hela sin produktionskapacitet framstår private label-tillverkning som ett alternativ till att utöka denna. Vidare upplever leverantörerna på den svenska dagligvarumarknaden ett allt större beroende till detaljist. Detta beror på den ökade makt som detaljisterna uppnått genom deras centraliserade beslutsfattande, dominerande ställning samt ökad kunskap och förhandlingsstyrka. Studien visar att denna maktförskjutning har en inverkan på leverantörers beslut att tillverka private label. Slutligen utgör inte möjligheten till relationsförbättringar mellan leverantör och detaljist ett motiv till att leverantörer på den svenska marknaden tillverkar private label.</p>

<p><strong>Bakgrund:</strong> Idag satsar distributörerna i detaljhandeln på differentiering genom att lansera egna märkesvaror till flera olika segment och till högre priser. Detta brukar kallas den fjärde generationens EMV och det är ett relativt nytt koncept i Sverige i jämförelse med andra länder. Detaljhandelskedjan Axfood är en aktör som har inlett en utökning genom lanseringen av Garant som vi anser vara en EMV av fjärde generationen.</p><p><strong>Problem:</strong> Leverantörernas varumärken har under lång tid ansetts vara ”riktiga” märken medan distributörernas egna märkesvaror endast är för priskänsliga konsumenter. Tidigare studier visar att konsumenter är villiga att betala ett högre pris för LMV pga. att de har lyckats bygga starkare varumärken. Byggandet av positiva associationer till EMV anses ha hindrats av att detaljhandlarna inte har skapat något unikt med sina varor. Ur ett brand management perspektiv, måste företagen som ämnar lansera den fjärde generationens EMV skapa en ny image som skiljer sig från de tidigare generationernas egna märkesvaror för att bli av med sin lågprisprofil, och visa att de är likvärdiga de marknadsledande produkterna. Då EMV har visat sig vara framgångsrikt på den brittiska marknaden så kan det vara en bra utgångspunkt för att identifiera framgångsfaktorer.</p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med denna studie är att med hjälp av företaget Tesco på den brittiska marknaden identifiera framgångsfaktorer som kan tillämpas på den svenska marknaden för den fjärde generationens egna märkesvaror. Ett underliggande syfte är att undersöka om Garant kan anses vara en fjärde generationens märkesvara och i så fall hur konceptet kan använda sig av de framgångsfaktorer identifierade på den brittiska marknaden, för att lyckas i Sverige.</p><p><strong>Resultat:</strong> Vi bekräftar att Garant är en fjärde generationens EMV. Vi har sett att för att lyckas med den fjärde generationens egna märkesvaror, behöver man bidra med ett mervärde som kunden är beredd att betala ett högre pris för och att detaljisterna mer måste utnyttja den starka position de har på den svenska marknaden för att förbättra imagen runt EMV och mer specifikt för den fjärde generationen.</p> / <p><strong>Background:</strong>Today, retail distributors are investing in differentiation by launching their own brands to various segments and to higher prices. This is known as the fourth generation of own brands and is a relatively new concept in Sweden in comparison with other countries. The retail chain Axfood is an actor who has started an expansion through the launch of the brand Garant that we consider to be a private label of the fourth generation.</p><p><strong>Problem: </strong>The suppliers’ brands have long been considered as the “real brands”, while the distributors' brands are only for price-sensitive consumers. Previous studies show that consumers are willing to pay a higher price due to that the suppliers have managed to build stronger brands. The creation of positive associations with own brands is considered to have been prevented by the fact that retailers have not created something unique with their products. From a brand management perspective, companies that intend to launch the fourth generation own brands need to create a new image different from the previous generations in order to get rid of their low price profile, and show that they are equivalent to the market leaders. Since private labels have proven to be a success on the British market, it is a logical starting point to investigate.</p><p><strong>Aim:</strong> Our aim is to explore the success factors for fourth generation private labels on the British market, with the help of the company Tesco, to apply on the Swedish market. The secondary aim is to see if the Swedish private label Garant could be considered to be a private label of the fourth generation, and if so, if the success factors can be applied.</p><p><strong>Results:</strong> We have found that to succeed with the fourth generation of own brands, value that the customer is willing to pay a higher price for, must be created, and that retailers must use their powerful position on the Swedish market in order to improve the image for own brands and more specifically the fourth generation.</p>

Tillväxten av detaljisternas egna märkesvaror, EMV, i detaljhandeln har fått vissa leverantörerna att möta konkurrensen med EMV genom att börja tillverka EMV åt detaljisterna. I uppsatsen studeras fyra leverantörer till ICA och varför de väljer att producera EMV åt detaljisten. Leverantörernas storlek och position på marknaden, deras eventuella inverkan vid beslutet samt risker med beslutet diskuteras. Slutligen undersöks om företagen påverkas på olika sätt av EMV beroende av deras position på marknaden. Tidigare studier visar att de finns tre övergripande motiv till varför företag väljer att producera detaljistens EMV; ekonomiska, relationsmässiga och konkurrensmässiga. Studien visar att de stora företagen med starka LMV inte är i direkt behov av att producera EMV, men ser att denna marknad idag är för stor och för expanderande för att ignoreras. Det mindre företaget i studien producerar främst detaljistens EMV och ges på detta sätt möjligheten att direkt nå ut till en stor marknad. Riskerna för det stora företaget är främst att EMV-produktionen kan ta fokus från deras LMV-produktion. Den främsta risken för det mindre företaget är att de snabbt kan tappa marknaden med de korta kontrakt som figurerar i EMV-handeln.

The four grocery chains Axfood, Bergendahls, Coop and ICA, all providing private labels, dominate the Swedish grocery market. Through private labels, it may be possible to convey an image about the grocery chain's overall brand. Furthermore, it is important that the grocery chain's employees have a fairly consistent understanding regarding the company's image to achieve success. The main purpose of this study is to examine how the intended image the Swedish grocery chains head offices will communicate through private labels is perceived among the store employees. The study intends to provide an expanded view among the grocery chains' work on internal communications regarding the image of private labels. The research method is qualitative. Further, personal semi-structured interviews were conducted with grocery chains' head offices and stores. The survey shows that the need for internal communication is, in some cases, a higher priority among key offices than among the stores. Distinct differences can also be distinguished between grocery chains, where the main offices and stores perceptions of private labels in some cases differ. The survey also shows that the grocery chains' efforts with private labels differ depending on whether the private labels are possible to associate with the grocery chain's overall brand or not. / Den svenska dagligvarumarknaden domineras av de fyra dagligvaruhandelskedjorna Axfood, Bergendahls, Coop och ICA som alla tillhandahåller egna märkesvaror (EMV). Genom EMV kan det vara möjligt att förmedla en image kring dagligvarukedjans samlade varumärke. Vidare är det av stor vikt att dagligvarukedjans medarbetare har en någorlunda samstämmig uppfattning gällande företagets image för att nå framgång. Studien syftar till att undersöka hur den avsedda imagen, som svenska dagligvaruhandelskedjors huvudkontor ämnar förmedla genom egna märkesvaror, uppfattas bland butiksmedarbetarna. Undersökningen har för avsikt att ge en vidgad uppfattning kring dagligvarukedjornas arbete med den interna kommunikationen gällande EMVs image. Studiens forskningsmetod är kvalitativ där personliga semi- strukturerade intervjuer har genomförts med dagligvarukedjornas huvudkontor och butiker. Undersökningen visar att behovet av intern kommunikation i vissa fall är större bland huvudkontoren än bland butikerna. Tydliga skillnader går även att urskilja dagligvarukedjorna emellan, där huvudkontorens och butikernas uppfattningar kring EMV som fenomen i vissa fall går isär. Undersökningen visar vidare att dagligvarukedjornas arbete med EMV är olika beroende på om de egna märkesvarorna är möjliga att associera till dagligvarukedjans samlade varumärke eller inte.

Bakgrund: Idag satsar distributörerna i detaljhandeln på differentiering genom att lansera egna märkesvaror till flera olika segment och till högre priser. Detta brukar kallas den fjärde generationens EMV och det är ett relativt nytt koncept i Sverige i jämförelse med andra länder. Detaljhandelskedjan Axfood är en aktör som har inlett en utökning genom lanseringen av Garant som vi anser vara en EMV av fjärde generationen. Problem: Leverantörernas varumärken har under lång tid ansetts vara ”riktiga” märken medan distributörernas egna märkesvaror endast är för priskänsliga konsumenter. Tidigare studier visar att konsumenter är villiga att betala ett högre pris för LMV pga. att de har lyckats bygga starkare varumärken. Byggandet av positiva associationer till EMV anses ha hindrats av att detaljhandlarna inte har skapat något unikt med sina varor. Ur ett brand management perspektiv, måste företagen som ämnar lansera den fjärde generationens EMV skapa en ny image som skiljer sig från de tidigare generationernas egna märkesvaror för att bli av med sin lågprisprofil, och visa att de är likvärdiga de marknadsledande produkterna. Då EMV har visat sig vara framgångsrikt på den brittiska marknaden så kan det vara en bra utgångspunkt för att identifiera framgångsfaktorer. Syfte: Syftet med denna studie är att med hjälp av företaget Tesco på den brittiska marknaden identifiera framgångsfaktorer som kan tillämpas på den svenska marknaden för den fjärde generationens egna märkesvaror. Ett underliggande syfte är att undersöka om Garant kan anses vara en fjärde generationens märkesvara och i så fall hur konceptet kan använda sig av de framgångsfaktorer identifierade på den brittiska marknaden, för att lyckas i Sverige. Resultat: Vi bekräftar att Garant är en fjärde generationens EMV. Vi har sett att för att lyckas med den fjärde generationens egna märkesvaror, behöver man bidra med ett mervärde som kunden är beredd att betala ett högre pris för och att detaljisterna mer måste utnyttja den starka position de har på den svenska marknaden för att förbättra imagen runt EMV och mer specifikt för den fjärde generationen. / Background:Today, retail distributors are investing in differentiation by launching their own brands to various segments and to higher prices. This is known as the fourth generation of own brands and is a relatively new concept in Sweden in comparison with other countries. The retail chain Axfood is an actor who has started an expansion through the launch of the brand Garant that we consider to be a private label of the fourth generation. Problem: The suppliers’ brands have long been considered as the “real brands”, while the distributors' brands are only for price-sensitive consumers. Previous studies show that consumers are willing to pay a higher price due to that the suppliers have managed to build stronger brands. The creation of positive associations with own brands is considered to have been prevented by the fact that retailers have not created something unique with their products. From a brand management perspective, companies that intend to launch the fourth generation own brands need to create a new image different from the previous generations in order to get rid of their low price profile, and show that they are equivalent to the market leaders. Since private labels have proven to be a success on the British market, it is a logical starting point to investigate. Aim: Our aim is to explore the success factors for fourth generation private labels on the British market, with the help of the company Tesco, to apply on the Swedish market. The secondary aim is to see if the Swedish private label Garant could be considered to be a private label of the fourth generation, and if so, if the success factors can be applied. Results: We have found that to succeed with the fourth generation of own brands, value that the customer is willing to pay a higher price for, must be created, and that retailers must use their powerful position on the Swedish market in order to improve the image for own brands and more specifically the fourth generation.

Die Elektromagnetische Verträglichkeit (EMV) betrachtet die Fähigkeit eines elektrischen Gerätes, in seiner elektromagnetischen Umgebung störungsfrei zu funktionieren, ohne diese dabei unzulässig zu stören. Zur Prüfung der Elektromagnetischen Verträglichkeit werden verschiedene Messumgebungen verwendet. Die Messung der strahlungsgebundenen Störfestigkeit und Störaussendung kann zum Beispiel in einer Modenverwirbelungskammer (MVK) erfolgen. Bei der Störfestigkeitsmessung wird der Prüfling einem externen Prüffeld ausgesetzt und untersucht, ob dieser die definierten Kriterien für einen störungsfreien Betrieb erfüllt. Für das Prüffeld muss vor der Messung nachgewiesen werden, dass die Anforderungen an dessen Homogenität eingehalten werden. Einen entscheidenden Einfluss auf die Homogenität des Prüffeldes hat der sogenannte Rührer. Bei einer MVK handelt es sich prinzipiell um einen Hohlraumresonator, in den ein mechanischer Rührer, d.h. ein elektrisch großer, drehbarer Streukörper integriert wird. Durch die Drehung des Rührers verändert sich die Feldverteilung in der MVK, was auch als Verwirbelung bezeichnet wird. Prinzipiell ergibt sich für jede Stellung des Rührers ein inhomogenes Feld mit lokalen Minima und Maxima. Ein Ziel bei der Verwendung von Modenverwirbelungskammern ist es, mit Hilfe geeigneter Verfahren Rührerstellungen zu finden, deren Feldverteilungen in Überlagerung ein möglichst homogenes Prüffeld erzeugen. Zum Lehrstuhl für Theoretische Elektrotechnik und Elektromagnetische Verträglichkeit der Technischen Universität Dresden gehört seit 2010 eine Modenverwirbelungskammer. Die Charakterisierung dieser MVK sowie eine weiterführende Untersuchung zur Wahl der Rührerstellungen bilden die Schwerpunkte der vorliegenden Arbeit. / In 2010 the Chair of Electromagnetic Theory and Compatibility of Technical University Dresden could extend its laboratories by a reverberation chamber with the dimensions 5.3 m, 3.7m and 3.0 m. Since then, a detailed characterisation of the chamber as well as further investigations have been the main emphasis of the authors research. The submitted doctoral thesis presents the obtained results. With the design, the fundamentals of operation and further characterisation of the reverberation chamber, given in Chapter 1 and 2, it aims to give an introduction and better understanding of reverberation chambers. On this basis, the authors research focused on methods for determining the independent stirrer positions in reverberations chambers. The results of the investigations are presented and summarised in chapter 3. One scope of Electromagnetic Compatibility are radiated immunity measurements. Besides the GTEM cell and the anechoic chamber the reverberation chamber gains in importance as an alternative measurement environment. A reverberation chamber is a shielded room with reflecting walls and one or more integrated mechanical stirrers. By rotating the stirrer the spatial boundary conditions for the electromagnetic field quantities are altered. The resulting change of the spatial field distribution depends on the location within the chamber and the geometry of the stirrer. Each stirrer position yields an inhomogeneous field distribution created by interfering waves. A general aim is to find a set of stirrer positions, whose superimposed field distributions create a more uniform test field. In practice, the given requirements for the homogeneity of the test field shall, with regards to an optimisation of measurement time, be realized with a minimum number of stirrer positions. In this context the term ’independent stirrer positions’ was established and describes stirrer positions, whose field distributions are linearly uncorrelated and therefore assumed to be practical for creating a more homogeneous test field using only a minimal number of stirrer positions. A general method for determining the number of independent stirrer positions in reverberation chambers is presented. The method uses a certain number of measurement positions in a defined test volume in order to characterize the spatial field distribution inside the chamber. Using the Pearson correlation coefficient the field distributions of the stirrer positions are tested for linear correlation and pairs of independent stirrer positions are determined. On this basis, cliques of pairwise independent stirrer positions are identified using appropriate algorithms. It is shown that the general method yields detailed information about the number and distribution of the independent stirrer positions and is therefore particularly suitable to evaluate other methods. Finally, the standard method according to IEC 61000-4-21 as well as selected alternative methods, that have been proposed in the past, are evaluated and compared based on the results of the general method.

Background: In the past 10 years private label has increased significantly in the Swedish grocery market. This is an important strategic event, which is a great challenge to suppliers as it causes stiff competition. To handle this situation an increasing number of suppliers have to make the decision whether to produce private label or not. Purpose: The purpose of this study is to find and analyse factors that influence suppliers in the Swedish grocery market to produce private label. On this basis we intend to confirm or develop existing theories within the field of study. Research method: The study has a qualitative approach where empirical data has been gathered through interviews with suppliers and retailers in the Swedish grocery market. Results: This study has identified factors that underlie suppliers’ decision to produce private label. The most important factor is the possibility of increased volumes and a more efficient capacity usage. Today there is a great downward pressure on price, why it is of great importance to have a cost efficient production. Many suppliers in the Swedish grocery market do not use their full production capacity and producing private label is therefore an option to increase the level of usage. Moreover, suppliers are experiencing a growing dependence on retailers. This is due to the increased power that retailers have attained through their centralised decision-making, dominating position and increased knowledge and negotiation power. This study shows that the shift in power influences suppliers’ decision to produce private label. Finally, possibilities of improved relationships between suppliers and retailers do not underlie Swedish suppliers’ decision to produce private label. / Bakgrund: Under den senast tioårsperioden har private label ökat kraftigt inom den svenska dagligvarumarknaden. Detta är en viktig strategisk händelse som utgör en stor utmaning för märkesleverantörer, då det innebär en allt hårdare konkurrens. För att möta denna ställs alltfler leverantörer inför beslutet gällande huruvida de skall tillverka private label eller inte. Syfte: Syftet med studien är att finna och analysera faktorer som ligger till grund för att leverantörer på den svenska dagligvarumarknaden tillverkar private label. Utifrån detta avses vidare att bekräfta eller utveckla befintliga teorier inom forskningsområdet. Metod: Studien har en kvalitativ ansats, där empirisk data har samlats in genom intervjuer med leverantörer och detaljister på den svenska dagligvarumarknaden. Resultat: Genom studien har faktorer identifierats som ligger till grund för att leverantörer på den svenska marknaden tillverkar private label. Den viktigaste faktorn är leverantörernas möjlighet till ökade volymer och ett mer effektivt kapacitetsutnyttjande. Då det i dagsläget råder en stark prispress på dagligvarumarknaden är det av stor vikt att ha en kostnadseffektiv verksamhet. Eftersom många leverantörer på den svenska marknaden inte utnyttjar hela sin produktionskapacitet framstår private label-tillverkning som ett alternativ till att utöka denna. Vidare upplever leverantörerna på den svenska dagligvarumarknaden ett allt större beroende till detaljist. Detta beror på den ökade makt som detaljisterna uppnått genom deras centraliserade beslutsfattande, dominerande ställning samt ökad kunskap och förhandlingsstyrka. Studien visar att denna maktförskjutning har en inverkan på leverantörers beslut att tillverka private label. Slutligen utgör inte möjligheten till relationsförbättringar mellan leverantör och detaljist ett motiv till att leverantörer på den svenska marknaden tillverkar private label.